Tidningsmöte

När detta inlägg publiceras så sitter jag, självinbjuden men förhoppningsvis inte till mina kollegors fasa, i tidningsmöte. Detta inlägg kommer givetvis att ges som länk i samband med mötet där man vänligt nog gett mig lite utrymme för att kort lyfta frågan om serier på biblioteken.

Förutom att göra mig tillgänglig för diskussionen om serier så vill jag uppmärksamma det starka engagemanget i Skellefteå där Albumen Dylan Dog ges ut (senast uppmärksammad i bibliotekssammanhang när vi fick albumet Mater Morbi som kulturstödd bok)

I senaste numret av fantomen skriver dessutom Andreas Eriksson (före detta Norsjöbo, nu boende i Skellefteå) en tjej från Burträsk har ett återkommande inslag och Henrik Jonsson ,en svensk tecknare som nu håller på att skapa sig en internationell karriär tecknar sin egen serie "The Norseman" (om en svensk superhjälte). Alldeles nyligen har han också för första gången tecknat ett äventyr med Fantomen, vilket har gett stor uppmärksamhet i media. Att tidningen fantomen verkar ta en både svensk och lokal vändning är något vi biblioteken tillsammans borde uppmärksamma.

Nu kommer det snart att ges ut en serietidning vid namn SERIEMIX, en serietidning som ger utrymme för olika serieskapare av främst berättande serier. Tanken är att redan tecknade serier ska få en publiceringsplats, eller att serieskapare som tecknar serier som inte passar de kommersiella produkternas profil ska kunna ha ett mål för sitt skapande.

Jag tycker att det är väldigt intressant ur ett bibliotekperspektiv, allt arbete bakom kulisserna är ideellt, och medverkande serieskapare får inget arvode MEN kan söka IR-ersättning från BUS eftersom Seriemix uppfyller kraven för en sådan publikation (har ISBN-nummer).

Enligt planerna ska första numret ges ut i april 2016 och jag hoppas att vi på biblioteken ska kunna vara med på den här kulturella förnyelsen.

När det gäller serier så finns det mycket att diskutera, inte bara inköp men även hur man kan uppmärksamma sådana tillställningar som Nordsken och ”free comic day” och jag ställer gärna upp som bollplank och idéspruta kring detta.

Bokcirkel med "trollkarlen från övärlden"

Grunden till mitt läspedagogiska mål med den här bokcirkeln är att få igång det litterära samtalet med eleverna samt få dem att fundera kring innehållet i boken. Jag har därför valt boken ”Trollkarlen från övärlden” av Ursula Le Guin både på bokens egna premisser, de samtal som kan väckas kring vissa teman, men även då likheterna med Harry Potter ger oss möjlighet att diskutera den ur ett populärkulturellt perspektiv.

Bakgrunden till att jag gärna vill arbeta mer aktivt med bokcirklar är att eleverna till största delen möter text i form av undervisningsmaterial i skolan. Man har nu dock satt fokus på gemensam läsning och tanken är att skapa en gemensam läsupplevelse. Syftet från lärarnas sida är att skapa lästräning medan bibliotekarien är mer fokuserad på läslust. Det ena utesluter förstås inte det andra.

En viktig aspekt av bokcirklar är just att det förväntas att man ska läsa på fritiden, en läxa helt enkelt. När vi har presenterat bokcirklar på biblioteket så har vi fått väldigt bra respons fast från medelålders damer och inte från ungdomar. Kan det vara så att begreppet är synonymt med just läxa?

Många barn ser läsning som en prestation, men bokcirkeln ska väcka funderingar. Påminna om att det finns många sätt att sätta en text i perspektiv och tolka den.

Boken är vald i samråd med en av de mest aktiva bokcirkel utövarna jag känner, Umeås förening för Science fiction, kulturutövare som verkligen gillar bokcirklar och som på egen hand skapat det litterära samtalet som jag vill föra över på eleverna.

Det finns några grundregler som jag tycker att man borde förhålla sig till.

Som bibliotekarie måste man diskutera hur bedömningen går till. Kan man som bibliotekarie gå in för att få igång det litterära samtalet så tjänar alla på det. Att det ska vara roligt och lustfyllt och att man ska våga diskutera kan, men behöver inte, stå i kontrast med betygsättning.

Flytta fokus från återberättande av handlingen, böckerna ska ej recenseras. Diskussionsämnen får gärna komma från eleverna själva, med just denna bok kommer jag att försöka koppla handlingen till både elevernas egen situation men också koppla det till ett större populärkulturellt sammanhang

 

Den sista meningen måste ges en ytterligare förklaring. Vi har enormt många elever som är intresserade av manga och följaktligen är studio studio Ghibli (den välkända japanska animations och filmstudion) välkänd bland ungdomarna. Många känner till anime filmen Gedo senki som är en filmatisering av boken. Det finns alltså en animerad film som mangafantasterna kommer att relatera till och förhoppningsvis kan bokcirkeln leda till funderingar kring hur olika medier kan ge oss olika typer av estetiska och känslomässiga upplevelser.

Harry Potter är fortfarande väldigt populärt och en av de vanligaste frågorna jag fått på biblioteket är om det finns böcker som liknar ”Harry Potter” så en naturlig ingångsport finns redan där, det finns kopplingar till både Star Wars (med den taoistiska synen på magi) och skrevs till viss del som en antites till Narnia och det är kring det temat som jag hoppas så fröet till ett djupare intresse för litteratur.

En centralt tema i böckerna är att man måste acceptera tanken på sin egen död för att kunna leva ett fullständigt liv. Den har, trots magin, lite av ett antireligiöst ställningstagande och även om man inte går på djupet med detta tema för ungdomarna så hoppas jag att man i alla fall introducerar dem till ett verk som har något att säga, kanske också sätta det i kontrast med hur det gestaltas på film och i andra medier?

Litteraturen och boksamtalet ger, om jag får lov att uttrycka mig lite högtidligt, mer djupgående möjligheter till tankeutbyten och intellektuell begrundan och det gäller både stora och små.

En klassisk bok som trots att den är en av genrens tidiga verk tänjer genrens gränser är ett bra grund för att starta ett litterärt samtal som kan följas upp med författare som Margaret Atwood eller varför inte några av Ursula Le Guins mer kontroversiella verk?

Kura skymning och Mytologiska superhjältar

Att visa släktskapen mellan de myter som cirkulerar i populärkulturen kommer med största säkerhet att öka intresset för vår kulturhistoria och skapa intresse för en av våra viktigaste källor till fornnordisk mytologi. I november kommer biblioteket att hylla den nordiska berättartraditonen och litteraturen tillsammans i ett samarbete som vi kallar Kura Skymning. Jag tänkte ta upp ett konkret exempel på ett samarbete med skolan där vi använder oss av läsning av Mats Whals ”Ryttarna”, en dystopisk science fiction bok med tydlig koppling till islänningasagorna.

Bibliotekariens roll är först att presentera boken för eleverna och prata kring både den här typen av science fiction, där man leker med tanken på olika samhällen samt diskutera var författaren fått sin inspiration ifrån. Att samhället som han beskriver där släktskapen och familjen är så viktigt kan vara en del i vad som gör den här boken så bra och så mänsklig. När eleverna väl börjat läsa tar läraren vid och det är en mer konkret del av undervisningen. Bibliotekarien kan göra inhopp i lektionerna för att vara med i diskussionerna och biblioteket får i sin tur dessutom kanske några unga besökare på Kura skymning arrangemanget.  

För övrigt så finns det mycket intressant att säga om myter och populärkultur. Det finns ett starkt samband mellan mytologi och de amerikanska superhjälteserierna men den stora skillnaden är att den moderna mytologin är alltid i rörelse. Det är också en anledning till att den är så rolig att jobba med. En av myternas uppgifter är att både förmedla centrala värden och att legitimera en social ordning, samtidigt kan man tänka sig att myterna som vi ser dem idag är stagnerade medan de nya berättelserna är i rörelse. I Frank Millers ”the dark knight returns” omskapar han Batmanmyten på ett sätt som många av våra myter i ursprungliga tider blivit omskapade. Marvel har helt enkelt införlivat många av våra myter, som superhjälten Thor, och det om något visar på att myten och dess funktioner aldrig kommer att bli omodern.

Normkritiskt serieboksamtal

När jag jobbar med science fiction och fantasy så är det normkritiska förhållningsättet väldigt lättillgängligt, jag vill mena att det inte finns någon annan genre som tar upp sociala konstruktioner och ifrågasätter dessa så ofta, och det har man gjort under väldigt lång tid.

Science fiction speciellt är särskilt tacksamt då ifrågasättandet av normen sällan utgör själva temat för berättelsen utan något som i framtiden kan brytas då teknologin ger oss möjlighet. Ett bra exempel på detta är John Varleys ”steel beach” där huvudpersonen, och egentligen alla människor, då och då byter kön. I början av boken är han en man för att senare byta till kvinna snarare för att teknologin tillåter detta än någon annan orsak. Visst finns det undantag här också som tex. Joanna Russ ”The Female Man” och liknande böcker där handlingen kretsar just kring att synliggöra och problematisera de normer som finns i vårt samhälle.

När jag konkret jobbar med detta på biblioteken så finns det en personlig önskan om att just den här litteraturen som jag så starkt brinner för skulle uppmärksammas lite mer i de sammanhang där vi uttryckligen jobbar normkritiskt. Vi har också värderingar som mer eller mindre styr vårt arbete på biblioteket och jag hoppas att mitt bidrag kommer att göra biblioteken viktigare och mer relevanta för ungdomarna.  

När biblioteken tillsammans gör ett tydligt ställningstagande mot rasism under parollen ”bibliotek mot rasism” så är det ett ypperligt tillfälle att prata om detta i skolan samt att koppla det både till den litteratur vars huvudsak är att problematisera normerna men det viktigaste av allt, och detta är egentligen själva poängen med inlägget, att lyfta den litteratur som i förbifarten ifrågasätta en sorts osynlig norm, en norm där hjälten är vit och man, en norm där alla är heterosexuella men där det inte är det huvudsakliga temat i berättelsen.

Ett intressant exempel på detta är Mrs Marvel, superhjälten vars hemliga identitet är Kamala Khan, en tonårstjej från en pakistansk invandrarfamilj. Precis som Peter Parker (spider-man) kämpar Kamala inte bara mot superskurkar utan också för att passa in bland sina kompisar och mot medias bild av Islam men ingångspunkten är att hon är superhjälte. Att inte presentera det normbrytande som utstickande har också en poäng, även om man tar upp det i sammanhang som just bibliotek mot rasism. Det är också viktigt att biblioteken skaffar sig kompentens kring den här litteraturen så man nappar på de sociala trenderna som finns inom serieindustrin. Marvel har egentligen alltid experimenterat med att öka sin läsarkrets på just det här viset. Rent ekonomisk har man med serier kunnat utforska idéer som man inte kunnat i film eller serier. Vill man så är egentligen grundkonceptet för serien x-men normkritiskt. När karaktärerna från Dr. Naif Al-Mutawas the 99, (en superhjälteserie för unga muslimer) möter Justice League är det en möjlighet för bibliotekarien att diskutera normer, inte nödvändigtvis under bibliotek mot rasism veckan.

Lite konkret biblioteksarbete.

På biblioteket jobbar vi just nu mycket med inköp och att faktiskt få igång en riktigt bra seriehylla, (vars serier trevligt nog konstant är utlånade så den gapar tom). Vi har många intressanta sammarbeten med skolan som är ett direkt resultat av projektet och jag tänkte kort presentera några av dessa på bloggen.

Jag kommer att, väldigt kortfattat, beskriva två sammarbeten med skolan som jag vävt in i den ordinarie verksamheten samt tankar kring en bokcirkel. På tisdag ska jag i bloggen skriva lite om Mrs Marvel som jag tar upp i sammarbete med bibliotek och rasism. På onsdag ska jag kort beskriva hur jag tänker kring den Nordiska Biblioteksveckan och hur den litteratur som jag jobbar med skulle kunna vara relevant och en fördel att arbeta med.  På Torsdag kommer jag kortfattat att beskriva en liten bokcirkel som jag kommer att ha med eleverna med boken ”trollkarlen från övärlden”. På fredag ska jag prata om serier på en tidningsträff och kommer att lägga ut en text i samband med detta.

Det som kommer att beskrivas är till stor del vanlig biblioteksverksamhet men som jag tror får en liten extra skjuts på grund av lite special expertis kring ungdomslitteraturen. Nästa vecka hoppas jag kunna skriva om ett lite större projekt som är ett resultat av det fina samarbetet som uppstått med skolan och biblioteket.

Ett enkelt inköp

Då bloggen blivit lite eftersatt tänkte jag göra en kort beskrivning av ett enkelt inköp, bakgrunden till detta och problemet för biblioteket.

I och med att seriehyllan kommit på plats och intresset ökat så kommer det både funderingar och inköpsförslag. Det är såklart ett ökat intresse och det är även flera ungdomar som handlar på serietidningsbutiken i Umeå.

Både Marvel och Dc har något som kallas ”event” dvs händelser i det fiktiva universumet som påverkar alla olika figurer i de olika tidningarna. Just nu så är det stort intresse för civil war som kommer att bli aktuellt som film men även ett ”event” som DC har och som heter ”Blackest Night”

Serierna är relativt dyra, särskilt för ungdomar och eftersom jag är igång med seriehyllan så blev jag tillfrågad om jag kunde köpa in ”Blackest Night”. Jag är fullständigt införstådd med vad det är för typ av serie men när jag ska köpa in den så uppstår vissa problem:

Det är en händelse som löper genom flera serier, vilken ska man köpa?

Informationen på adlibris lämnar minst sagt mycket att önska:

Uppenbart är det något som är saxat från en annan utgivare tillexempel Amazon? Att det är rea (under juli) och att rean står uttryckt i dollar gör inte intrycket särskilt förtroendeingivande. Själv borde jag som självutnämnd ”expert” snabbt kunna reda upp begreppen men kände mig ändå lite osäker då det finns flera utgivningar.

Jag föreställer mig att några läsare skakar på huvudet och tycker att jag gör en höna av en fjäder men faktum är: Serier är populärare nu än någonsin och biblioteket bör i alla fall diskutera detta. Ta hand om kompetensen som finns lite utspridd här och var samt göra påtryckningar på de leverantörer som vi använder oss av.

Här i Umeå finns en butik som blomstrar och som jag misstänker inte kunnat existera för fem år sedan. Serierna får enorm draghjälp av filmer och tv-serier och det är en del av ungdomskulturen och det är något biblioteken måste ta vara på.

Vårt digitala sammarbete

Som en del i all nå ut till bibliotek runt om så försöker jag att uppmärksamma kulturen som projektet använder sig av med listor:
http://www.minabibliotek.se/149040/tid-for-sol-bad-och-serier

Författarpresentationer:
http://www.minabibliotek.se/148923/mark-millar-skriver-garna-om-historien

och ibland allt för långa texter om serier:
http://www.minabibliotek.se/148342/fables



Detta är en del i att visa att biblioteken gör en ansträngning och tar den här kulturen på allvar. Det har tyvärr varit lite si och så med boktips på serier. Att det blir ett ökat intresse märks på en gång, på gott och ont. Den här serien har varit konstant utlånad sen jag skrev boktipset, jag har faktiskt inte sett röken av den annat än att jag lägger den i boklådorna till andra bibliotek titt som tätt.

http://www.minabibliotek.se/148977/superman-red-son

Antingen ett bra boktips eller något som fler bibliotek borde köpa in?

Summan av kardemumman är att fler ungdomar hittat till mina bibliotek, jag tror att det kommer att öka lusten till att komma vidare i läsningen men jag vet att för många är jag en favorit.