Bibliotek och utbildning

Ungdomarna i min hembygd Malå är tydligen sämst i Västerbotten på att läsa vidare på högskola eller universitet. Förklaringar till detta är att det finns få akademiker i kommunen och att man har långt till universitetet. Som ni vet är detta en biblioteksfråga:

2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka
för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra
till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja
litteraturens ställning och intresset för bildning,
upplysning, utbildning och forskning samt kulturell
verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas
tillgänglig för alla.

Biblioteken ska verka för bildning och forskning, det är vårt jobb. Jag kan tycka att det finns rätt tydliga kopplingar till mitt projekt. Den största vinsten med projektet har varit en attitydförändring mot biblioteket. Jag har lärt mig att om man jobbar medvetet mot att ändra attityder samtidigt som man med omvärldsbevakning och analys förankrar den i det intresse som finns naturlig så får man faktiskt resultat.

En läsfrämjande aspekt på bemötande, marknadsföring, uttryckssätt ger ett läsfrämjande resultat. På samma sätt skulle man kunna jobba med att ändra attityderna kring utbildning, forskning och kulturen i allmänhet. Detta särskilt när det gäller barn och ungdom och unga män. Personligen blir jag lite nedstämd då jag läser rapporteringen som SVT gjorde som säger att det är bara 23 procent av gymnasieeleverna i Malå som väljer att studera vidare, i Umeå ligger siffran på 46%. Jag som är uppväxt i Malå upplevde att attityden mot utbildning och läsning var ganska negativ. Det var, på min tid, inte helt ovanligt att man kunde jobba som t.ex. Lärare och säkert andra akademiska jobb utan att ha någon utbildning vilket faktiskt gjorde valet att studera vidare ganska korkat.

Jantelagen, döpt efter den fiktiva staden i Aksel Sandemoses böcker, säger att man inte ska sticka upp och tro att man är bättre än man är. Det var nog inget speciellt för Malå, i England talar man om ”Tall poppy syndrome”. Eftersom Jantelagen är universell så fanns den i Malå också, när man dessutom sticker upp mot en rådande norm så kan det vara extra känsligt. Den starka industritraditionen som fanns när jag bodde i Malå påverkade nog, men samtidigt är det bara en del helhetsbilden.

Distansstudier skulle kunna göra så mycket för landsbygden, vill man ha hjälp att komma igång så ser jag biblioteken som den naturliga samlingsplatsen.  

Lite om Pegi (åldersmärkning)

Dagens barn leker mindre och då dom gör det så är det organiserat. Ett tema för min föreläsning är hur man med kulturen vågar se i sitt inre, upptäcka och utforska delar av sig själv och omvärlden. Ett tema på en föreläsning som jag höll i var just hur den organiserade leken och ett mindre barn och lekanpassat samhälle får många att utforska detta digitalt.

Psykologiskt så tror jag att man ”leker” och utforskar i dom öppna digitala världarna. Jag vet att jag tagit en bild från ett spel som kom på 80-talet men principen är en samma och likheterna med det första Zelda och det senaste (när detta skrivs) breath of the wild är just i den öppna berättarstrukturen och utforskandet. Det är inte bara en önskan om att fly till en enklare förindustriell värld, dagens ungdomar sitter inte och läser ”skogsliv vid Walden” istället för att göra läxan och vara ute och röra på sig. Det handlar om att utforska och uppleva berättelser och för barnen av idag så är det lika självklart att göra detta i deras egen arena – den digitala.

Jag kanske ska tillägga att jag egentligen inte sätter så stor värdering i valet av lekplats annat än att jag tycker att det är bedrövligt att det inte finns några alternativ. Vissa problem uppstår när vuxenvärlden inte har koll på åldersgränser och vad samt varför barnen spelar. Detta gör att det blir en barnkulturfråga och således en biblioteksfråga. En insatt bibliotekarie som lånar ut spelen på sitt bibliotek bör kunna sätta spel i en teoretisk kulturteori. Vara införstådd med vad man lånar ut, samt ska kunna ge alternativ till barn och föräldrar när man funderar kring åldersmärkningar.

Ett annat känt spel som rör sig i en öppen värld och som har en lös berättarstruktur är t.ex. GTA5 som kanske inte är lämpligt för din 10 åring. Jag är fullt medveten om att en 10-åring som vill låna detta spel inte nöjer sig med ett annat öppet spel med liknande funktioner, men man bör vara medveten om att alternativ finns. Man bör även som förälder sätta sig in i hur åldersmärkningen fungerar och varför skulle inte en bibliotekarie kunna hjälpa till med det?

 

Problemet är att märkningen inte är konsekvent med annan kultur och det gör att föräldrar inte heller kan vara det. Som för att några exempel:

 

 

Här har vi fått en märkning på 16 år. Få 15 åringar tror jag är så skyddade i sin kulturkonsumtion att dom skulle förvägras att spela ett hockeyspel. man bör känna till att Pegi märkningen tar större hänsyn till språk och "spel om pengar" än vad vi i Sverige kanske gör.

 

När jag blir rådfrågad så betonar jag alltid att det är förälderns ansvar men jag kan förklara lite mer hur Pegi märkningen fungerar och man kan som förälder fundera på om man sätter samma höga ribba på motsvarande barnkultur. Jag kan också förklara bakgrunderna till varför man ser just identifikationen i spel som problematiskt jämfört med film och böcker samt visa på forskningsrapporter som stödjer båda  antaganden. Mitt råd är att vara konsekvent och fantastiskt respektera sitt barns kulturintresse inom ramen för vad man själv tycker är vettigt. Om barnet i 10-11 årsålder har tillgång till filmer med Spider-man så bör det tas med i beslutet. Man kan i alla fall fundera om våldet i de barntillåtna tecknade filmerna som visas på tv skiljer sig så mycket från våldet i spelet.

Ibland så blir det rent av löjligt:

Det finns ingen som helst anledning att detta spel kan få den här åldersmärkningen.

Som förälder blir man dessutom osäker när åldersmärkningarna urvattnas och då förlorar dom sin funktion, detta med ganska tråkiga konsekvenser. Jag tror själv att biblioteken skulle kunna vara till hjälp, vi som ändå jobbar med barn och ungdomskultur. Har man spel på biblioteket så förväntas det nästan att man ska kunna dom här sakerna, precis som att det förväntas att vi ska ha en ganska bra koll på de böcker som vi förmedlar.

 

Föreläsning för allmänheten

Via projektet hölls en föreläsning om barns kulturkonsumtion som visade på släktskapet mellan sagor och fantasy. Några litteraturteorier togs upp men det som genererade mest intresse var då vi kom in på censur och problematiken med åldersmärkningar på spel.

Jag är väldigt tacksam över att så många dök upp. Det finns ett stort intresse kring kultur i allmänhet och en kunskapslucka att fylla när det gäller barn och ungdomskultur. Vi försökte svara på ganska stora frågor:

Vad är det som gör att vi ser dom här trenderna som vi ser idag?

Hur kan man utnyttja dessa för att främja läsning och i det pedagogiska arbetet?

Men främst av allt finns det en stor nyfikenhet kring vad ens eget barn läser och konsumerar. Från föräldrarnas sida var det störst intresse kring frågor om gränssättning när det gäller tv-spel. Det kom många frågor om hur Pgi märkningen fungerar. Förhoppningsvis kan jag ta till mig dessa och försöka skriva om det på mina bibliotek och på bloggen.

Hela tiden försöker jag föra över dessa frågor i ett bibliotekssamanhang och jag vill ta upp en konkret frågeställning här på bloggen:

Hur ställer vi oss till informationsbehovet som föräldrarna har gällande barn och ungdomskultur?

Kan vi svara på hur Pegi märkningen fungerar? Jag tycker det är ett måste om man jobbar på ett bibliotek.

Vågar vi problematisera åldersmärkningarna och om inte är det då ett problem? Jag återkommer med detta i bloggen i morgon.

Normkritiskt tips i arbetet med ungdomsböcker och serier

Mycket har skrivits om skillnaden mellan män och kvinnor i litteraturen. I läroplanen (grundskolan, förskoleklass och fritidshemmen 2011) så står det att skolan ska jobba medvetet för att främja män och kvinnors lika rätt och möjligheter. Jag använder mig själv gärna av feministisk litteraturteori.

Om man lite kort skulle sammanfatta denna så bygger den på att föreställningen om könet påverkar litteraturen, litteraturen påverkar våra föreställningar om könet.

Så blir det lite av en ond cirkel.  

Även om man kanske inte pratar så lika mycket om genus och skillnaden mellan män och kvinnor idag så är principerna för de sociala strukturerna som bildas genom sociala relationer densamma.

Om man lite kort skulle översätta det till feministisk litteraturteori så påverkar föreställningen om en norm litteraturen, litteraturen påverkar våra föreställningar om normen.

Författaren Ngozi Adichie skrev om blonda barn som lekte i snön trots att hon var uppväxt i ett nigerianskt medelklasshem, hon var påverkad av normen i de engelska böckerna hon själv läste. Ngozi Adichie tog upp detta fenomen i ett ”ted talk” och det är här som vi kommer in på biblioteksarbete.

Vi måste vara medvetna om de maktstrukturer som finns i litteraturen och synliggöra dessa. Det krävs en medvetenhet och ett arbetssätt kring detta så att inte stereotyper förstärks och cementeras.

Ett sätt att jobba med detta kan vara vad vi kallar spegling.

Spegling är helt enkelt att när man köper in en populär bok så tittar man om det finns någon alternativ version som är en speglar bokens tema. Detta är ofta väldigt lätt när man köper just serier, där man bokstavligt talat har parallella världar och alternativa versioner.

För att ta ett enkelt exempel.

Acke är ett seriefenomen som många känner till. Eftersom serien har funnits i 75 år så är det inte konstigt att man dras med några uråldriga värderingar. Serien handlar om ungdomskärlek och skulle kunna vara ett ganska bra exempel på en serie som förstärker en norm. Nu har det kommit en ny version (som är rätt bra) