tisdag 15 september 2015

Normkritiskt serieboksamtal


När jag jobbar med science fiction och fantasy så är det normkritiska förhållningsättet väldigt lättillgängligt, jag vill mena att det inte finns någon annan genre som tar upp sociala konstruktioner och ifrågasätter dessa så ofta, och det har man gjort under väldigt lång tid.

Science fiction speciellt är särskilt tacksamt då ifrågasättandet av normen sällan utgör själva temat för berättelsen utan något som i framtiden kan brytas då teknologin ger oss möjlighet. Ett bra exempel på detta är John Varleys ”steel beach” där huvudpersonen, och egentligen alla människor, då och då byter kön. I början av boken är han en man för att senare byta till kvinna snarare för att teknologin tillåter detta än någon annan orsak. Visst finns det undantag här också som tex. Joanna Russ ”The Female Man” och liknande böcker där handlingen kretsar just kring att synliggöra och problematisera de normer som finns i vårt samhälle.

När jag konkret jobbar med detta på biblioteken så finns det en personlig önskan om att just den här litteraturen som jag så starkt brinner för skulle uppmärksammas lite mer i de sammanhang där vi uttryckligen jobbar normkritiskt. Vi har också värderingar som mer eller mindre styr vårt arbete på biblioteket och jag hoppas att mitt bidrag kommer att göra biblioteken viktigare och mer relevanta för ungdomarna.  

När biblioteken tillsammans gör ett tydligt ställningstagande mot rasism under parollen ”bibliotek mot rasism” så är det ett ypperligt tillfälle att prata om detta i skolan samt att koppla det både till den litteratur vars huvudsak är att problematisera normerna men det viktigaste av allt, och detta är egentligen själva poängen med inlägget, att lyfta den litteratur som i förbifarten ifrågasätta en sorts osynlig norm, en norm där hjälten är vit och man, en norm där alla är heterosexuella men där det inte är det huvudsakliga temat i berättelsen.

Ett intressant exempel på detta är Mrs Marvel, superhjälten vars hemliga identitet är Kamala Khan, en tonårstjej från en pakistansk invandrarfamilj. Precis som Peter Parker (spider-man) kämpar Kamala inte bara mot superskurkar utan också för att passa in bland sina kompisar och mot medias bild av Islam men ingångspunkten är att hon är superhjälte. Att inte presentera det normbrytande som utstickande har också en poäng, även om man tar upp det i sammanhang som just bibliotek mot rasism. Det är också viktigt att biblioteken skaffar sig kompentens kring den här litteraturen så man nappar på de sociala trenderna som finns inom serieindustrin. Marvel har egentligen alltid experimenterat med att öka sin läsarkrets på just det här viset. Rent ekonomisk har man med serier kunnat utforska idéer som man inte kunnat i film eller serier. Vill man så är egentligen grundkonceptet för serien x-men normkritiskt. När karaktärerna från Dr. Naif Al-Mutawas the 99, (en superhjälteserie för unga muslimer) möter Justice League är det en möjlighet för bibliotekarien att diskutera normer, inte nödvändigtvis under bibliotek mot rasism veckan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar