Branschsammankomst för bibliotekarier Fredag 6/5 Kl 10-16

NORDSKEN + BIBLIOTEKEN = SANT

Vår vision är att Nordsken inte bara ska bli Nordens viktigaste spelevent för spelare och branschfolk utan också synliggöra och öka kunskap om ungdomars kulturvanor. Vi ska även lyfta lokala och regionala, oftast väldigt framgångsrika, kulturpersonligheter och erbjuda möten med kreatörer från hela världen.

 
För att nå denna vision vill vi öka kunskapen hos biblioteken (och andra som jobbar med barn- och ungdomskultur) genom att erbjuda ett föreläsnings- och diskussionsprogram riktat direkt till er.

Programmet hålls fredagen den 6 maj 2016, från ca kl 10 till 16. Vissa delar är specifikt framtagna för programmet och kräver föranmälan, och vissa är en del av Nordskens övriga program och öppna för allmänheten.

2016 satsar Nordsken extra mycket på serier, eftersom festivalen arrangeras samma helg somFree Comic Book Day – ett internationellt evenemang där serieförlag skänker bort gratis serietidningar för att locka nya läsare. Vi kommer att arrangera FCBD på Nordsken i samarbete med både svenska och amerikanska serieförlag. Flera serieskapare kommer att närvara på mässan och några deltar i föreläsningar, intervjuer och workshops.

Serier som läsfrämjande verktyg har fått mycket uppmärksamhet på senare tid. I takt med att läsförståelsen bland svenska ungdomar sjunker i diverse undersökningar, så lyfts serier allt mer fram som ett medel som lockar barn och ungdomar till läsning. Det pågår flera projekt riktade till elever från lågstadiet till gymnasiet. Från att ha varit nästan föraktade har serierna idag vuxit till en respekterad konstform, och det finns ett stort utbud av genrer för läsare i alla åldrar.

Biblioteken spelar en viktig roll som kulturförmedlare men synen på kulturen behöver nyanseras och vidgas, inte minst gällande bibliotekens läsfrämjande uppdrag. Spel- och och seriekulturen som konstform och upplevelse är en väg till bildning i ett långsiktigt strävande. Det finns möjligheter att hitta litteratur av hög kvalitet som är kopplad till den här kulturen, vilket ger möjlighet att ta draghjälp av den och nå de som inte läser.

På Nordsken är det inte bara serier som har kopplingar till läsning, eller på annat vis är intressanta kulturyttringar. Här förekommer bland annat:

• Lajv (levande rollspel); en folkrörelse med inslag av teater och scenkonst. Ett kulturutövande där ungdomar har möjlighet att vädra politiska åskådningar och samtidskultur. En konstart där det pågår samhällskritik och genusteorier inom konstarten, vilket till exempel uppmärksammades på förra årets Nordsken med föreläsningar om feminism och cosplay

• Brädspel både för nybörjare och elitspelare, med möten över generationsgränserna.

• På Nordsken 2016 kommer även VR (virtual reality, virtuell verklighet) vara ett tema. Här kan ni ta del av den senaste tekniken, långt innan den nått ut till allmänheten.

Bland programpunkterna:

• Orvar Säfström och Jimmy Wilhelmsson (författare till boken om Äventyrsspel) berättar om spel

• Möten med serieskaparna Ola Skogäng, Lisa Medin och Emil Maxén

• Bibliotekarie Tommy Bildström berättar om sitt läsfrämjande projekt Det magiska ordet.

• Mikke Ejrevi från Skellefteå Stadsbibliotek berättar om framtiden: förberedelserna för flytten till Skellefteås nya Kulturhus, arbete med 60/40 och barn och ungdomars läsande.

• Rundvandring på Nordsken med genomgång av festivalens kulturutbud.

Detaljprogram presenteras närmare mässan.

Efter denna fullmatade dag på Nordsken kommer ni vara väl rustade för att föra ert bibliotek vidare in i framtiden – på väg mot Biblioteket 2.0

Programmet tas fram av

• Andreas Eriksson, Nordsken och kulturskribent på Norran

• Tommy Bildström, bibliotekarie och tf kulturchef Vindelns kommun.

För långväga gäster kan vi erbjuda rabatterat pris på boende på Scandic (i samma byggnad). Nordsken är ett evenemang för hela familjen och vi hjälper gärna till om ni vill ta med gäster som besöker festivalen under tiden ni deltar i föreläsningsprogrammet. Ta gärna upp det i samband med anmälan.

Anmälan kostar 200 kr/person. Fika ingår. I lokalerna finns café med matservering samt Scandics restaurang. Anmälningsavgiften inkluderar också kvällspass till Nordsken hela helgen.

För anmälan, frågor och tips, kontakta Andreas Eriksson på andreas@nordsken.se I mån av plats är programmet även tillgängligt för andra som arbetar med barn och ungdomar.

 

Branschsammankomst för bibliotekarier

Jag tycker verkligen att det är viktigt att biblioteken funderar kring läsandet på ungdomars egna behov och förutsättningar. jag brukar tjata lite om

8 § Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn
och ungdomar för att främja deras språkutveckling och
stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda
litteratur utifrån deras behov och förutsättningar

Och jag tror, men det är kanske inte alla som håller med, att vi på biblioteken inte alltid är i synk med barn och ungdomskulturen. Vill man veta mer om serier, spel osv och hur det hör ihop i bibliotekssammanhang så har jag och Andreas Eriksson jobbat fram en branchsammankomst för bibliotekarier på Nordsken som är en serie och spelmässa i Skellefteå.

Jag vet att det är några bibliotekarier som följer bloggen men jag hoppas också att det kommer några som vill kliva ur sin bekvämlighetszon.

Jag publicerar inbjudan på bloggen i morgon.

Mediavardag i förändring och bibliotekens roll i den

Vår mediavardag förändras men konsumtionen och skapandet gör det inte. Kanske ökar den tillochmed? Jag har själv varit delaktig i någon sorts digital revolution där tanken var att man både skulle konsumera, skapa och dela med sig på ett bättre, ja jag skriver bättre sätt. I mitt tidigare inlägg om kickstarter så tog jag upp boken a long way to a small angry planet som ett positivt exempel.

http://www.minabibliotek.se/152103/the-long-way-to-a-small-angry-planet

Min tanke är att biblioteken måste vara mer medvetna och möta barnen i deras egna mediavärld. Om man tar den enskilda boken som ett exempel så har den drag av ”fan fiction”, den är något för den spelande generationen men det är också en bok som till viss del tar upp hbqt frågor och som vi som jobbar med litteraturen också kan jobba med. Möjligheterna är oändliga och vi befinner oss mitt i en kulturrevolution MEN:

Samtidigt finns där faror. Den nya mediavardagen kräver en större mediakunnighet. Informationen som skulle bli fri blev också otyglad. Precis som en enskild bok kan bli ett symboliskt exempel finns hundratals exempel på motsatsen. Robotskrivna böcker, information i sociala medier som sprids utan källkritikens filter. Barn och ungdomar behöver digital kompetens och vägledning. Inte bara för att bli duktiga medborgare utan för att klara vardagen och skolan. Den digitala klyftan kommer att vidgas när de få som står utanför eller inte hänger med i den digitala kompetens utvecklingen som sker.

När biblioteken möter barnen i deras egna mediavärld skapas också möjligheten att skapa digital kompetens och mediakunnighet. Biblioteket och digital vägledning är synonymer.

