tisdag 15 december 2015

Mytologi i rörelse



Har vi som Jung påstod ett gemensamma mönster, bilder, i en kollektiv omedvetenhet?
Då Jung tycktes se att vår inre värld hade sin motsvarighet i våra sagor, myter och riter i världen tolkade han det som att vi alla bar på vissa arketyper i ett universellt medvetande oavsett kulturellt ursprung.

Detta kan man ,om man så vill, tolka som att vi alla har fallenhet för vissa historier och vissa litterära personligheter och att dessa dyker upp i kulturen med jämna mellanrum.
Jungs trodde att dessa arketyper existerade i motsatspar och att vi både behöver medvetandegöra dessa samt att man genom berättelserna skapade balans mellan dessa och därigenom sig själv.

Faktum är att många arketyper inte bara återkommer utan, när samhället ändras, måste få återkomma i ny skepnad. Ett bra exempel på detta är karaktären Sherlock Holmes som torde vara ett ganska enkelt exempel på en arketyp som representerar människans logiska och förnuftiga sida. Hans motsvarighet, Dr Watson, representerar den mer känslosamma aspekten av en personlighet och en del av spänningen ligger på ett undermedvetet plan, hur balanserar man dessa till synes motstridiga element? När Sir Arthur Conan Doyle skrev Sherlock holmes i slutet av 1800-talet så var Sherlock Holmes den stora hjälten i ett samhälle där man började övergå mot en framtidstro och satte större fokus på vetenskap och förnuft. När egentligen samma karaktärer, i form av kapten Kirk och Mr Spock , möts på rymdskeppet Enterprise i Gene Roddenberrys framtidsversion ”Star Trek” är det kapten Kirk, den mer känslosamme, som framstår som berättelsens hjälte. Premissen för förnuftet har kanske ändrats, samtidigt är arketyperna desamma.

Min egen uppfattning är att dessa kulturella aspekter som dyker upp i dagens populärkultur är livsnödvändigt för människan. Det är inte heller svårt att se den röda tråden genom historien om man tittar på enkla exempel. Den cykliska tidsuppfattningen, som man både hittar hos barn och i kulturen, och dess förmåga att skapa nytt ur undergång hittar man både i Indisk religion, romerska myter, berättelsen om ragnarök och varför inte i den nya Marvelfilmen Thor: ragnarok som i skrivandets stund har premiär om ca ett år.

Jag har själv en dragning till de amerikanska superhjälteserierna och ser dessa som både moderna mytologier och ett sätt att bygga berättelser just kring arketyper och sätta dem i olika sammanhang och situationer. Jung påstod själv att Arketyperna var starkt förknippat med symboler och mönster som kommer ur det kollektiva medvetandet. Just serier har en tendens att leka med bild och symbolspråk när man sätter en typisk arketyp (här hjälten, messiasarketypen) i nya situationer t.ex. om denne måste förhålla sig till politik:





Som man kan se zoomas den amerikanska flaggan in och sedan ut för att visa hur de två numera välkända symbolerna smälter samman. Samma karaktär kan sättas i ett annat politiskt perspektiv fast i grunden vara samma arketyp.


Sexualitet och världsaktuella händelser måste få utrymme i mytologin, intressanta serier som 99.ers (den muslimska superhjältegruppen) och ms Marvel är inte alls ointressanta ur ett normbrytande perspektiv. Givetvis finns det väldigt dåliga exempel också, populärkulturen är intressant då den speglar samhällets alla sidor. Dock tror jag att det finns fler positiva influenser än man tror:


I bilden ovan kysser den uppenbart Superman-inspirerade hjälten den uppenbart Batman-inspirerande dito. Om det var något som jag skulle vilja använda som argument till att just biblioteken bör uppvärdera och aktualisera sitt sortiment så är det just ovanstående bild. 
 
Precis som i fallet med Thor, som verkligen är en asagud, så är symbolerna ofta övertydliga och det intressanta är förstås att mytologin alltid är i rörelse. Ibland blir mytologin nästan meta mytologi när man också kan med arketypernas hjälp fundera kring myternas historia. Bilden är nedan föreställer Kapten Amerika från Neil Gaimans Marvel 1602




                                                             Serier som historiskt dokument




Att arketyperna sätts mot olika hinder och olika situationer syns kanske mest i de historiska studierna av serier. Tidvis var figurer av det här slaget väldigt frekvent förekommande, en inte helt ovanlig sätt att manifestera tidens oro för den kommande tekniken.  



Kalkylatorn finns för övrigt i en modernare version där han representerar informationstekniken och övervakningssamhälle. Mytologin är i rörelse och vissa berättelser har försvunnit i glömskan och bara efterlämnat ekon av oro. 


Även då det gäller rasism och representation finns det många exempel på hur vår tids
kultursyn påverkas av den gamla tidens. 



Hur ska vi då förhålla oss till serier som en mytologi i rörelse? Jung ville med medvetenhetsgörandet hela människors psyke, själv tror jag att berättelserna i sig fungerar på ett omedvetet plan och för oss som konsument av dessa handlar det om att låta sig svepas med och hänge sig. För oss som jobbar med litteratur och kultur så måste vi både lyfta den här kulturen och se till att vårt urval uppdateras.

Den enorma ökningen av serieintresset har säkert sina förklaringar i både världsläget och i vårt behov att snabbt kunna ta till oss den här typen av berättelser. Seriemediet har också växt och lämnat utrymme för författare med mer att säga och jag tror aldrig att kvalitetsurvalet har varit viktigare. Vill man dessutom jobba med dagsaktuella frågor på ett sätt som alla , oavsett kultur och läsförmåga, kan ta till sig så är serier närmast oslagbara.