Biblioteket uppgraderar till "bibblan 2.0"

 

  Inlägg och bild Christer Andersson


Skolans värld skiljer sig på många sätt från Bibliotekets. Vi har helt enkelt väldigt olika uppdrag. Därför är det desto roligare då beröringspunkter kan hittas bortom de uppenbara boklånen. På vår skola har vi svensklärare ett litet extra fokus på det muntliga och skriftliga berättandet det här läsåret. Det vi vill utveckla är elevernas förmågan att kommunicera allt från vardagliga händelser till rena äventyr på ett nyanserat och intresseväckande sätt. Kommunen satsar i år även på läslyftet, med början i de lägre årskurserna.
Från bibliotekshåll pågår projektet ”det magiska ordet”, med ambitionen att lyfta fram litteratur som kanske inte alltid anses som ”rätt”, sett ur ett rent skolperspektiv, men som kan intressera och inkludera ovana läsare i ordens förtrollande värld och därigenom bjuda in till givande och utvecklande litteratursamtal. Ett berömvärt initiativ enligt min mening.

Genom att låta dessa olika satsningar mötas, bilda en gemensam yta att samverka utifrån, hoppas vi på att nå väldigt fina synergieffekter för alla parter. Man kan, med användande av datatermer, se det som en uppgradering av samarbetet bibliotek - skola till version 2.0.

Som lärare känns det verkligen bra att det här samarbetet lyfts till en ny nivå. Förutom litteraturtips och inspirerande boksamtal, har i alla fall jag funnit en givande samtalspartner i ungdomsbibliotekarien, även då det gäller planering av nya arbetsområden och lektioner. Det är märkligt vad mycket goda tankar och idéer som kan födas genom möten människor och professioner emellan.

 Här kommer ett exempel på ovanstående. För ett par veckor sedan fick jag en ”lös” undervisningsidé som jag och Tommy spånade kring. En stund senare hade vi stommen till följande upplägg:
Det scenario vi skissat upp går i stort ut på att eleverna tillsammans skall skriva en enkel ”hindersaga”, fast i formen av en äventyrsberättelse som skall utgöra grunden för ett tänkt datorspel.

In mot ett framtida och ödelagt Vindeln Kommer en ensam flicka vandrande med ett hemligt uppdrag. Hon skall försöka finna och erövra de magiska orden som finns på pränt i gamla tidens fysiska böcker. Vad som orsakat ödeläggelsen är osagt. Hur framtiden ter sig lika så. Det hon vet är att någonstans under jorden, i de katakombliknande gångarna, finns dessa biblioteksböcker bevarade i ett säkert valv. I det valvet finns med andra ord all den kunskap som behövs för en framtida överlevnad.

 Utifrån den ramen är tanken att eleverna bygger vidare på berättelsen och huvudpersonen kommer antagligen stöta på stora svårigheter och svåra umbäranden innan hon äntligen får tag på den eftertraktade skatten. Det här känns som ett väldigt spännande upplägg och vi ser verkligen fram
mot att se hur fortsättningen växer fram.
För oss inblandade svensklärare känns det som vi i detta projekt täcker in väldigt mycket av läroplanens intentioner både då det gäller syftet med ämnet, dess centrala innehåll och de olika förmågor vi är satta att utveckla hos eleverna. Att vi låter arbetsområdet ta avstamp i elevernas värld av dataspel, serier och dystopier och dessutom är förlagt det till en känd miljö känns även det helt rätt. Jag återkommer med ytterligare inlägg då  projektet tagit lite fart.

Att utgå från berättandet i dataspel

Projektets mål är att stärka ungdomars läsförståelse, att ge dem verktyg att förstå sig själva och både den lilla världen och den stora som dom lever i. Biblioteket har tillsammans med lärarna skapat ett ganska unikt sammarbetsprojekt där man använder sig av spelmekaniken i rollspel i ett läs och skrivprojekt. Sammarbetet är i sin linda men nya metoder och funderingar kring hur man kan använda rollspelens uppbyggnad av "main quest", sidouppdrag och NPC:s (none playeble charachters ) har visat sig vara både roligt och något som öppnar oanade möjligheter. Både att skräddarsy skrivövningar samt att använda sig av rollspelens förmåga att skapa sig en identifierbar karaktär som sugs in i berättelsen är två fördelar med att jobba med just rollspel som förlaga.  Att bibliotekarien kan gå in som både inspiratör och motiverare  är roligt, men sammarbetet slutar inte där. Skivprojektet är både kopplat till litteraturen, informationssök och biblioteket själv, både i berättelsen och i verkligheten. En grund för berättelsen kommer att vara en modell vi skapar av ett dystopiskt Vindeln som också kommer att ställas ut på biblioteket.

Vi är många som jobbar lite extra med detta nu och än en gång har bloggen blivit lite eftersatt men jag har bett en av lärarna att kortfattat skriva ett inlägg på bloggen och detta kommer att läggas ut i morgon.

Tidningsmöte

När detta inlägg publiceras så sitter jag, självinbjuden men förhoppningsvis inte till mina kollegors fasa, i tidningsmöte. Detta inlägg kommer givetvis att ges som länk i samband med mötet där man vänligt nog gett mig lite utrymme för att kort lyfta frågan om serier på biblioteken.

Förutom att göra mig tillgänglig för diskussionen om serier så vill jag uppmärksamma det starka engagemanget i Skellefteå där Albumen Dylan Dog ges ut (senast uppmärksammad i bibliotekssammanhang när vi fick albumet Mater Morbi som kulturstödd bok)

I senaste numret av fantomen skriver dessutom Andreas Eriksson (före detta Norsjöbo, nu boende i Skellefteå) en tjej från Burträsk har ett återkommande inslag och Henrik Jonsson ,en svensk tecknare som nu håller på att skapa sig en internationell karriär tecknar sin egen serie "The Norseman" (om en svensk superhjälte). Alldeles nyligen har han också för första gången tecknat ett äventyr med Fantomen, vilket har gett stor uppmärksamhet i media. Att tidningen fantomen verkar ta en både svensk och lokal vändning är något vi biblioteken tillsammans borde uppmärksamma.

Nu kommer det snart att ges ut en serietidning vid namn SERIEMIX, en serietidning som ger utrymme för olika serieskapare av främst berättande serier. Tanken är att redan tecknade serier ska få en publiceringsplats, eller att serieskapare som tecknar serier som inte passar de kommersiella produkternas profil ska kunna ha ett mål för sitt skapande.

Jag tycker att det är väldigt intressant ur ett bibliotekperspektiv, allt arbete bakom kulisserna är ideellt, och medverkande serieskapare får inget arvode MEN kan söka IR-ersättning från BUS eftersom Seriemix uppfyller kraven för en sådan publikation (har ISBN-nummer).

Enligt planerna ska första numret ges ut i april 2016 och jag hoppas att vi på biblioteken ska kunna vara med på den här kulturella förnyelsen.

När det gäller serier så finns det mycket att diskutera, inte bara inköp men även hur man kan uppmärksamma sådana tillställningar som Nordsken och ”free comic day” och jag ställer gärna upp som bollplank och idéspruta kring detta.

Bokcirkel med "trollkarlen från övärlden"

Grunden till mitt läspedagogiska mål med den här bokcirkeln är att få igång det litterära samtalet med eleverna samt få dem att fundera kring innehållet i boken. Jag har därför valt boken ”Trollkarlen från övärlden” av Ursula Le Guin både på bokens egna premisser, de samtal som kan väckas kring vissa teman, men även då likheterna med Harry Potter ger oss möjlighet att diskutera den ur ett populärkulturellt perspektiv.

Bakgrunden till att jag gärna vill arbeta mer aktivt med bokcirklar är att eleverna till största delen möter text i form av undervisningsmaterial i skolan. Man har nu dock satt fokus på gemensam läsning och tanken är att skapa en gemensam läsupplevelse. Syftet från lärarnas sida är att skapa lästräning medan bibliotekarien är mer fokuserad på läslust. Det ena utesluter förstås inte det andra.

En viktig aspekt av bokcirklar är just att det förväntas att man ska läsa på fritiden, en läxa helt enkelt. När vi har presenterat bokcirklar på biblioteket så har vi fått väldigt bra respons fast från medelålders damer och inte från ungdomar. Kan det vara så att begreppet är synonymt med just läxa?

Många barn ser läsning som en prestation, men bokcirkeln ska väcka funderingar. Påminna om att det finns många sätt att sätta en text i perspektiv och tolka den.

Boken är vald i samråd med en av de mest aktiva bokcirkel utövarna jag känner, Umeås förening för Science fiction, kulturutövare som verkligen gillar bokcirklar och som på egen hand skapat det litterära samtalet som jag vill föra över på eleverna.

Det finns några grundregler som jag tycker att man borde förhålla sig till.

Som bibliotekarie måste man diskutera hur bedömningen går till. Kan man som bibliotekarie gå in för att få igång det litterära samtalet så tjänar alla på det. Att det ska vara roligt och lustfyllt och att man ska våga diskutera kan, men behöver inte, stå i kontrast med betygsättning.

Flytta fokus från återberättande av handlingen, böckerna ska ej recenseras. Diskussionsämnen får gärna komma från eleverna själva, med just denna bok kommer jag att försöka koppla handlingen till både elevernas egen situation men också koppla det till ett större populärkulturellt sammanhang

 

Den sista meningen måste ges en ytterligare förklaring. Vi har enormt många elever som är intresserade av manga och följaktligen är studio studio Ghibli (den välkända japanska animations och filmstudion) välkänd bland ungdomarna. Många känner till anime filmen Gedo senki som är en filmatisering av boken. Det finns alltså en animerad film som mangafantasterna kommer att relatera till och förhoppningsvis kan bokcirkeln leda till funderingar kring hur olika medier kan ge oss olika typer av estetiska och känslomässiga upplevelser.

Harry Potter är fortfarande väldigt populärt och en av de vanligaste frågorna jag fått på biblioteket är om det finns böcker som liknar ”Harry Potter” så en naturlig ingångsport finns redan där, det finns kopplingar till både Star Wars (med den taoistiska synen på magi) och skrevs till viss del som en antites till Narnia och det är kring det temat som jag hoppas så fröet till ett djupare intresse för litteratur.

En centralt tema i böckerna är att man måste acceptera tanken på sin egen död för att kunna leva ett fullständigt liv. Den har, trots magin, lite av ett antireligiöst ställningstagande och även om man inte går på djupet med detta tema för ungdomarna så hoppas jag att man i alla fall introducerar dem till ett verk som har något att säga, kanske också sätta det i kontrast med hur det gestaltas på film och i andra medier?

Litteraturen och boksamtalet ger, om jag får lov att uttrycka mig lite högtidligt, mer djupgående möjligheter till tankeutbyten och intellektuell begrundan och det gäller både stora och små.

En klassisk bok som trots att den är en av genrens tidiga verk tänjer genrens gränser är ett bra grund för att starta ett litterärt samtal som kan följas upp med författare som Margaret Atwood eller varför inte några av Ursula Le Guins mer kontroversiella verk?

Kura skymning och Mytologiska superhjältar

Att visa släktskapen mellan de myter som cirkulerar i populärkulturen kommer med största säkerhet att öka intresset för vår kulturhistoria och skapa intresse för en av våra viktigaste källor till fornnordisk mytologi. I november kommer biblioteket att hylla den nordiska berättartraditonen och litteraturen tillsammans i ett samarbete som vi kallar Kura Skymning. Jag tänkte ta upp ett konkret exempel på ett samarbete med skolan där vi använder oss av läsning av Mats Whals ”Ryttarna”, en dystopisk science fiction bok med tydlig koppling till islänningasagorna.

Bibliotekariens roll är först att presentera boken för eleverna och prata kring både den här typen av science fiction, där man leker med tanken på olika samhällen samt diskutera var författaren fått sin inspiration ifrån. Att samhället som han beskriver där släktskapen och familjen är så viktigt kan vara en del i vad som gör den här boken så bra och så mänsklig. När eleverna väl börjat läsa tar läraren vid och det är en mer konkret del av undervisningen. Bibliotekarien kan göra inhopp i lektionerna för att vara med i diskussionerna och biblioteket får i sin tur dessutom kanske några unga besökare på Kura skymning arrangemanget.  

För övrigt så finns det mycket intressant att säga om myter och populärkultur. Det finns ett starkt samband mellan mytologi och de amerikanska superhjälteserierna men den stora skillnaden är att den moderna mytologin är alltid i rörelse. Det är också en anledning till att den är så rolig att jobba med. En av myternas uppgifter är att både förmedla centrala värden och att legitimera en social ordning, samtidigt kan man tänka sig att myterna som vi ser dem idag är stagnerade medan de nya berättelserna är i rörelse. I Frank Millers ”the dark knight returns” omskapar han Batmanmyten på ett sätt som många av våra myter i ursprungliga tider blivit omskapade. Marvel har helt enkelt införlivat många av våra myter, som superhjälten Thor, och det om något visar på att myten och dess funktioner aldrig kommer att bli omodern.

Normkritiskt serieboksamtal

När jag jobbar med science fiction och fantasy så är det normkritiska förhållningsättet väldigt lättillgängligt, jag vill mena att det inte finns någon annan genre som tar upp sociala konstruktioner och ifrågasätter dessa så ofta, och det har man gjort under väldigt lång tid.

Science fiction speciellt är särskilt tacksamt då ifrågasättandet av normen sällan utgör själva temat för berättelsen utan något som i framtiden kan brytas då teknologin ger oss möjlighet. Ett bra exempel på detta är John Varleys ”steel beach” där huvudpersonen, och egentligen alla människor, då och då byter kön. I början av boken är han en man för att senare byta till kvinna snarare för att teknologin tillåter detta än någon annan orsak. Visst finns det undantag här också som tex. Joanna Russ ”The Female Man” och liknande böcker där handlingen kretsar just kring att synliggöra och problematisera de normer som finns i vårt samhälle.

När jag konkret jobbar med detta på biblioteken så finns det en personlig önskan om att just den här litteraturen som jag så starkt brinner för skulle uppmärksammas lite mer i de sammanhang där vi uttryckligen jobbar normkritiskt. Vi har också värderingar som mer eller mindre styr vårt arbete på biblioteket och jag hoppas att mitt bidrag kommer att göra biblioteken viktigare och mer relevanta för ungdomarna.  

När biblioteken tillsammans gör ett tydligt ställningstagande mot rasism under parollen ”bibliotek mot rasism” så är det ett ypperligt tillfälle att prata om detta i skolan samt att koppla det både till den litteratur vars huvudsak är att problematisera normerna men det viktigaste av allt, och detta är egentligen själva poängen med inlägget, att lyfta den litteratur som i förbifarten ifrågasätta en sorts osynlig norm, en norm där hjälten är vit och man, en norm där alla är heterosexuella men där det inte är det huvudsakliga temat i berättelsen.

Ett intressant exempel på detta är Mrs Marvel, superhjälten vars hemliga identitet är Kamala Khan, en tonårstjej från en pakistansk invandrarfamilj. Precis som Peter Parker (spider-man) kämpar Kamala inte bara mot superskurkar utan också för att passa in bland sina kompisar och mot medias bild av Islam men ingångspunkten är att hon är superhjälte. Att inte presentera det normbrytande som utstickande har också en poäng, även om man tar upp det i sammanhang som just bibliotek mot rasism. Det är också viktigt att biblioteken skaffar sig kompentens kring den här litteraturen så man nappar på de sociala trenderna som finns inom serieindustrin. Marvel har egentligen alltid experimenterat med att öka sin läsarkrets på just det här viset. Rent ekonomisk har man med serier kunnat utforska idéer som man inte kunnat i film eller serier. Vill man så är egentligen grundkonceptet för serien x-men normkritiskt. När karaktärerna från Dr. Naif Al-Mutawas the 99, (en superhjälteserie för unga muslimer) möter Justice League är det en möjlighet för bibliotekarien att diskutera normer, inte nödvändigtvis under bibliotek mot rasism veckan.

Lite konkret biblioteksarbete.

På biblioteket jobbar vi just nu mycket med inköp och att faktiskt få igång en riktigt bra seriehylla, (vars serier trevligt nog konstant är utlånade så den gapar tom). Vi har många intressanta sammarbeten med skolan som är ett direkt resultat av projektet och jag tänkte kort presentera några av dessa på bloggen.

Jag kommer att, väldigt kortfattat, beskriva två sammarbeten med skolan som jag vävt in i den ordinarie verksamheten samt tankar kring en bokcirkel. På tisdag ska jag i bloggen skriva lite om Mrs Marvel som jag tar upp i sammarbete med bibliotek och rasism. På onsdag ska jag kort beskriva hur jag tänker kring den Nordiska Biblioteksveckan och hur den litteratur som jag jobbar med skulle kunna vara relevant och en fördel att arbeta med.  På Torsdag kommer jag kortfattat att beskriva en liten bokcirkel som jag kommer att ha med eleverna med boken ”trollkarlen från övärlden”. På fredag ska jag prata om serier på en tidningsträff och kommer att lägga ut en text i samband med detta.

Det som kommer att beskrivas är till stor del vanlig biblioteksverksamhet men som jag tror får en liten extra skjuts på grund av lite special expertis kring ungdomslitteraturen. Nästa vecka hoppas jag kunna skriva om ett lite större projekt som är ett resultat av det fina samarbetet som uppstått med skolan och biblioteket.

Ett enkelt inköp

Då bloggen blivit lite eftersatt tänkte jag göra en kort beskrivning av ett enkelt inköp, bakgrunden till detta och problemet för biblioteket.

I och med att seriehyllan kommit på plats och intresset ökat så kommer det både funderingar och inköpsförslag. Det är såklart ett ökat intresse och det är även flera ungdomar som handlar på serietidningsbutiken i Umeå.

Både Marvel och Dc har något som kallas ”event” dvs händelser i det fiktiva universumet som påverkar alla olika figurer i de olika tidningarna. Just nu så är det stort intresse för civil war som kommer att bli aktuellt som film men även ett ”event” som DC har och som heter ”Blackest Night”

Serierna är relativt dyra, särskilt för ungdomar och eftersom jag är igång med seriehyllan så blev jag tillfrågad om jag kunde köpa in ”Blackest Night”. Jag är fullständigt införstådd med vad det är för typ av serie men när jag ska köpa in den så uppstår vissa problem:

Det är en händelse som löper genom flera serier, vilken ska man köpa?

Informationen på adlibris lämnar minst sagt mycket att önska:

Uppenbart är det något som är saxat från en annan utgivare tillexempel Amazon? Att det är rea (under juli) och att rean står uttryckt i dollar gör inte intrycket särskilt förtroendeingivande. Själv borde jag som självutnämnd ”expert” snabbt kunna reda upp begreppen men kände mig ändå lite osäker då det finns flera utgivningar.

Jag föreställer mig att några läsare skakar på huvudet och tycker att jag gör en höna av en fjäder men faktum är: Serier är populärare nu än någonsin och biblioteket bör i alla fall diskutera detta. Ta hand om kompetensen som finns lite utspridd här och var samt göra påtryckningar på de leverantörer som vi använder oss av.

Här i Umeå finns en butik som blomstrar och som jag misstänker inte kunnat existera för fem år sedan. Serierna får enorm draghjälp av filmer och tv-serier och det är en del av ungdomskulturen och det är något biblioteken måste ta vara på.

Vårt digitala sammarbete

Som en del i all nå ut till bibliotek runt om så försöker jag att uppmärksamma kulturen som projektet använder sig av med listor:
http://www.minabibliotek.se/149040/tid-for-sol-bad-och-serier

Författarpresentationer:
http://www.minabibliotek.se/148923/mark-millar-skriver-garna-om-historien

och ibland allt för långa texter om serier:
http://www.minabibliotek.se/148342/fables



Detta är en del i att visa att biblioteken gör en ansträngning och tar den här kulturen på allvar. Det har tyvärr varit lite si och så med boktips på serier. Att det blir ett ökat intresse märks på en gång, på gott och ont. Den här serien har varit konstant utlånad sen jag skrev boktipset, jag har faktiskt inte sett röken av den annat än att jag lägger den i boklådorna till andra bibliotek titt som tätt.

http://www.minabibliotek.se/148977/superman-red-son

Antingen ett bra boktips eller något som fler bibliotek borde köpa in?

Summan av kardemumman är att fler ungdomar hittat till mina bibliotek, jag tror att det kommer att öka lusten till att komma vidare i läsningen men jag vet att för många är jag en favorit.

Klasstidningen

Att få en bibliotekshörna i klasstidningen är ett bra sätt att nå ut till eleverna. Vi har alltid ett perspektiv på mångfald och jämlikhet och att konkret koppla tillsammans detta med kulturen är väldigt viktigt. Exempel på text till klasstidningen:

Postapokalyps mot rasism

In på biblioteket kom en dag en ”prepper”, vet du inte vad en sådan är så är det helt ok, det visste inte jag heller. På bloggen http://www.swedishprepper.com/om/ beskriver man bloggen som”en  blogg om privatekonomi, survivalism och krisberedskap” det är med andra ord människor som förbereder sig på, eller vill vara förberedda på eventuella kriser. Som när världen går under av en eller annan anledning.

Böcker som handlar om vad som händer efter katastrofen brukar kallas postapokalyptiska böcker. Post betyder efter och apokalyps betyder, ja det är när allt går åt h-vete.

På biblioteket så finns det rätt så mycket litteratur där allt gått åt h-vete, ibland är det zombies som i ”the walking dead” eller så utspelar det sig efter ett brutalt krig (och ett gäng naturkatastrofer) som i hungerspelen. En av mina favoritböcker är I am Legend av Richard Matherson där en stackars forskare är ensam kvar på jorden omgiven av vampyrer. Jag håller just nu på att förbereda ett boksamtal om ” De vassa tändernas skog ” av Carrie Ryan där man i stället är omgiven av Zombier. Det är såklart sådan litteratur man är intresserad av om man är en prepper och den här gången hade jag faktiskt den perfekta boken att låna ut nämligen Stjärnklart av Lars Wilderäng.

Boken handlar om hur all teknik i Sverige (kanske hela världen) slås ut. Människor sitter först som lamslagna och bara väntar på att strömmen ska komma tillbaka, men när samhället rasar samman så börjar folk vakna till. En av karaktärerna som man får följa är preppern Filip Stenvik som borde vara förberedd men är han det? Nu är det här en bok för vuxna, och den kan vara väldigt spännande och ibland ganska våldsam så var beredd på det om ni lånar den.

Det kan vara nog så spännande att i fantasin lämna den trygga vardagen för utflykt i en apokalyps och jag tror också att böckerna kan få oss att reflektera över ett och annat. Till exempel en tillvaro utan toalettpapper men också allvarligare saker. I naturen så fungera det så att arter anpassar sig väldigt bra till sin miljö men händer det något som ändrar miljön (naturkatastrof, växthuseffekten, zombies osv) så har livet en liten säkerhetspärr i form av mångfald. I Lars Wilderängs bok så visar det sig att när samhället rasar så behövs både nya idéer och olika människor för att hantera det nya som händer och själv så tror jag att det inte bara är i fantasin och inte bara när det går åt h-vete som det är viktigt med mångfald. Tänk så tråkigt det skulle vara på Vindelns bibliotek om alla bibliotekarier bara läste deckare och det inte fanns en enda lite kalsongprydd superhjälte i hyllan?

Vi ses och hörs på biblioteket / Tommy

 

Tips på bra postapokalyptisk litteratur för ungdomar:

De vassa tändernas skog av Carrie Ryan

Förlåt att jag råkade kalla den ”skogen av händer och fötter” när sexorna var här senast, jag läser den på engelska och då heter den ” the forest of hands and teeth” och det låter mycket ruskigare än både den svenska översättningen och min felsägning. Det handlar om Mary som bor i en by omgiven av zombies…riktigt bra och ruskig.

I Väggen av Marlen Haushofer

Den här boken handlar om en kvinna som blir instängd i en dal av en osynlig vägg. Har världen utanför gått under? Lite filosofisk Robinson Crusoe stuk på den.

En tid för mirakel av Karen Thompson

 Jorden slutar att snurra, dygnen blir längre, fåglarna dör. Vår tid verkar gå mot sitt slut. I den här boken följer vi Julia som är tolv år i vardagen på en döende planet.

 

Och några för vuxna:

Vägen av Cormac McCarthy.

En far och son försöker överleva i USA efter katastrofen

Stjärnfall av Lars Wilderäng

Det är inte alls så lajbans i Sverge när ett nanoangrepp får all teknik att sluta fungera. Allt från din iphone till kärnkraftverk slutar fungera och samhällsstrukturen rasar.

 

en förfrågan om tv-spel sammanfattade hela projeketet

Jag fick en förfrågan om hur jag tänker kring tv-spel på biblioteket av ett annat bibliotek och skrev snabbt ihop ett svar och funderade inte så mycket mer på det. När jag väl gjort det så kom jag dock att tänka på att det blev en, kanske något förenklad, men rätt tydlig bild av vad jag egentligen gör på biblioteket så jag lägger helt sonika upp den på bloggen.

Jag heter Tommy Bildström och jobbar för närvarande med det kulturstödda projektet det magiska ordet.

