Raka rör: Det här får inte biblioteket missa

Med lite insikt i vår kommande regionala biblioteksplan kan jag avslöja att man vill uppmärksamma västerbottniska författare. För oss som jobbar inom biblioteken i Västerbotten kommer inte detta som någon gigantisk chock. Inte heller är det något jag emotsätter mig. Vi har i vårt län en väldigt stark berättartradition och jag ser det som en av bibliotekens viktigaste uppgifter är att synliggöra både nya och etablerade författare. Jag tycker att vi ska satsa pengar på både att lyfta berättandet, att undersöka nya möjligheter för detta. Vi måste skapa någon sorts samordnare som har till ansvar att täcka både ungdomslitteraturen och den traditionella. Med det sagt blir jag , i sammanganhet ett väl valt västerbottniskt ord, skogstokig om man nu i september missar Emil Maxens seriealbum Stor Jobal från krokjala.

Fantastisk konst från Västerbotten

Branschsammankomst för Bibliotekarier

Här står jag och gestikulerar.

På bussen till Skellefteå skrev jag om hela min föreläsning. Den föreläsningen som jag ändå jobbat ganska mycket med. Med utgångspunkt i bibliotekslagen och i vårt uppdrag där ungdomarna är en prioriterad målgrupp är det mycket som kan ifrågasättas i dagens biblioteksarbete. Ta bara definitionen av barn och ungdom som på många bibliotek blir likställt med sagostunder. På något sätt var Nordsken kulminationen av vad jag velat jobba med på biblioteken. Både att visa upp kulturintresset, sätta det i perspektiv till vårt uppdrag. Ge konkreta förslag på vad man kan jobba med och fördelarna med just den här kulturen.

Ändå blev det inte riktigt bra. För kritiskt, som den där hemkunskapsläraren som rabiat hävdade att , kärnämnen till trots, hemkunskapen var det absolut viktigaste ämnet i skolan. Jag kanske är sådan som bibliotekarie? Kanske är det så man ska vara om man vill vara världens bästa hemkunskapslärare, däckbytare, bibliotekarie eller vad det nu må vara men kommer folk verkligen att lyssna på en.

Jag skrev om föreläsningen så den handlade om min egen läshistoria i stället. Hur en läsupplevelse kan förändra ens liv. Hur viktigt det är att göra den tillgänglig för alla oavsett ekonomisk situation, hemmaförhållanden osv.

Visst var bibliotekslagen med.

Vi som alla andra har styrdokument att förhålla oss till men det viktigaste var kanske att visa hur stort engagemang det finns kring den här kulturen. Vad den betydde för mig och kan betyda för andra. Hur den är mycket starkt kopplat till just läsning och jag försökte med lite humor visa på skillnaderna i vårt praktiska biblioteksarbete skiljer sig från den verklighet som vi ser den på nordsken.

Ska jag vara ärlig så var det lite jobbigt att prata om sig själv på det viset.  Det var drygt 30 deltagare från ca 20 bibliotek där. Mest lokalt förstås men en av bibliotekarierna hade åkt ändå från Skultuna!

Såhär i efterhand så var det många som var både lika intresserade som mig och mer kunniga. På det viset kändes lite som jag höll ribban lågt. Erfarenheten kring detta är dock att vi är fler än vad man tror som kommer från den här kulturella bakgrunden och förhoppningsvis är det en sporre för oss att samarbeta. Å andra sidan har några hört av sig som inte varit intresserade innan men som nu börjat fundera lite kring detta.

Om någon av er läser detta så vill jag rikta ett stort och hjärtligt tack för det mottagandet jag fick på nordsken. Det är bland det roligaste, mest skrämmande och viktigaste jag gjort och responsen jag har fått efteråt har faktiskt rört mig. Det börjar redan tisslas och tassla kring eventuella samarbeten och det känns otroligt roligt. Tack.

Bloggen har kommit i skymundan men nu kommer det att dyka upp lite inlägg. Den absolut största och gladaste nyheten är kanske att Nordsken blev en sådan succé. Inte bara branchdagen för bibliotekarierna, som var inbjudna bland annat för att få uppleva kulturintresset , utan på både ett personligt plan, arrangörsmässigt och som ett slag för kulturen. Nordsken hade ungefär 9000 besökare. Om vi pausar bara där. Skellefteå är inte så stort. Om jag tillåter mig att höfta lite så är det en stad med ca 30 000 invånare att jämföra med Umeås 100 000. Det är fantastiska siffror för arrangörerna. Men stopp nu ett tag. Jag själv brukar framhålla att biblioteken inte är så beroende av statistik. Vad säger egentligen ett litet utlån av sagan om ringen som kan förändra en ungdoms liv, läsintresse och kan man ställa det mot fjorton utlån av en deckare?

Även om besöksantalet är ett mått på intresset för kulturen så är det snarare min personliga upplevelse av nordsken som jag tar med mig på biblioteket.

Både stora och små hade genuint roligt. Serieintresset var verkligen stort både hos ungdomar och vuxna och oftast var det både föräldrar och barn som var intresserade tillsammans. Jag pratade kort med en ungdom som berättade för mig om sitt intresse och serien Uncanny Avengers som hen upptäckt via x-men filmerna. Det var som att möta en yngre version av mig själv. Med ett stort urval av tidningar till salu så gäller det att hålla hårt i veckopengen och gratisprincipen som jag tycker att vi alla på biblioteket bör värna om gjorde sig på något sätt påmind. När en trettonåring förklarar en serie så är det inte alltid lätt att hänga med. Jag kan inte göra anspråk på att kunna varje liten detalj men nu är boken inköpt. Det verkar vara ett förvånansvärt intressant tema för biblioteken då det är två grupper i konflikt som ska sammanstråla och komma överens.

Att få ta del av intresset och alla diskussioner kring serier och spel har varit en fantastisk upplevelse och om det någonsin fanns en tvekan om att intresset för den här kulturen var lågt så torde den vara som bortblåst nu.

I morgon på bloggen: Branschsammankomsten för bibliotekarier

Branschsammankomst för bibliotekarier Fredag 6/5 Kl 10-16

NORDSKEN + BIBLIOTEKEN = SANT

Vår vision är att Nordsken inte bara ska bli Nordens viktigaste spelevent för spelare och branschfolk utan också synliggöra och öka kunskap om ungdomars kulturvanor. Vi ska även lyfta lokala och regionala, oftast väldigt framgångsrika, kulturpersonligheter och erbjuda möten med kreatörer från hela världen.

 
För att nå denna vision vill vi öka kunskapen hos biblioteken (och andra som jobbar med barn- och ungdomskultur) genom att erbjuda ett föreläsnings- och diskussionsprogram riktat direkt till er.

Programmet hålls fredagen den 6 maj 2016, från ca kl 10 till 16. Vissa delar är specifikt framtagna för programmet och kräver föranmälan, och vissa är en del av Nordskens övriga program och öppna för allmänheten.

2016 satsar Nordsken extra mycket på serier, eftersom festivalen arrangeras samma helg somFree Comic Book Day – ett internationellt evenemang där serieförlag skänker bort gratis serietidningar för att locka nya läsare. Vi kommer att arrangera FCBD på Nordsken i samarbete med både svenska och amerikanska serieförlag. Flera serieskapare kommer att närvara på mässan och några deltar i föreläsningar, intervjuer och workshops.

Serier som läsfrämjande verktyg har fått mycket uppmärksamhet på senare tid. I takt med att läsförståelsen bland svenska ungdomar sjunker i diverse undersökningar, så lyfts serier allt mer fram som ett medel som lockar barn och ungdomar till läsning. Det pågår flera projekt riktade till elever från lågstadiet till gymnasiet. Från att ha varit nästan föraktade har serierna idag vuxit till en respekterad konstform, och det finns ett stort utbud av genrer för läsare i alla åldrar.

Biblioteken spelar en viktig roll som kulturförmedlare men synen på kulturen behöver nyanseras och vidgas, inte minst gällande bibliotekens läsfrämjande uppdrag. Spel- och och seriekulturen som konstform och upplevelse är en väg till bildning i ett långsiktigt strävande. Det finns möjligheter att hitta litteratur av hög kvalitet som är kopplad till den här kulturen, vilket ger möjlighet att ta draghjälp av den och nå de som inte läser.

På Nordsken är det inte bara serier som har kopplingar till läsning, eller på annat vis är intressanta kulturyttringar. Här förekommer bland annat:

• Lajv (levande rollspel); en folkrörelse med inslag av teater och scenkonst. Ett kulturutövande där ungdomar har möjlighet att vädra politiska åskådningar och samtidskultur. En konstart där det pågår samhällskritik och genusteorier inom konstarten, vilket till exempel uppmärksammades på förra årets Nordsken med föreläsningar om feminism och cosplay

• Brädspel både för nybörjare och elitspelare, med möten över generationsgränserna.

• På Nordsken 2016 kommer även VR (virtual reality, virtuell verklighet) vara ett tema. Här kan ni ta del av den senaste tekniken, långt innan den nått ut till allmänheten.

Bland programpunkterna:

• Orvar Säfström och Jimmy Wilhelmsson (författare till boken om Äventyrsspel) berättar om spel

• Möten med serieskaparna Ola Skogäng, Lisa Medin och Emil Maxén

• Bibliotekarie Tommy Bildström berättar om sitt läsfrämjande projekt Det magiska ordet.

• Mikke Ejrevi från Skellefteå Stadsbibliotek berättar om framtiden: förberedelserna för flytten till Skellefteås nya Kulturhus, arbete med 60/40 och barn och ungdomars läsande.

• Rundvandring på Nordsken med genomgång av festivalens kulturutbud.

Detaljprogram presenteras närmare mässan.

Efter denna fullmatade dag på Nordsken kommer ni vara väl rustade för att föra ert bibliotek vidare in i framtiden – på väg mot Biblioteket 2.0

Programmet tas fram av

• Andreas Eriksson, Nordsken och kulturskribent på Norran

• Tommy Bildström, bibliotekarie och tf kulturchef Vindelns kommun.

För långväga gäster kan vi erbjuda rabatterat pris på boende på Scandic (i samma byggnad). Nordsken är ett evenemang för hela familjen och vi hjälper gärna till om ni vill ta med gäster som besöker festivalen under tiden ni deltar i föreläsningsprogrammet. Ta gärna upp det i samband med anmälan.

Anmälan kostar 200 kr/person. Fika ingår. I lokalerna finns café med matservering samt Scandics restaurang. Anmälningsavgiften inkluderar också kvällspass till Nordsken hela helgen.

För anmälan, frågor och tips, kontakta Andreas Eriksson på andreas@nordsken.se I mån av plats är programmet även tillgängligt för andra som arbetar med barn och ungdomar.

 

Branschsammankomst för bibliotekarier

Jag tycker verkligen att det är viktigt att biblioteken funderar kring läsandet på ungdomars egna behov och förutsättningar. jag brukar tjata lite om

8 § Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn
och ungdomar för att främja deras språkutveckling och
stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda
litteratur utifrån deras behov och förutsättningar

Och jag tror, men det är kanske inte alla som håller med, att vi på biblioteken inte alltid är i synk med barn och ungdomskulturen. Vill man veta mer om serier, spel osv och hur det hör ihop i bibliotekssammanhang så har jag och Andreas Eriksson jobbat fram en branchsammankomst för bibliotekarier på Nordsken som är en serie och spelmässa i Skellefteå.

Jag vet att det är några bibliotekarier som följer bloggen men jag hoppas också att det kommer några som vill kliva ur sin bekvämlighetszon.

Jag publicerar inbjudan på bloggen i morgon.

Mediavardag i förändring och bibliotekens roll i den

Vår mediavardag förändras men konsumtionen och skapandet gör det inte. Kanske ökar den tillochmed? Jag har själv varit delaktig i någon sorts digital revolution där tanken var att man både skulle konsumera, skapa och dela med sig på ett bättre, ja jag skriver bättre sätt. I mitt tidigare inlägg om kickstarter så tog jag upp boken a long way to a small angry planet som ett positivt exempel.

http://www.minabibliotek.se/152103/the-long-way-to-a-small-angry-planet

Min tanke är att biblioteken måste vara mer medvetna och möta barnen i deras egna mediavärld. Om man tar den enskilda boken som ett exempel så har den drag av ”fan fiction”, den är något för den spelande generationen men det är också en bok som till viss del tar upp hbqt frågor och som vi som jobbar med litteraturen också kan jobba med. Möjligheterna är oändliga och vi befinner oss mitt i en kulturrevolution MEN:

Samtidigt finns där faror. Den nya mediavardagen kräver en större mediakunnighet. Informationen som skulle bli fri blev också otyglad. Precis som en enskild bok kan bli ett symboliskt exempel finns hundratals exempel på motsatsen. Robotskrivna böcker, information i sociala medier som sprids utan källkritikens filter. Barn och ungdomar behöver digital kompetens och vägledning. Inte bara för att bli duktiga medborgare utan för att klara vardagen och skolan. Den digitala klyftan kommer att vidgas när de få som står utanför eller inte hänger med i den digitala kompetens utvecklingen som sker.

När biblioteken möter barnen i deras egna mediavärld skapas också möjligheten att skapa digital kompetens och mediakunnighet. Biblioteket och digital vägledning är synonymer.

 

Vad är ungdomarna intresserade av för serier egentligen

Bilden är från biblioteket när skolan har haft någon typ av "sovaöver" tema. Jag frågade om jag fick ta kort men brukar pixelera bilderna av princip. Jag ska göra en snabb uppfattning om vad ungdomarna läser i serieväg men först ska jag skriva att det bara är en uppfattning. Jag upplever det dock som att det finns ett väldigt stort serieintresse men egentligen kunde det lika gärna vara poesi eller något helt annat, poängen är att serieintresset skapas då det blir en litterär diskussion. Diskussionen tar sin start i några individers intresse men får extra fart när jag som bibliotekarie/vuxen/intresserad är delaktig. Jag som jobbar med ungdomar och läsning borde egentligen deklarera att jag har ett väldigt lätt jobb. För det första så är ungdomarna i Vindeln väldigt snälla och trevliga, sen så läser dom väldigt mycket. Sen kan enskilda individers intresse få ganska stor genomslagskraft på den lilla hyllan vi har. Denna bild är från ett "bråk" då det blivit visst intresse kring netflixserien "Daredevil" och , jag citerar, "visssa hoggar alla nya serier" dvs att en låntagare upplyste mig om orättvisan i att en person kunde roffa åt sig alla serier och lämna denne med Guardians of the galaxy som faktiskt inte är så fantastiskt bra.

Med det sagt så blir jag lite fundersam när i stort sett inget annat bibliotek köpt in just Dardevil (vi har större sortiment än stadsbiblioteket) likaså när det gäller andra kända netflixserier som the flash, green arrow, alias (dvs jessica jones) supergirl osv. osv. Visst intresse finns uppenbarligen.

En högst ovetenskaplig fundering kring ungdomars serieintresse. 

Nu motsäger jag mig lite här men spontant skulle jag tro att man först läser serierna och sen ser motsvarigheten på netflix. Det som händer är att det skapas en diskussion om kulturen som genererar läsintresse. Det är lika många tjejer som killar som läser serier, Ibland upplever jag att det är fler tjejer som läser. Givetvis läser dom inte det som jag tror (eller vill) att dom ska läsa. Jag tycker själv att jag har ett bra sortiment då det gäller kvinnliga bra förebilder som miss marvel, batwoman osv.. Jag har även köpt in supergirl. Du som läser detta kanske missförstår den serietrend jag talar om. Serierna som slutar på "girl" eller "woman"  har tagit steget från kvinnliga bikaraktärer till  en mer nyanserad genusbild där det drivande karaktärsdraget inte nödvändigtvis är vilket kön man har. Det finns förstås enorma kvalitetsskillnader men ofta är de tidningarna lite mindre populära i USA och förlagen tenderar till att experimentera och ge skaparna större konstnärlig frihet vilket kan ge bra serier. Nog om detta, den populäraste serien bland tjejerna verkar vara "the flash" plus att det finns ett väldigt stort intresse för mer intellektuella lite mer gotiska serier som Sandman och den halvt barnförbjudna serien Dylan Dog: Mater Morbi (http://www.minabibliotek.se/149039/mater-morbi) verkar vara populär. Gotham Central gillas också. 

Man lånar inte hem serierna så mycket utan läser ganska ofta på biblioteket. Om man vill föra statistik så är detta givetvis en mardröm. Vissa serier kan cirkulera hos flera låntagare under lånetiden (som är fyra veckor). Vissa serier köper jag in och ser nästan aldrig på biblioteket eftersom dom reserverats och skickats runt i regionen. Ett bizzart exempel på detta är Batman Eternal vol 1 som blivit utlånad nio gånger på fyra månader och fortfarande har fyra reservationer. Jag vet inte ens vad det är för typ av serie då jag inte kunnat läsa den själv, det är inget som jag skulle tippa som jättepopulärt heller.

Jag kan ibland tycka att jag har världens bästa (och lättaste) jobb och att eventuell positiv respons jag får delvis beror på att det inte är så många andra som jobbar med just serier. Ibland tycker jag dock att jag gör väldigt bra saker. Jag tycker att biblioteken ska vara mer utåtriktad i sin läsfrämjande verksamhet och under kampanjen "nörd mot rasism" (blogginlägg om detta kommer senare) så bokpratade jag bland annat om den här boken:

http://www.minabibliotek.se/150890/maus

När man bokpratar och ibland då man skriver något på mina bibliotek så upplever jag det som om att det blir ett stort intresse. Då det gäller just Maus så är det många som läst serien och många som faktiskt pratat med mig om den. Den absolut bästa responsen man kan få av ett bokprat är då någon säger "öhh den där serien om rasismen var fan bra, det trodde jag inte" .

Serier som läsfrämjande 

Jag tror och hoppas på serier i ett läsfrämjande perspektiv. Inte bara för att det är en bra ingång till läsningen för mindre barn utan för dess förmåga att skapa en litterär diskussion. Jag vet att denna diskussion leder till ett ökat intresse för litteratur och vidare läsning men  viktigaste av allt, man börjar fundera. Att kombinera populärkultur och hbqt-frågor eller prata om "nörd mot rasism" tycker jag på många sätt fångar upp intresset bättre än vad skolan gör och det är en del i varför mitt jobb är så viktigt. Jag hoppas att du som orkat läsa ändå hit också blir inspirerad och vill undersöka möjligheten att göra gott i bibliotekssammanhang  med den här litteraturen.