onsdag 8 mars 2017

En text inför internationella kvinnodagen


Den brittiska filmteoretikern Laura Mulvey myntade begreppet ”the male gaze” i essän "Visual Pleasure and Narrative Cinema". Feministisk filmanalys  är inte helt ointressant om man jobbar med serier.  Många serier som till synes kan använda sig av starka kvinnliga karaktärer faller ofta när det kommer till en djupare analys. Vi har en hel del bra svenska feministiska serieförfattare, Nina Hemmingsson, Åsa Grenvall, Liv strömquist men också duktiga serieskapare som rör sig mot populärkulturen som Lise Myhre (från Norge iof) och min personliga favorit Malin Biller, vars delvis självbiografiska kvinnoporträtt ifrågasätter den kvinnliga normen på ett mer bullrigt och effektivt sätt än de serier som riktar sig mot en tydlig redan frälst publik.
När det gäller superhjältegenren så kan man behöva beväpna sig med lite tålamod, vinsten är dock ett litterärt verk där huvudfokus inte är feminism men där man kommer ifrån ”the male gaze”. Det finns en tradition av sexualisering, ibland med ursäkten att man har en tradition av tajta kläder och överdriven anatomin av tekniska skäl. Många av mina förslag på normbrytande serier har ofta en till exempel en stark kvinnlig protagonist men samtidigt är det vanligt att de kvinnliga sidokaraktärerna inte presenters som starka kvinnor.
På internationella kvinnodagen skulle jag vilja hylla serier som Y: The last man av Brian K. Vaughan. Strangers in Paradise av Terry Moore och tipsa om att förutom dessa herrar hålla lite koll på kvinnliga serieskapare istället för kvinnliga karaktärer.
Bra exempel är Trina Robbins (hon har både Fantomen och Daredevil på sin resumé, plus några uttalat feministiska serier) en annan favorit är Gail Simone  (http://herocomplex.latimes.com/comics/gail-simone-batgirl-movement-red-sonja-women/#/0) som bland annat gjort batgirl.
Fler behöver kritisera kroppsidealet i superhjälteserier. Det är intressant att ta del av cosplay utövarnas reaktioner och tankar. Även där behöver vi på biblioteken vara lyhörda och medvetna om den debatt som förs av kulturutövarna.
Angående detta så ligger följande på min omvärldsbevakningslista:
 
Jem and the holograms
http://www.huffingtonpost.ca/2015/03/12/jem-and-the-holograms-body-diversity_n_6855612.html

Serien Bitch planet för de lite äldre:
 
 samt Booms Lumberjanes om det någonsin kommer en svensk översättning på det.


 
Helgens läsning var förresten  Swampthing där huvudpersonen i och för sig delvis är en växt (vegetariskt normbrytande?) och jag gillar bikaraktären och avslutar inlägget med en stark kvinna med hagelbössa (från just Swampthing):
 

 

 


måndag 6 mars 2017

Brädspel som läsfrämjande (riktat till skolan)


Brädspelskvällarna på biblioteket har en läsfrämjande aspekt på det sättet att det är värdefullt att barn och ungdomar kommer till biblioteket. Även att man jobbar med en kultur som är intressant för ungdomarna, samt att man skapar möten (det litterära samtalet) är värdefullt, men denna text ska till stor del rikta sig till pedagoger som kanske skulle kunna se en direkt koppling mellan spelkvällarna på biblioteket och arrangemang som man skulle kunna göra i skolan. Antingen i små grupper för de som kämpar med läsningen eller blandade grupper där man kan ta hjälp från sina kamrater.

Barbro Westlund skriver i sin bok ”Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik” om de två övergripande texttyperna (skönlitteratur och faktatexter) och sätter instruerande texter i en underkategori till faktatexter. Det är lite intressant att tänka så ur ett bibliotekssammanhang där man ofta naturligt jobbar med skönlitteratur. Elever ska jobba med instruktioner och gör ofta det i skolan.
Många elever som har problem med läsningen förlitar sig gärna på kamrater och det är inte helt ovanligt att man tar till knep för att undvika det skrivna instruktionerna, man ser helt enkelt till att få dem förklarade för sig. Många föräldrar kan reagera ganska starkt på att dyslexi upptäcks i ett sent stadium, men ofta beror det på att intelligenta barn använder sig av andra strategier för att undvika stigmatisering.

Möjligheten att jobba i små grupper med en ickebedömmande pedagog vore intressant. Genom att använda sig av det positiva och roliga med spel och en medveten strategi för att barnen ska nå sin proximala utvecklingszon (man får vara noga att hänvisa till de skriftliga instruktionerna) kan brädspel som undervisningsmetod faktiskt vara ett bra komplement till lästräning.
Skulle man vilja jobba med läsning på det sättet att man får stöd från kamrater och spelledare (pedagog) skulle det fungera ypperligt med blandade språkgrupper.

Kulturaspekten, att det faktiskt är roligt och otvingat, påverkar elevernas koppling mellan texten och sig själva. Forskning kring metakognitiva läsförståelsestrategier finns:
files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1071181.pdf


Tidigare samarbeten med skolan kring serier visade att biblioteket och bibliotekarien är ett extra bra stöd när det gäller lässtrategier i små grupper, glöm inte bort det värdefulla i att ha en person som jobbar med ungdomarna men som inte sätter betyg på dem. 

söndag 5 mars 2017

Spel och media och informationskunskap

Att jobba med Media och informationskunskap är en spännande ny aspekt av biblioteksarbetet. Även här finns möjligheter att stödja både barn och ungdomar samt medborgare i att bli mer mediekompetenta.
För ungdomarna är kopplingen mellan digitala spel och hur man för sig på nätet självskriven. Tidigt i projektet jobbade vi lite med spelarrangemang och internet hyfs med ”alla spelar”. Det är också en möjlighet att bjuda in till en normkritisk diskussion då mycket av de aktuella diskussionerna inom spelkulturen faktiskt förs via forum av ungdomarna kring mediet:



Och glöm inte paragraf 7
7 § Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur.
Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.
Bara denna formulering tycker jag uppmanar till ett ökat intresse från biblioteken.

Hur ska man ställa sig till barnen som inte kan vara delaktiga i ungdomarnas största kulturintresse just nu? Ska vi på biblioteken se till att alla barn får möjlighet att spela minecraft (en genuin fråga jag fick av en femteklassare som inte hade provat)

Ska vi lämna de barn som av olika skäl inte får någon mediavana vind för våg eller har vi som jobbar inom bibliotek en unik chans att möta upp just detta i vårt kulturuppdrag? Det tycker jag är frågor som är relevanta för biblioteken. 

lördag 4 mars 2017

Brädspelskultur på biblioteket


Det är viktigt att jobba intermedialt på biblioteket. Ibland går man nästan till överdrift för att visa kopplingarna mellan litteraturen:




Samt andra kulturformer:



Men faktum är att berättandet i spelen, även brädspelen, är starkt förknippade med biblioteksverksamheten. Även vårt kulturella uppdrag stödjer tanken på spel på biblioteket. Projektet har genomsyrats av ett vidgat intermedialt kulturellt förhållningssätt som jag menar kommer att bidra till ökad läsning och biblioteksintresse. Detta sker genom att biblioteket visar sig både kulturellt aktuellt samtidigt som man öppnar upp för samtalet om kultur. Med ett rätt bemötande och ett läsfrämjande bemötande så är en brädspelskväll på biblioteket guld värt.
Biblioteken behöver förnya sitt förhållande till kulturen, även ungdomarnas kultur.
Att vidga berättandeformen till att både innefatta brädspel, och tillslut också tv-spel samt uppdatera litteraturen kring dessa områden borde vara intressant för alla bibliotek.


I morgon skriver jag på bloggen om möjligheterna som öppnas upp med tv-spelen och på måndag en liten text riktad till lärare på skolan om man är intresserad av att nyttja bibliotekets spel och litteraturkunskaper i lästräningssyfte. 

fredag 3 mars 2017

Brädspel på biblioteket


Vindelns bibliotek har satsat på att bredda kulturen på biblioteket och locka nya målgrupper. Samtidigt har vi fått ett fantastisk deltagande och kulturengagemang som vi vill ta tillvara på.
I samarbete med ABF har vi haft några spelkvällar med nästan fler besökare än vad vi klarat av. Nu har vi styrt upp det tydligare mot projektets målgrupp för att undersöka intresset, men de mindre barnen kommer att få möjligheter under läslovet.


Jag kommer att skriva lite om bibliotek och spel under de kommande dagarna men kort sagt så kan man väl säga att det varit minst sagt en succé deltagarmässigt. Det har också öppnat upp för en helt ny grupp kulturintresserade som vill vara delaktiga i biblioteket och som engagerat sig ideellt på ett väldigt bra sätt. Jag ska kort redovisa lite kring hur vi tänker kring spel som kulturform och lite kring hur man kan utveckla just brädspelen genom att använda intresset och specialkompetensen som finns på  biblioteket. 

1 + 1 är = 2 ?

Partille bibliotek verkar ha en synnerligen duktig bibliotekarie som skriver:

 I takt med de ökade inköpen av serier så har vi på biblioteket kunna se hur utlånen på detta område har ökat dramatiskt. Utlåningstalen har stigit med ca 300% de senaste åren. Det tycker vi är strålande! Det är roligt att allt fler upptäcker hur otroligt mångfacetterad seriegenren är och vilken styrka det faktiskt finns i att kombinera text och bild för att berätta en historia.


https://bibliotek.partille.se/web/arena/personalens-boktips/-/blogs/mangder-med-nyinkopta-serier-pa-biblioteket

I skenet av debatten kring minskad läsning och intresse för biblioteket bland ungdomarna så tycker jag att matematiken blir relativt enkel. Viktigt är att uppmärksamma att serier på Partille bibliotek inte bara är en lockvara, specialkompetens finns hos bibliotekarien , inte hos vikarien eller pryon som man ibland ser får ta hand om serietipsen. Denna har också en expertkompetens och en analys av sitt speciella inköpsområde, detta är värdefullt för biblioteken och dessvärre en bristvara. 

Framförallt är det viktigt att kombinera detta med att skriva om serier på nätet. Inte bara för att vi ska ha en öppen verksamhet utan också för att bibliotekarien tillför något med sin analys.

En önskan vore att bibliotekens webbsidor gjorde en ordentlig uppdatering bland artiklar och boktips så att vi kommer ikapp, både seriehistoriskt och tipsar om lite nyare serier. 

En del av projektet är just detta, det finns också planer på att utöka just den biten men mer om detta i ett senare inlägg. Same bat-time same bat-chanel 





https://www.minabibliotek.se/sv/review/batman-the-dark-knight-returns


torsdag 2 mars 2017

Teknik och framtid: en grovskiss


Skönlitteratur på temat teknik och framtiden






All tillräckligt avancerad teknologi är omöjlig att särskilja från magi.” Arthur C Clarke


Till läraren: Detta är en grovskiss att klippa och klistra i. Texten är riktad till elever. Det är snarare en liten historik om man nu har uppgiften att undersöka vad som tidigare nämnts i litteraturen, jag skulle rekommendera lite nyare boktips men detta är en bra början.  Bilden på framsidan är från spelet Horizon Zero Dawn som utforskar ett av Arthur C Clarks teman beskrivet i ovanstående citat. 
Detta är lite av en grovskiss. 


Fantasi och framtiden.


Människan kan fantisera och tänka kring framtiden. Det är det som skiljer oss från djuren. Det och frånvaron av hår på en massa ställen och närvaron av hår på andra ställen. Vår fantasi och kreativitet speglas i vår kultur. Hamstrar har till exempel ingen kultur, om dom hade någon skulle den säkert kretsa kring hur man tar sig ur den där jäkla buren.

Mycket av skönlitteraturen handlar om att i fantasin testa saker som teknik och samhällssystem. Det genre som främst är kopplad till framtiden är science fiction. Vetenskap och fiktion alltså. Det betyder egentligen inte att man försökt förutspå framtiden, men ibland har fantasierna lett till regelrätta uppfinningar. Mobiltelefonen som sägs vara inspirerad av Star Trek. Det roligaste exemplet är kanske att ett en sån där ”Taser pistol”, som skjuter ut en elektrisk laddning som får folk att skaka roligt i film (men kanske inte är så kul IRL) är döpt efter en science fiction karaktär (Thomas Swift Electric Rifle). Många författare var själva vetenskapsmän, eller intresserade av vetenskap. Inför uppgiften ”teknik och framtiden” bör man veta att det är skillnad på mjuk science fiction och hård science fiction. Mjuk science fiction är berättelser som baseras på samhällsvetenskapliga aspekter. Hungerspelen skulle nog platsa som ”mjuk” science fiction, även Scott Westerfelds ”ful”. Hård science fiction är den som är mer baserad på teknik.

Titta bakåt för att se framåt.

Science fiction är alltså en genre som utforskar tekniken, hur den påverkar oss hur hur den kan komma att påverka oss. Den första science fiction boken var faktiskt Frankenstein. I den så skriver författaren, Mary Shelly, om den då nya uppfinningen elektricitet och fantiserar kring vad som skulle kunna hända om man med den skulle kunna ge liv till död materia. Det är faktiskt en trend som är ganska vanlig inom science fiction: Rädslan för vad den nya tekniken kan ställa till med.

Om vi nu lever i framtiden så måste man titta lita på hur science fiction författare förr såg på framtiden. De tidiga författarna jobbade gärna efter en ide´och fantiserade hur den skulle påverka människan. En känd författare är Jules Verne som gärna tog till sig ny teknik och använde dem i sina berättelser. Han brukar ibland påstås ha uppfunnit ubåten, det är tyvärr lite ”fake news” Redan på 1830-talet började man experimentera med u-båtar. Forskare som Petit Villeroi och Payerne De Montgery byggde prototyper och 1859 byggdes en rätt rejäl U-båt. Jules Vernes bok , världsomsegling under havet, kom inte förrän 1870, men ändå har skönlitteraturen påverkat tekniken och framförallt inspirerat till den. En känd modern bok som använder sig av samma koncept är Ensam på Mars som är skriven av Andy Weir , i boken så lämnas en botaniker kvar på Mars och han måste överleva med den teknik som besättningen lämnat kvar. Om man har läst illustrerad vetenskap så känner man nog igen tekniken, det är teknik som finns men man ofta är i experimentstadiet. Ensam på Mars är en riktigt bra bok och som nu också finns på film.

Världarnas krig är en science fiction berättelse som är skriven av H G Wells 1897 och den finns också på film med Tom Cruise. Det var ett tag sedan jag läste den men jag tror att Tom Cruise finns med i boken också, han åldras verkligen med värdighet. Boken är är egentligen en historia om vad som skulle hända om en civilisation som var mycket mer avancerad än oss försökte ta över vårt land och Tom Cruise. Egentligen var det en berättelse som var kritisk mot hur England behandlade andra länder och vända på steken. I boken finns strålvapen beskrivet för första gången (det finns nu och fungerar på liknande sätt som i boken)

En bok som blivit populär nu är 1984 som skrevs 1948. Författaren , George Orwell, skrev den 1948 men kastade om de sista sidorna. Den handlar om en framtid där människan är extremt övervakad. Det är egentligen en bok som använder sig av samhällsaspekterna men det finns lite intressanta tankar kring övervakning. Den svenska författaren Karin Boye skrev en bok , Kallokain, på samma tema (och som jag tycker är lite bättre faktiskt).


Några viktiga författare




Undrar var karaktären i tv-spelet dead space fått sitt namn ifrån?


Arthur C Clarke:
Kanske den science fiction författare som mest kopplas samman med att förutsäga framtiden. Han var t.ex. den som väckte iden med satellitkommunikationer. Det finns både en rymdsond, en dinosaurie och en asteroid uppkallad efter honom.
Mina favoriter: 2001 en rymdodyssee samt novellen ”Paradisets fontäner” som handlar om en snubbe som försöker bygga en rymdhiss utan arbetsgivarens tillåtelse. Tydligen finns det ett företag som försöker göra verklighet av den idén nu.
Isaac Asimov: Lärare och biokemist som skrev väldigt många böcker (över 500 tror jag). Han är mest känd för robot-böckerna som tex. ”Jag Robot”. I den formulerar han robotlagarna som i stort sett alla filmer och spel apat efter. Asimovs robotar är bland de första exemplen på Ai som inte var skrivna som skräck exempel. Fortfarande aktuell och bra.

Ray Bradbury: Är en känd författare som ofta gränsar till fantasy och skräck. Bradbury var kanske mindre intresserad av teknik och hans böcker brukar ibland räknas till ”mjuk” science fiction, men jag tar med honom ändå.

Robert A Heinlein är en av mina favoritförfattare. I boken vintergatans son så beskriver han för övrigt en miniräknare innan dessa fanns. I novellen ”Mannen som sålde månen” så beskrivs en månlandning och i novellen ”let there be light” så beskrivs hur en solcell fungerar.


Nutiden.

Det jag älskar med science fiction är att det är den är paketerad på ett lättsamt sätt. Det är äventyr och spänning blandat med viktiga tankar om hur vår framtid ska komma att påverkas. Många handlar om hur vårt samhälle kan komma att påverkas och därför är science fiction aktuellt. Nutida science fiction behandlar ämnen som hur artificiell intelligens kan komma att påverka oss. Där kan man nästan säga att mjuk scifi och hård scifi blandas. Jag skulle vilja slå ett slag för Philip K Dick som filmatiserats i till exempel ”Minority Report” eller ”Bladrunner” (fast novellerna är såklart bättre) Bladrunner som finns som novell (Do Androids Dream of Electric Sheep) handlar om automatiserade människor och ställer frågan vad det egentligen är som gör en till människa.
Cyberpunk är en genre inom science fiction där man utgår ifrån informationsteknik och datorer. Även Ai , dvs. artificiell intelligens brukas tas upp. Den mest kända författare där är såklart William Gibson som är suverän. Kan vara lite krånglig dock. Det finns en helt underbar ljudbok (på engelska) där författaren själv läser sin bok ”Neuromancer”, den är helt fantastisk.


