Skogens berättarkraft. 

I biblioteket så har vi ett väldigt fin Västerbottensrum, en skatt fylls av berättelser, visdom, vårt kulturarv och den människors röster som talar till oss från en svunnen tid.  Västerbottensrummet består förstås av text, men Unescos konvention som sätter fokus på det immateriella kulturarvet är ändå intressant i sammanhanget .Där beskrivs det immateriella kulturarvet som en kraft som överförs från generation till generation, men på biblioteket så ser man sällan den yngre generationen i dessa sammanhang.

Men eftersom jag samtidigt jobbar väldigt mycket med barn och ungdom så märker jag att intresse för berättande, ljudböcker och folksagor är mycket stort. Det tar också uttryck i de nya kommunikationskanalerna där podcastvågen är den mest utmärkande. Intresset för mytologier och andra världar tar uttryck i tv-spel som Oknytt (http://store.steampowered.com/app/286320/?l=swedish) inom fantasy finns begreppet nordic fantasy noir som används om mörk avskalad fantasy med inslag av nordisk folklore. 

Man kan säga att vårt kulturarv ständigt återskapas i ”samklang med människans sociala och fysiska miljö” spökhistorier florerar i podcastsändningar, fantasy och science fiction utforskar dåtid och nutid med spegeln hållen mot vårt kulturarv.

Hur ska man då blåsa liv i skogens berättarkraft hos ungdomarna?

Det första man behöver göra är att omfamna det interaktiva delarna i berättandet. En saga på papper är i stagnerad form. Att uppmuntra till att levandegöra och att producera istället för att presentera allt i arkiverad stagnerad form är nyckeln.

Det går att göra med enkla medel:

En berättarkväll med spöktema för gamla och unga

Att samla berättelser på en webbsida

Att göra en podcast eller ljudbok av det hela