Bilden är från biblioteket när skolan har haft någon typ av "sovaöver" tema. Jag frågade om jag fick ta kort men brukar pixelera bilderna av princip. Jag ska göra en snabb uppfattning om vad ungdomarna läser i serieväg men först ska jag skriva att det bara är en uppfattning. Jag upplever det dock som att det finns ett väldigt stort serieintresse men egentligen kunde det lika gärna vara poesi eller något helt annat, poängen är att serieintresset skapas då det blir en litterär diskussion. Diskussionen tar sin start i några individers intresse men får extra fart när jag som bibliotekarie/vuxen/intresserad är delaktig. Jag som jobbar med ungdomar och läsning borde egentligen deklarera att jag har ett väldigt lätt jobb. För det första så är ungdomarna i Vindeln väldigt snälla och trevliga, sen så läser dom väldigt mycket. Sen kan enskilda individers intresse få ganska stor genomslagskraft på den lilla hyllan vi har. Denna bild är från ett "bråk" då det blivit visst intresse kring netflixserien "Daredevil" och , jag citerar, "visssa hoggar alla nya serier" dvs att en låntagare upplyste mig om orättvisan i att en person kunde roffa åt sig alla serier och lämna denne med Guardians of the galaxy som faktiskt inte är så fantastiskt bra.
Med det sagt så blir jag lite fundersam när i stort sett inget annat bibliotek köpt in just Dardevil (vi har större sortiment än stadsbiblioteket) likaså när det gäller andra kända netflixserier som the flash, green arrow, alias (dvs jessica jones) supergirl osv. osv. Visst intresse finns uppenbarligen.
En högst ovetenskaplig fundering kring ungdomars serieintresse.
Nu motsäger jag mig lite här men spontant skulle jag tro att man först läser serierna och sen ser motsvarigheten på netflix. Det som händer är att det skapas en diskussion om kulturen som genererar läsintresse. Det är lika många tjejer som killar som läser serier, Ibland upplever jag att det är fler tjejer som läser. Givetvis läser dom inte det som jag tror (eller vill) att dom ska läsa. Jag tycker själv att jag har ett bra sortiment då det gäller kvinnliga bra förebilder som miss marvel, batwoman osv.. Jag har även köpt in supergirl. Du som läser detta kanske missförstår den serietrend jag talar om. Serierna som slutar på "girl" eller "woman" har tagit steget från kvinnliga bikaraktärer till en mer nyanserad genusbild där det drivande karaktärsdraget inte nödvändigtvis är vilket kön man har. Det finns förstås enorma kvalitetsskillnader men ofta är de tidningarna lite mindre populära i USA och förlagen tenderar till att experimentera och ge skaparna större konstnärlig frihet vilket kan ge bra serier. Nog om detta, den populäraste serien bland tjejerna verkar vara "the flash" plus att det finns ett väldigt stort intresse för mer intellektuella lite mer gotiska serier som Sandman och den halvt barnförbjudna serien Dylan Dog: Mater Morbi (http://www.minabibliotek.se/149039/mater-morbi) verkar vara populär. Gotham Central gillas också.
Man lånar inte hem serierna så mycket utan läser ganska ofta på biblioteket. Om man vill föra statistik så är detta givetvis en mardröm. Vissa serier kan cirkulera hos flera låntagare under lånetiden (som är fyra veckor). Vissa serier köper jag in och ser nästan aldrig på biblioteket eftersom dom reserverats och skickats runt i regionen. Ett bizzart exempel på detta är Batman Eternal vol 1 som blivit utlånad nio gånger på fyra månader och fortfarande har fyra reservationer. Jag vet inte ens vad det är för typ av serie då jag inte kunnat läsa den själv, det är inget som jag skulle tippa som jättepopulärt heller.
Jag kan ibland tycka att jag har världens bästa (och lättaste) jobb och att eventuell positiv respons jag får delvis beror på att det inte är så många andra som jobbar med just serier. Ibland tycker jag dock att jag gör väldigt bra saker. Jag tycker att biblioteken ska vara mer utåtriktad i sin läsfrämjande verksamhet och under kampanjen "nörd mot rasism" (blogginlägg om detta kommer senare) så bokpratade jag bland annat om den här boken:
http://www.minabibliotek.se/150890/maus
När man bokpratar och ibland då man skriver något på mina bibliotek så upplever jag det som om att det blir ett stort intresse. Då det gäller just Maus så är det många som läst serien och många som faktiskt pratat med mig om den. Den absolut bästa responsen man kan få av ett bokprat är då någon säger "öhh den där serien om rasismen var fan bra, det trodde jag inte" .
Serier som läsfrämjande
Jag tror och hoppas på serier i ett läsfrämjande perspektiv. Inte bara för att det är en bra ingång till läsningen för mindre barn utan för dess förmåga att skapa en litterär diskussion. Jag vet att denna diskussion leder till ett ökat intresse för litteratur och vidare läsning men viktigaste av allt, man börjar fundera. Att kombinera populärkultur och hbqt-frågor eller prata om "nörd mot rasism" tycker jag på många sätt fångar upp intresset bättre än vad skolan gör och det är en del i varför mitt jobb är så viktigt. Jag hoppas att du som orkat läsa ändå hit också blir inspirerad och vill undersöka möjligheten att göra gott i bibliotekssammanhang med den här litteraturen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar