Unik uppdelning av serier.

Vissa samtalsämnen är fortlöpande på biblioteket: Vår diskussion kring låntagarnas önskemål i förhållande till gallring och hur detta på lång sikt skulle kunna minska kvalitén på vårt bokbestånd eller vårt nya klassifikationssystem förhållande till hylluppsättning är ett ämne som alltid tycks hålla oss sysselsatta men ibland blir exemplen både lokala och konkreta. Eftersom de intresserade låntagarna själva är fullt medvetna om det och efter en förfrågan efter "Marvel" av en asylsökande så har jag helt sonica delat upp seriehyllan efter förlag. Mest troligt är denna lösning unik för svenska bibliotek. Jag hoppas verkligen att asylboendet kommer att bli ett praktexempel på hur positivt det är med nya idéer och människor, den ibland absurda fascinationen för DC gör att det ibland är svårt att få böckerna på bild…. Men som ni ser köper vi in Marvel också, det var visst det där med kvalité och bredd på bokbeståndet.  

Ett lyckat boksamtal

Vad har Tom Cruise med Mats Wahls bok krigarna att göra? Om kopplingen inte är självklar så handlar det om att fördjupa och läsningen och reflektera över texten.

 Science fiction är ett utmärkt sätt att närma sig texten på ett kritiskt och empatiskt sätt. Som utgångspunkt i en fördjupad bokdiskussion så pratade vi i om världarnas krig och filmatiseringen av denna (därav Tom Cruise) och hur en text kan handla om något annat (här koloniseringen) och hur overkliga världar kan göras verkliga genom vår empati för karaktärerna. Eftersom vi jobbat med Mats Wahls bok tidigare och eleverna fick själva diskutera texten och sätta sig själva i olika perspektiv. En ganska intressant diskussion utbröt kring om detta skulle kunna vara något som egentligen handlade om Vindeln.

Detta blir ett kort inlägg men ibland så imponeras man över hur delaktig eleverna blir i undervisningen när ingångsporten är vardaglig, tolkningsmöjligheter blir ofta något djärvare när man har en avväpnande inledning och det blev verkligen ett lyckat möte där varje elev oavsett förutsättningar kunde vara med.

En intermedial utgångspunkt öppnar också för diskussion kring andra texter och böcker, här världarnas krig som trots allt är skriven i slutat av 1800-talet och är en textyp som eleverna kanske inte naturligt är så familjär med.

 

Spel, läsning och bibliotek

Vi jobbar med att framställa en broschyr för en informationsträff för bibliotekarierna i Umeåområdet, och när det gäller kopplingen mellan serier och läsning så tror jag att alla förstår ingången men sällan varför man ska blanda in spel. Själv så anser jag att biblioteken spelar en viktig roll som kulturförmedlare i länet men vår syn på kulturen behöver nyanseras och vidgas, inte minst då det gäller vårt läsfrämjande uppdrag. Därför är det viktigt att vi lyfter både frågan om läsning och spelkulturen hos bibliotekarierna.

Biblioteken arbetar ofta med kortsiktiga läsprojekt (varav mitt eget är ett av dessa) där utomstående aktörer och ungdomsförbund är en otrolig tillgång men vi behöver lyfta spel och seriekulturen som konstform och upplevelse och se den som en väg till bildning i ett långsiktigt strävande. Vi måste se att möjligheterna att hitta litteratur av hög kvalitet som är kopplad till den här kulturen finns. Vi måste skapa en kulturell sfär som ger möjlighet att bredda läsningen och ta draghjälp av den och nå de som inte läser. 

Detta behöver också lyftas på chefsnivå, när man inte arbetar långsiktigt med tydliga mål, och i hög grad förlitat sig på arbetsgrupper bestående av ideella kulturarbetare får man en allt för tydlig inriktning och det är också detta vi ser hända på många bibliotek. Detta är inte bara ett problem för detta specifika område utan kultur i allmänhet, för även om man lyfter in ideella aktörer inom detta område så saknas det en djupare förståelse för kulturen.  Man tycker det är jättekul att praktikanten får skriva en bokrecension på en manga , men man rekryterar inte aktivt efter någon med djupare kunskap inom detta särskilda kulturella område.

 Detta är underligt med tanke på hur populär den är och hur mycket den kan ge.

Ett levande bibliotek

Barnen i Tvärålund har läst Petter Lidbecks bok "Världens elakaste fröken" och skapat en egen serieutställning på biblioteket. Biblioteket i Tvärålund har en bemanning på ca 5 timmar i veckan, ändå är ambitionen att skapa ett levande bibliotek där man träffas och skapar och där samarbetet med bibliotekarien och läraren står i centrum. En litet men ack så viktigt steg.

Det magiska orden

 

 

 

Poesin kan sägas vara ett verk av magi, eller i alla fall så trollar man med orden. En dikt kan beröra ditt inre men när man jobbar med barn och ungdom så krävs det också att man använder sig av den moderna poesin, den som bryter nya vägar, utmanar och är relevant. Poesi är ett mycket intressant område för en bibliotekarie att jobba på, många lärare har stort intresse av att få hjälp med just detta.

Vi har jobbat med poesi på folkhögskolan och i en 6:a på renforsskolan, bilden ovan är en dikt som talar till serienörden, och som inte är särskilt modern,  men man kan lika gärna ha den här som utgångspunkt:

Three Rings for the Elven-kings under the sky,
Seven for the Dwarf-lords in their halls of stone
Nine for Mortal Men doomed to die,
One for the Dark Lord on his dark throne
In the Land of Mordor where the Shadows lie.
One Ring to rule them all, One Ring to find them,
One Ring to bring them all and in the darkness bind them
In the Land of Mordor where the Shadows lie.


Meningen med den ingången är att visa att posi kan vara så många olika saker, det är inte ett självändamål att relatera precis allt till serier och fantasy men det är en ingång som kan fungera om intresset är stort, det är också ett bra sätt att avdramatisera poesin.

På folkhögskolan hade vi en workshop med estradpoeten Anita Jacobson, med väldigt lyckat resultat. Inte bara för eleverna men också för att också för projektet. Det finns ett stort intresse av att hitta nya samarbetsformer mellan skola och bibliotek och att uppmuntra eleverna att utveckla sitt eget berättande.

Vi kunde överföra den positiva effekten av Anitas workshop och besök på eleverna på renforskolan och det hade också kunnat överföras på yngre elever.

 

Det är inte helt ovanligt med Starwars-tema på biblioteket i Vindeln, få saker genererar så mycket intresse hos de yngre barnen samtidigt som både pappor och mammor som förälskat sig i de "gamla filmerna" gärna är delaktiga. Inför Star-wars dagen på Stadsbiblioteket så skrev jag ner mina funderingar för eventuell publicering på mina bibliotek. 

 

 

Starwars på biblioteket

 

 

Just nu sitter jag och filar på en liten text om varför kultur är så viktigt, varför vi behöver ha ett brett och rikt kulturliv och framförallt: vilka har rätt till kultur?

Att bredda kulturbegreppet tror jag är min viktigaste uppgift här på biblioteket i Vindeln och framförallt (men inte endast) barnens kultur. När jag sitter i mitt fina kontor och använder de fina orden drar jag mig till minnes en kulturupplevelse som för några år sedan kanske inte räknats som finkultur och framförallt inget man kunnat ha på biblioteket men som haft en djup påverkan på mitt eget kulturliv.

 

För en herrans många år sedan var det jag som lekte på skolgården, vi som inte hade den senaste tekniken (VHS-bandspelare), fick endast via ryktesvägen höra talas om den spännande historien om den otäcke svarta figuren som var hälften man och hälften robot. Med fasa fantiserade vi om hur hans svarta hjälm satt fastskruvad i hans mänskliga kött och teorierna om vem han var och vad han kom ifrån var många. Planer smeds, någon vars föräldrar kunde hyra en videobox lokaliserades och projekt övernattning med StarWars iscensattes.

Att titta på video på 80-talet kunde ibland vara en gemensam kulturell upplevelse, hade man tur eller otur (beroende på våldet) kunde mormor och andra släktingar dyka upp, i detta fallet minns jag att det var många äldre barn som dök upp på filmtittningen.

 

Jag har starka minnen av min första upplevelse av Star Wars, den inledande texten ignorerades nu som då. Som barn hade man en tydlig föreställning om vem som var hjälten och vem som var skurken. Star wars är faktiskt inte science fiction som många tror utan en typisk moraliserande saga, eller fantasy. Det är en tydlig kamp mellan det onda och det goda och det finns magi i form av ”kraften”. Star wars är egentligen väldigt närbesläktat med sagan och skrönan och täcker ett behov hos oss som nästan är lika gammalt som mänskligheten själv. Bäst av allt, både sagan och filmerna har förstått att göra den mörka sidan lockande, både kraften hos antagonisten i Star Wars och sagan måste vara lockande för att hjältens val ska bli något att eftersträva. Detta är också det centrala temat i filmerna.

Det är kanske svårt för dagens ungdom att förstå (svänger man sig med de termerna så är man bevisligen gammal) hur dramatisk den inledande scenen med det stora rymdskeppet är om ens referensram bestod av ”lillstrumpa och syster yster”. En stor del av just fantasy är förmågan att skapa unika nya världar och att sätta läsaren (eller åskådaren) mitt i dessa och detta låter oss också bearbeta känslor och rädslor på ett tryggt sätt.

 

När ångan skingras, efter den inledande attacken, och den mörka hotfulla karaktären tar sig in i rymdskeppet gick en kollektiv rysning genom våra kroppar.  Darth Vader, nu på var och varannan skolväska, var för mig en otroligt skrämmande figur och hoppar man fram i berättelsen (nu blir det ”spoiler alert” för dem som bott i en garderob sedan 1982) så har jag ett tydligt minne hur jag försökte dölja mina tårar för att inte killkompisarna skulle märka hur otroligt berörd man blev när det visar sig att denna mörka trollkarl är hjältens egen far.

 

Själv så älskar jag fantasy mest för dess förmåga att inspirera till både konstnärlig verksamhet, studier men även läsning. Som bibliotekarie ser jag det komplexa användningsmönster som läsning ingår i. Medierna konkurrerar och samverkar med varandra och därför är jag stolt över att verka mot det senare genom att ha  Star Wars på mitt bibliotek. Både för att slå ett slag för sagan, barnens egen kultur och för ett modernt biblioteksarbete som är förankrat i den kulturform som jag upplever barnen behöver mest just nu.