Det magiska ordet är ett projekt som jobbar med intermedialt berättande, vad det i praktiken betyder är att jag jobbat mycket med litteratur som ligger i nära anknytning till tv-spel, serier och science fiction/fantasy. Bland annat har vi haft tv-spel på biblioteket och knutit detta till robotlitteratur och science fiction. Den absolut största behållningen av mitt projekt är den attitydförändring som skett på biblioteket. Projektets grundtanke var att människor med starkt kulturintresse sällan håller sig till ett särskilt media, samt att de vars intresse brinner som starkast uppmuntrar andra till läsning.

 
Detta tycker jag har fungerat över förväntan.

Vi har ett stort antal ungdomar som hittat till biblioteket via sitt intresse för tv-spel och intresset har smittat av sig på både biblioteket och läsningen. Den positiva attityden till läsning har inte minst smittat av sig på de nyanlända eleverna och när dom nya sexorna kommer till biblioteket,

 

Lärarna har uppmärksammat den positiva förändringen på biblioteket och det är flera samarbeten tillsammans med lärarna kring berättande och skrivövningar. För att kort nämna några projekt så är det en klasstidning, en berättardag med föreläsare och skrivövningar samt det som jag kanske är mest stolt över, en motivationsgrupp med några elever som har extra svårt med motivationen i skolan.

När man som bibliotekarie blir tillfrågad att delta i en sådan grupp, vars syfte är att motivera och stödja elever vars största problem egentligen är att man tycker att skolan är så väldigt tråkig, så känns det som man rört sig långt ifrån den bilden av vad både ett bibliotek är och vad en bibliotekarie gör. Värt att nämna är att vi för den sakens skull aldrig egentligen kompromissat på litteraturen. För "motivationsgruppen" har jag haft en bokcirkel med "the walking dead", författarpresentation med böcker (lovecraft) samt bokprat med skräck och dystopier. Gruppen har läst gått från att prata om the walking dead till att engagerat diskuterat skräcknoveller.  

Det är många bibliotek som hört av sig till mig och ställt frågor kring detta. Tv-spel i synnerhet. Det finns en viss skepticism som är berättigat. Det handlar dock inte alls om lägga sig platt för tidens trender och kompromisslöst anpassa sig till populism. Det krävs ett visst intresse och bibliotekarier med specialkompetens om just den här kulturen för att man ska kunna arbeta med den i skolan men har ert bibliotek detta så är det bara att gratulera för det är i mitt tycke guld värt och ett måste för biblioteken.

Hör gärna av er om ni har några frågor.

Mvh Tommy Bildström

Serier för seniorer?

Nu har det hänt mycket med projektet. Både stora och små saker är inplanerade och bloggen kommer under de kommande dagarna att uppdateras lite bättre.

Jag kommer att skriva lite om den attitydförändring som skett på biblioteket och innan de texterna rullar ut så ville jag dela med mig av en av de små sakerna, kanske på sitt eget lilla vis en av de mest positiva upplevelserna med projektet.

I och med skolstarten har det varit många visningar på biblioteket både folkhögskolan och Renforsens elever har fått botanisera bland serierna med lyckat resultat. Den mest positiva erfarenheten av visningar kom dock från ett 55-årjubileum med fd elever från Renforskolan, 1960 års examinander för att var exakt. Jag höll en kort presentation om projektet och väntade mig inte så stort intresse från just denna målgrupp, fjärran från mina tankar när jag ställer upp Frank Miller i seriehyllan, men tvärt om fick jag många intressanta frågor om ungdomars läsning, uppmuntran och roligast av all, fick ta del av deras upplevelse om hur man såg på serieläsning förr.

Det visade sig att vi var ganska överens.

Jag kommer att prata om just attitydförändringen som skett på biblioteket, hur detta kan komma att påverka bibliotekariens roll och samarbete med skolan men alla förändringar kommer med en viss oro att det ska ske på bekostnad av andra målgrupper. Har man funderingar på en liknande satsning på biblioteket så har säkert dessa tankar passerat, dock behöver det inte bli någon motsättning.

Jag tror att de värmande orden från de elever om förvisso tog examen 1960 kommer att betyda lite extra mycket nu då vi drar igång på allvar inför hösten, fast att vi serieälskare håller ihop visste jag förstås redan.