Lite övriga boktips 

Eftersom man kan paketera ganska svåra eller intellektuella ämnen i lättsam förpackning så brukar barn ungdomsböcker brukar vara rätt bra även för vuxna läsare. Till och med Jan Guillou har skrivit en science fiction bok för ungdomar. Den heter Gudarnas Berg och ….. det kanske inte är det bästa exemplet. En bra ungdomsbok är Universums Öde av George Johansson , den har dock några år på nacken och kan vara lite svår att få tag på. Förra årets bästa science fictionbok tycker jag var ”Ensam på Mars” och den är lättläst men dock full av... tja tekniska termer. Min absoluta favorit finns bara på engelska : The long way to a small, angry planet av Becky Chambers som dock kanske gränsar till mjuk science fiction. I boken får man följa följa besättningen på det inte så luxuösa skeppet Wayfarer, vars uppgift är att bygga start- och slutstationen för resor genom universum. Det handlar mycket om besättningens förhållande till varandra men också mycket kring tekniken, främst artificiell intelligens.


onsdag 1 mars 2017

Omvärldsbevakning med intermedial utgångspunkt.



Nu kommer texten som följer rubriken att ge den en pretentiös ton, men trots enkelheten så misstänker jag att fler skulle kunna ta del av det här arbetsättet. Många kanske gör det själva men i sådana fall så tror jag att det saknas spridning och delning.
I början av projektet så gjorde jag en liten undersökning hos 8:orna för att uppdatera våra klassuppsättningar. Initialt upplevde jag dem som ganska negativa till läsning (samt bibliotek). Att ha ett intermedialt tänk i ,vad som jag brukar kalla det litterära samtalet, gör att man kan utgå för deras eget intresse kring kultur. Film och spel är lättillgängliga och även om jag kanske utgick lite för mycket från intresset för x-men så valde jag klassuppsättning efter något som stod i samklang med 8:ornas eget kulturintresse och som tog draghjälp av film.


Jag köpte in ”Miss Peregrines hem för besynnerliga barn”som klssuppsättning. Det var under produktionstiden av filmen men det fanns en bra boktrailer:


X-men kopplingen är uppenbar om man läst boken, kort sagt så är det viktigt att bibliotekarien läser boken så att man kan delta i samtalet, se likheter med närliggande kultur och ge tips på vidare läsning.

Såhär två år senare så vet jag att dom gick vidare i läsningen. Att en bok är bra och intressant är en sak, men att ungdomarna blir förvånade över både val av litteratur och att ”läsa kan vara kul” är det bästa betyget man kan få.

En ,på den tiden mindre läsintresserad,  elev som nu gått ut kom förbi på biblioteket och lånade böcker av Anders Fager. Med hans egna ord, ”det finns lite wierd shit på biblioteket” och klart att det värmde.

Ett bra tips: Lägg ner lite tid på omvärldsbevakning och titta lite på vad som planeras i filmvärlden och på netflix. Ta hjälp av ungdomarna i din omvärldsbevakning. Viktigast av allt: Läs boken! Jobba med texten och kontexten. Jobba med bra litteratur, det är dina expertiskunskaper som bibliotekarie som ger mervärde till läsupplevelsen.

Detta för mig till böcker som jag planerar att jobba med i framtiden.

Drömgångare  av Samantha Shannon


Ready Player One  av Ernest Cline



Allt behöver inte vara storfilmer men man kan dra nytta av lite ” Wierd shit” i form av trailers på youtube ändå:

Häxa av Celia Reese

Skulle gärna skriva lite mer kring varje bok men tiden tryter. I morgon ska jag försöka lägga upp en lektionsunderlag för ett arbete kring teknik och framtid ... där skulle också Redy player one kunna passa in rätt bra.

Edit: Jag ser att jag glömde en bok som jag jobbat lite med:
http://www.imdb.com/title/tt3022458/?ref_=nm_flmg_act_1
Skämmerskans dotter. svensk trailer finns. Boken är skriven av Lene Kaaberböl som är en fantastiskt bra författare. Den här boken har varit väldigt populär:
https://www.minabibliotek.se/sv/review/eldprovet-1