Brädspel som läsfrämjande (riktat till skolan)

Brädspelskvällarna på biblioteket har en läsfrämjande aspekt på det sättet att det är värdefullt att barn och ungdomar kommer till biblioteket. Även att man jobbar med en kultur som är intressant för ungdomarna, samt att man skapar möten (det litterära samtalet) är värdefullt, men denna text ska till stor del rikta sig till pedagoger som kanske skulle kunna se en direkt koppling mellan spelkvällarna på biblioteket och arrangemang som man skulle kunna göra i skolan. Antingen i små grupper för de som kämpar med läsningen eller blandade grupper där man kan ta hjälp från sina kamrater.

Barbro Westlund skriver i sin bok ”Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik” om de två övergripande texttyperna (skönlitteratur och faktatexter) och sätter instruerande texter i en underkategori till faktatexter. Det är lite intressant att tänka så ur ett bibliotekssammanhang där man ofta naturligt jobbar med skönlitteratur. Elever ska jobba med instruktioner och gör ofta det i skolan.

Många elever som har problem med läsningen förlitar sig gärna på kamrater och det är inte helt ovanligt att man tar till knep för att undvika det skrivna instruktionerna, man ser helt enkelt till att få dem förklarade för sig. Många föräldrar kan reagera ganska starkt på att dyslexi upptäcks i ett sent stadium, men ofta beror det på att intelligenta barn använder sig av andra strategier för att undvika stigmatisering.

Möjligheten att jobba i små grupper med en ickebedömmande pedagog vore intressant. Genom att använda sig av det positiva och roliga med spel och en medveten strategi för att barnen ska nå sin proximala utvecklingszon (man får vara noga att hänvisa till de skriftliga instruktionerna) kan brädspel som undervisningsmetod faktiskt vara ett bra komplement till lästräning.

Skulle man vilja jobba med läsning på det sättet att man får stöd från kamrater och spelledare (pedagog) skulle det fungera ypperligt med blandade språkgrupper.

Kulturaspekten, att det faktiskt är roligt och otvingat, påverkar elevernas koppling mellan texten och sig själva. Forskning kring metakognitiva läsförståelsestrategier finns:

files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1071181.pdf

Tidigare samarbeten med skolan kring serier visade att biblioteket och bibliotekarien är ett extra bra stöd när det gäller lässtrategier i små grupper, glöm inte bort det värdefulla i att ha en person som jobbar med ungdomarna men som inte sätter betyg på dem.