 

Vad är ungdomarna intresserade av för serier egentligen

Bilden är från biblioteket när skolan har haft någon typ av "sovaöver" tema. Jag frågade om jag fick ta kort men brukar pixelera bilderna av princip. Jag ska göra en snabb uppfattning om vad ungdomarna läser i serieväg men först ska jag skriva att det bara är en uppfattning. Jag upplever det dock som att det finns ett väldigt stort serieintresse men egentligen kunde det lika gärna vara poesi eller något helt annat, poängen är att serieintresset skapas då det blir en litterär diskussion. Diskussionen tar sin start i några individers intresse men får extra fart när jag som bibliotekarie/vuxen/intresserad är delaktig. Jag som jobbar med ungdomar och läsning borde egentligen deklarera att jag har ett väldigt lätt jobb. För det första så är ungdomarna i Vindeln väldigt snälla och trevliga, sen så läser dom väldigt mycket. Sen kan enskilda individers intresse få ganska stor genomslagskraft på den lilla hyllan vi har. Denna bild är från ett "bråk" då det blivit visst intresse kring netflixserien "Daredevil" och , jag citerar, "visssa hoggar alla nya serier" dvs att en låntagare upplyste mig om orättvisan i att en person kunde roffa åt sig alla serier och lämna denne med Guardians of the galaxy som faktiskt inte är så fantastiskt bra.

Med det sagt så blir jag lite fundersam när i stort sett inget annat bibliotek köpt in just Dardevil (vi har större sortiment än stadsbiblioteket) likaså när det gäller andra kända netflixserier som the flash, green arrow, alias (dvs jessica jones) supergirl osv. osv. Visst intresse finns uppenbarligen.

En högst ovetenskaplig fundering kring ungdomars serieintresse. 

Nu motsäger jag mig lite här men spontant skulle jag tro att man först läser serierna och sen ser motsvarigheten på netflix. Det som händer är att det skapas en diskussion om kulturen som genererar läsintresse. Det är lika många tjejer som killar som läser serier, Ibland upplever jag att det är fler tjejer som läser. Givetvis läser dom inte det som jag tror (eller vill) att dom ska läsa. Jag tycker själv att jag har ett bra sortiment då det gäller kvinnliga bra förebilder som miss marvel, batwoman osv.. Jag har även köpt in supergirl. Du som läser detta kanske missförstår den serietrend jag talar om. Serierna som slutar på "girl" eller "woman"  har tagit steget från kvinnliga bikaraktärer till  en mer nyanserad genusbild där det drivande karaktärsdraget inte nödvändigtvis är vilket kön man har. Det finns förstås enorma kvalitetsskillnader men ofta är de tidningarna lite mindre populära i USA och förlagen tenderar till att experimentera och ge skaparna större konstnärlig frihet vilket kan ge bra serier. Nog om detta, den populäraste serien bland tjejerna verkar vara "the flash" plus att det finns ett väldigt stort intresse för mer intellektuella lite mer gotiska serier som Sandman och den halvt barnförbjudna serien Dylan Dog: Mater Morbi (http://www.minabibliotek.se/149039/mater-morbi) verkar vara populär. Gotham Central gillas också. 

Man lånar inte hem serierna så mycket utan läser ganska ofta på biblioteket. Om man vill föra statistik så är detta givetvis en mardröm. Vissa serier kan cirkulera hos flera låntagare under lånetiden (som är fyra veckor). Vissa serier köper jag in och ser nästan aldrig på biblioteket eftersom dom reserverats och skickats runt i regionen. Ett bizzart exempel på detta är Batman Eternal vol 1 som blivit utlånad nio gånger på fyra månader och fortfarande har fyra reservationer. Jag vet inte ens vad det är för typ av serie då jag inte kunnat läsa den själv, det är inget som jag skulle tippa som jättepopulärt heller.

Jag kan ibland tycka att jag har världens bästa (och lättaste) jobb och att eventuell positiv respons jag får delvis beror på att det inte är så många andra som jobbar med just serier. Ibland tycker jag dock att jag gör väldigt bra saker. Jag tycker att biblioteken ska vara mer utåtriktad i sin läsfrämjande verksamhet och under kampanjen "nörd mot rasism" (blogginlägg om detta kommer senare) så bokpratade jag bland annat om den här boken:

http://www.minabibliotek.se/150890/maus

När man bokpratar och ibland då man skriver något på mina bibliotek så upplever jag det som om att det blir ett stort intresse. Då det gäller just Maus så är det många som läst serien och många som faktiskt pratat med mig om den. Den absolut bästa responsen man kan få av ett bokprat är då någon säger "öhh den där serien om rasismen var fan bra, det trodde jag inte" .

Serier som läsfrämjande 

Jag tror och hoppas på serier i ett läsfrämjande perspektiv. Inte bara för att det är en bra ingång till läsningen för mindre barn utan för dess förmåga att skapa en litterär diskussion. Jag vet att denna diskussion leder till ett ökat intresse för litteratur och vidare läsning men  viktigaste av allt, man börjar fundera. Att kombinera populärkultur och hbqt-frågor eller prata om "nörd mot rasism" tycker jag på många sätt fångar upp intresset bättre än vad skolan gör och det är en del i varför mitt jobb är så viktigt. Jag hoppas att du som orkat läsa ändå hit också blir inspirerad och vill undersöka möjligheten att göra gott i bibliotekssammanhang  med den här litteraturen. 

Läsefrämjande fusk

"Jag vill öva på svenskan med dina serier"

Ja, det är nästan så att det hugger till lite i hjärtat då man får den frågan. På biblioteket så har vi köpt in de svenska serieböckerna med Superman, Fantastic Four osv.. med det är allt för få. Det kommer fler svenska serier men många av dem är "inbundna serieklassiker" och ofta lite äldre serier (ja, jag vet att bilden nedan motsäger texten lite). Jag får helt enkelt fuska lite och fylla på med lite "gratis lära läsa tidningar" Detta var först och främst tänkt till nyanlända men givetvis är det fler som vill lära sig läsa (helt plötsligt) 

Mitt jobb är banne mig inte svårt. På fem minuter har några överentusiastiska blivande nördar rensat ut stålmannen och läderlappen så nu är det bara att ljuda sig igenom kryptons förintelse.

Jag gör ett litet skämtsamt inlägg men samtidigt kan jag tycka att det är lite tråkigt att man upplever att det finns ett sådant intresse och en sådan glädje hos barn och ungdomar som vuxna kulturspridare inte riktigt tar tillvara.

Superhjältar och integration

Integrationsfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Särskilt efter att jag upptäckt att det finns ett ganska stort intresse för just serier hos dom nyanlända ungdomarna. När jag inte skriver om tv-spel och superhjältar så uttrycker jag mig lite mer formellt och då kan det se ut såhär:

Bibliotek och Integration

Målet med Integrationsaktiviteter är att stärka den ömsesidig process som äger rum mellan medborgare i Vindeln och utlandsfödda. Vi vill på biblioteket skapa en gemensam arena där man möter varandra med förståelse och respekt för olika kulturer och olikheter. I propositionen för den nya bibliotekslagen kan man tydligt se att man ser möjligheten för biblioteket att verka för det demokratiska samhället, att utjämna klyftor och att skapa ett rum av öppenhet, yttrandefrihet och fri åsiktsbildning.  Både kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning kräver dialog och vi vill arbeta för ett bibliotek som fungerar som en arena där människor kan komma i kontakt med olika kulturyttringar och varandra på ett kravlöst sätt
Detta vill vi göra genom att fortsätta att erbjuda möjlighet till samhällsorientering i form av media och information men även genom att erbjuda kulturella aktiviteter. Bibliotekets funktion som en arena för kultur, information och social gemenskap är en väldigt naturlig plats för integration. Det är också en ickekommersiell mötesplats. Folkbiblioteken har redan en historia av mångkulturell verksamhet och erbjuder strukturer som gradvis integrerar personer från andra kulturer samtidigt som man känner att man kan behålla sin egen.

Biblioteket kan

Fylla ett Informationsbehov

Anordna kulturaktiviteter med personal som främjar integration.

Skapa fler aktiviteter för ensamkommande barn

Skapa en arena för medborgardialog

För att skapa en arena och en mötesplats så måste man också hitta en gemensam grund. Den speciella kultur som jag jobbar med inom projektet är något som det naturligt finns intresse för. Då det gäller just superhjältar så innefattar "hjältebegreppet" en gemensam värdegrund som dessutom är förhållandevis neutral. Om man orkar läsa ett tidigare inlägg (mytologi i rörelse) så ser man mina funderingar kring serier som en modern mytologi som är väldigt flexibel. När det gäller integration så kommer två kulturer att mötas då ifrågasätts också värderingar och de sedelärande uppfostrande berättelserna. Jag tror absolut att det finns mycket att vinna på kulturaktiviteter kring serier och hjältar och förslag har lämnats in. Inom projektet arbetar vi också med att att finna nya metoder och samarbeten och förslag har lämnats in även där. För att avsluta detta inlägg så kan man ibland skapa en viktigt och fungerande integration på biblioteket bara genom sitt utbud och möjligheterna till läsning. Den här bilden är från vårt bibliotek och är egentligen ganska vacker. Det är en bild på oss (jag är den flintskallige) när vi närmar oss varandra via vårt gemensamma kulturintresse. Jag bibliotekarien, en elev från renforskolan och en ganska blyg nyanländ.

Lite boktips om spel

(lite på begäran)

De flesta frågor som jag får gäller just tv-spel och bibliotek och med risk för att upprepa mig: Jag är inte en ivrig förespråkare för spel på biblioteken trots att jag själv spelar. Snarare kan jag tycka att man låter praoeleven lite väl ofta får skriva lite speltips på webben och att man saknar insikt i spelkulturen trots att spel finns på biblioteket.

Det är som att man börjat i fel ända?

Nu är jag väl inte en motståndare för spel på biblioteket heller men jag tar mitt uppdrag väldigt allvarligt, Vi på biblioteket har ansvar  att driva ett systematiskt kvalitetsarbete och stärka litteraturens ställning och när spel är så pass populärt så tänker jag mig att vi borde köpa in mer spellitteratur på biblioteket. Börja i rätt ända så att säga.

Nu är det ju inte så att biblioteken inte alls köper in spellitteratur. Större bibliotek brukar köpa in det som är svenskt som tex "Generation 64 : Commodore 64 gjorde mig till den jag är
av Jimmy Wilhelmsson" vilket såklart är bra. Vill man få lite mer tips på svenska böcker kan man kolla in

http://www.syntaxerror.nu/abandon/

Vill man få lite inspiration kring engelsk spellitteratur kan man kolla in:

http://www.bitmapbooks.co.uk/collections/all

Många böcker har börjat på "nätet" (läs gärna tidigare inlägg om kickstarter) och många av författarna är kända i spelsammanhang som tillexempel Stuart Ashen som skrivit boken "Terrible Old Games You've Probably Never Heard of"

https://www.youtube.com/watch?v=5zUkK14bHDk&list=PLuXVJtG6oNtHjE7LIqGH5nDJZnT3YP8_u&ab_channel=ashens

Boktips: 

Generation 64 : Commodore 64 gjorde mig till den jag är

av Jimmy Wilhelmsson

8 bitar på 80-talet : Nintendos marsch in i de svenska hemmen

av Martin Lindell

Drömspel  av  Thord Daniel Hedengren

NES-XX-SCN-1 – Den oomkullrunkeliga handboken för den nordiska NES-samlaren 

samt

NES-HW-SCN – Den oomkullrunkeliga handboken om NES-tillbehör i Norden 

båda skrivna av Thomas Sunhede

Console Wars: Sega, Nintendo, and the Battle That Defined a Generation
av Blake J. Harris

Terrible Old Games You've Probably Never Heard of
av Stuart Ashen

Sega Mega Drive/Genesis: Collected Works 
Keith Stuart

Stora spelboken - Robot-  (barn) Bok av robot (speltidningen) redaktionen

8 Bitar - Level-redaktionen

 

Jag köpte själv in denna bok som blev otippat populär:

En av anledningarna att den blivit så reserverad och åkt runt i Umeåregionen är förstås att jag skrivit om den på mina bibliotek.

Man kanske måste sätta böckerna i ett kulturellt sammanhang för att inte bara de redan intresserade ska hitta dem. Vill man så kan man faktiskt (fast jag misstänker att jag är den enda som gör det) ha  "högläsning" ur spelböcker !!! ( här från ett spelarrangemang i Hällnäs)

Att skriva ett boktips om ett tv-spel

Jag fortsätter helgens tema med ett litet boktips:

http://www.minabibliotek.se/152763/the-witcher-3-wild-hunt

Man kan fråga sig vad en låntagare som lånar spel på biblioteket är ute efter? Själv tror jag att man vill sätta spelet i ett kulturellt sammanhang. Boktipsen är inte en recession, en utbildad bibliotekarie har förhoppningsvis kunskap om att sätta spelet både i ett kulturellt sammanhang och, om man vill,  i ett litterärt sådant?

Ett spel är ändå ett spel och man bör nämna grafik och stridssystem.

En tips är i slutändan bara ett tips men tar man yrkesroll som kulturspridare på allvar så måste man lägga ner själ och hjärta även på speltipsen. Det finns en enorm bredd på kompetensen i biblioteksvärlden och även många spelare. Jag hoppas att speltipsen på biblioteken blir fler och får lite mer substans. Som tidigare nämnt handlar det om att ta kulturen på allvar. Även om tipsen i sig inte alltid är gravallvarliga:

Biblioteken ett demokratiskt (tv-spels) rum ?

"Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling."

  http://www.regeringen.se/regeringens-politik/kultur/mal-for-kultur/

För mig är det självklart att barn och unga ska vara delaktiga i kulturen och samhällslivet. Precis som att det är viktigt att alla barn och unga som på något sätt inte har samma förutsättningar som alla andra ska få chansen att delta. 

Om biblioteket ska fungera som ett demokratiskt rum så måste det också inbjuda till möten där människor möts. Både i dialog och som kulturskapare, kanske är det med kulturen som dialogen föds? Samtidigt måste kulturen vara aktuell och en del av kulturdebatten. En del av detta kulturskapande är stark kopplat till det som sker på kickstarter eller med open access, vi lever i en spännande tid där digitalt skapande inte är så resurskrävande.

Igår skrev jag om Mario Maker på biblioteket. Anledningen till att jag tycker att det är viktigt för biblioteken att ta vara på just det skapandet är att det är förankrat i barnens egna kulturfrågor på ett annat sätt än vad kanske, låt oss ta , näverslöjd är. När det gäller just tv-spel bör man kanske fundera kring bibliotekets ställningstagande. Många bibliotek har tv-spel på biblioteket men har man verkligen respekt och kunskap för kulturen eller är det bara en lockvara för en specifik målgrupp?

När det gäller barn och ungdomars eget kulturliv och eget skapande kan man inte bortse från den digitala revolutionen, det är heller ingen som säger att det ena måste utesluta det andra.

Jag ser personligen hellre att man har arrangemang som Mario Maker på biblioteket på bekostnad av att man har tv-spel till utlåning. Ett bibliotek med kompetens kring det digitala skapandet och med relevant och bra litteratur kring tv-spels kulturen gör ett bättre jobb än ett bibliotek som pliktskyldigt köper in spel som dessutom låntagare utan konsol inte kan få tillgång till. 

Lördagsmys med super-mario. Är detta provocerande?

Varannan lördag arrangerar biblioteket och studiefrämjandet "lördagsmys" för de lite yngre barnen. Sammankomsterna är väldigt lyckade och ofta har vi ett tema vi följer, vi läser böcker kring temat och sedan får barnen pyssla. Bland annat har vi byggt ett vänskapsträd och förra lördagen spelade vi lite mario maker.

Mario maker är ett program/spel som tillåter dig att skapa egna banor i super mario stil. Att barn gillar tv-spel är ingen nyhet. Att föräldrar kanske tycker att man får nog av det hemma är heller inget nytt, men varför då tv-spel på biblioteket?

 Att stimulera och utmana barns kreativitet måste inte, och bör inte, vara begränsad till ett visst media. När det inte heller är självklart att alla har provat spela så blir det faktiskt en barnkulturfråga och vem ska stå upp för barnens rätt om inte barnbibliotekarien?

Nu blev det inte några protester bland föräldrarna, tvärt om. Föräldrarna till barnen i Vindeln tyckte att det var väldigt kul, barnen och barnbibliotekarien också.

I morgon kommer ett blogginlägg som heter "biblioteket det demokratiska rummet" där jag fortsätter att tjata om varför jag tycker att det är viktigt, Den här lördagen blev det super mario stället för pyssel men vi glömde inte bort läsningen. En lyckad kreativ kombo som jag hoppas att fler bibliotek vågar satsa på.

Omvärldsbevakning (och att få läsa på jobbet)

Jag tror att vi behöver en övergripande strategi om man vill förbättra bibliotekens engagemang. 

Bibliotekarierna gör ofta sin läsning på fritiden vilket gör att utåtriktade läsfrämjande arbetssätt till stor del präglas av bibliotekariernas egna intresse.

Man kan se detta tydligt framförallt på sociala medier och på våra webbplatser.

Själv har jag varit ute på några bokprat runt om i Umeåregionen och förvånas ibland över att åhörarna speglar bibliotekarierna i kön, ålder och (förmodar jag) läsintresse.Detta i kombination med att vi är en ganska homogen grupp gör att vi får ett problem med tillgängligheten. 

Ett sätt att motverka detta är att ge ett tydligt stöd för läsning på arbetstid och att man faktiskt "styr" läsningen lite. Att man separerar fridtidsläsning från den läsning vi behöver i yrket är inte en helt vild och galen ide. Om man vill se det som kompetensutvecklande så skulle man behöva koppla detta till just omvärldsbevakning?

Ted Dawe som fått sin bok "intor the river" censurerad i nya zeeland har tonårspojkar som tydlig målgrupp, en målgrupp som vi på biblioteken vill nå. Boken är aktuell i en debatt vi på biblioteket behöver ta. Boken tar upp mobbing och vad den gör med unga människor, en ungdomsfråga som vi vuxna måste  engagera oss i. Detta är en bok som vi på biblioteket behöver läsa. 

Biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning men gör vi det om vi inte ens värderar litteraturen så pass lite att vi inte ens anser det som en viktig del av vår kompetensutveckling? 

Kickstarter

De flesta ungdomarna på renforskolan känner till kickstarter. För de spelintresserade var kanske Double Fines kickstartsprojekt "Broken age" startskottet. Men för att backa bandet, kickstarter är alltså en webbsida för crowfounding där man kan be om hjälp att finansiera olika verk. Tim Schefer är en speldesigner som vi som är lite äldre känner till från äventyrsspelens gyllene tidsålder ville skapa ett äventyrsspel av den gamla sorten. Det ansågs sig inte vara ekonomiskt hållbart av de stora spelföretagen så efter att fått nobben så beslutade han sig för att be om 400 000 dollar på kickstarter.

Han samlade in 3 miljoner 336371 dollar.

På något sätt blev det en symbolisk seger över de stora bolagen, vinstintresset och ett alternativt sätt att finansiera ett konstnärligt verk. Det blev också startskottet för många spelutvecklare som kände att man nu fick chansen att skapa något som inte nödvändigtvis behöver följa vinstintressets mall.

Vad har nu detta med bibliotek att göra?

Förutom den uppenbara kopplingen till spel och ungdomar (som jag jobbar med i projektet) så är detta givetvis också en revolution för sättet att publicera böcker.

Det är många som söker donationer för att skapa böcker och många lyckas. En av de mest uppenbara succéerna skriver jag om på mina bibliotek (i nuläget ej publicerad, skärmbild från vårt redaktionsprogram så hela boktipset rymdes inte)

Det mest intressanta med den här boken (förutom att den är fantastiskt bra) är att den mycket väl skulle kunna hamna på bibliotekets regnbågshylla då den tar upp hbqt-frågor (vilket författaren antyder var en av anledningarna att den blev svår att få publicerad på det traditionella sättet).

När det gäller att "erbjuda litteratur utifrån [barn och ungdomars]  behov och förutsättningar." så tycker jag att denna lilla bok i all sin enkelhet blir väldigt viktig. Den är skapad på den kulturella arenan där ungdomar och moderna vuxna rör sig. Den tar upp viktiga frågor som biblioteket jobbar med och jag anser att det dessutom är god litteratur, därför behöver vi rutiner för omvärldsbevakning och i morgon ska jag skriva lite om just om detta här på bloggen.

Uppfyller vi 8 § i bibliotekslagen?

Under det gånga året kom många funderingar kring vårt uppdrag och frånvaron av litteraturen som jag jobba med.

För att vara konkret. Jag tror att det finns stor utvecklingspotential i serier, fantasy, scifi både då det gäller utbud och arrangemang men också då det gäller skapande och kommunikationskanaler. Regionalt kan det hända lite mer saker men man vill ändå förhålla sig till serier som konst snarare än som litteratur. Om vi börjar med att titta på 8§

8 § Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar.

När biblioteken inte är med på att själva förutsättningarna för skapandet har ändrats som t.ex. med kickstarter (inlägg om detta i morgon) samt ungdomskultur som ligger litteraturen nära till hands försummas så är det något som saknas. Lokalt så tror jag att vi behöver:

Nummer ett: Information. Informera bibliotekarier om ungdomsintresset.
Nummer två: Lyfta den här litteraturen och den här delen av ungdomskulturen.

Med projektet ger jag en möjlighet för biblioteken att lyfta in den här delen av ungdomskulturen och göra den relevant.

Branchssammankomsten för bibliotekarier som jag har jobbat fram i samband med Norsken är en viktig del i dessa två punkter. Jag upplever att det finns ganska många intresserade bibliotekarier men det saknas både stöd från chefer och självförtroende för att aktivt börja jobba med kultur som av tradition inte ses som tillräckligt fin. Sammankomsten på Nordsken är ett sätt att sticka ut hakan, ta debatt och samtidigt informera de som inte har kännedom om den här kulturen.

Det magiska ordet år två

Planeringen för år två är i full gång. En liten skillnad från förra året är att målgruppen är utökad till att även innefatta lite yngre barn, Det är inte så stor fokus på den målgruppen men det är ingen överraskning att resultaten är överförbara. Det kommer att redovisas under kommande veckor på bloggen.

Det har varit en ganska intensiv månad och dokumentationen har blivit lite lidande, därför kommer bloggen att uppdateras ganska frekvent under kommande veckor för att någorlunda komma ikapp.

Jag är både glad (och lite generad) över att bloggen faktiskt läses av en hel del bibliotekarier.

Det förs en väldigt bra dialog med länsbiblioteket och även v8 biblioteken, projektet har på något sätt lyckats skapa både intresse och debatt. Jag kommer att publicera mina tankar kring 8§ i morgon som en liten ideologisk nystart för andra året.