Bokcirkel med "trollkarlen från övärlden"

Grunden till mitt läspedagogiska mål med den här bokcirkeln är att få igång det litterära samtalet med eleverna samt få dem att fundera kring innehållet i boken. Jag har därför valt boken ”Trollkarlen från övärlden” av Ursula Le Guin både på bokens egna premisser, de samtal som kan väckas kring vissa teman, men även då likheterna med Harry Potter ger oss möjlighet att diskutera den ur ett populärkulturellt perspektiv.

Bakgrunden till att jag gärna vill arbeta mer aktivt med bokcirklar är att eleverna till största delen möter text i form av undervisningsmaterial i skolan. Man har nu dock satt fokus på gemensam läsning och tanken är att skapa en gemensam läsupplevelse. Syftet från lärarnas sida är att skapa lästräning medan bibliotekarien är mer fokuserad på läslust. Det ena utesluter förstås inte det andra.

En viktig aspekt av bokcirklar är just att det förväntas att man ska läsa på fritiden, en läxa helt enkelt. När vi har presenterat bokcirklar på biblioteket så har vi fått väldigt bra respons fast från medelålders damer och inte från ungdomar. Kan det vara så att begreppet är synonymt med just läxa?

Många barn ser läsning som en prestation, men bokcirkeln ska väcka funderingar. Påminna om att det finns många sätt att sätta en text i perspektiv och tolka den.

Boken är vald i samråd med en av de mest aktiva bokcirkel utövarna jag känner, Umeås förening för Science fiction, kulturutövare som verkligen gillar bokcirklar och som på egen hand skapat det litterära samtalet som jag vill föra över på eleverna.

Det finns några grundregler som jag tycker att man borde förhålla sig till.

Som bibliotekarie måste man diskutera hur bedömningen går till. Kan man som bibliotekarie gå in för att få igång det litterära samtalet så tjänar alla på det. Att det ska vara roligt och lustfyllt och att man ska våga diskutera kan, men behöver inte, stå i kontrast med betygsättning.

Flytta fokus från återberättande av handlingen, böckerna ska ej recenseras. Diskussionsämnen får gärna komma från eleverna själva, med just denna bok kommer jag att försöka koppla handlingen till både elevernas egen situation men också koppla det till ett större populärkulturellt sammanhang

 

Den sista meningen måste ges en ytterligare förklaring. Vi har enormt många elever som är intresserade av manga och följaktligen är studio studio Ghibli (den välkända japanska animations och filmstudion) välkänd bland ungdomarna. Många känner till anime filmen Gedo senki som är en filmatisering av boken. Det finns alltså en animerad film som mangafantasterna kommer att relatera till och förhoppningsvis kan bokcirkeln leda till funderingar kring hur olika medier kan ge oss olika typer av estetiska och känslomässiga upplevelser.

Harry Potter är fortfarande väldigt populärt och en av de vanligaste frågorna jag fått på biblioteket är om det finns böcker som liknar ”Harry Potter” så en naturlig ingångsport finns redan där, det finns kopplingar till både Star Wars (med den taoistiska synen på magi) och skrevs till viss del som en antites till Narnia och det är kring det temat som jag hoppas så fröet till ett djupare intresse för litteratur.

En centralt tema i böckerna är att man måste acceptera tanken på sin egen död för att kunna leva ett fullständigt liv. Den har, trots magin, lite av ett antireligiöst ställningstagande och även om man inte går på djupet med detta tema för ungdomarna så hoppas jag att man i alla fall introducerar dem till ett verk som har något att säga, kanske också sätta det i kontrast med hur det gestaltas på film och i andra medier?

Litteraturen och boksamtalet ger, om jag får lov att uttrycka mig lite högtidligt, mer djupgående möjligheter till tankeutbyten och intellektuell begrundan och det gäller både stora och små.

En klassisk bok som trots att den är en av genrens tidiga verk tänjer genrens gränser är ett bra grund för att starta ett litterärt samtal som kan följas upp med författare som Margaret Atwood eller varför inte några av Ursula Le Guins mer kontroversiella verk?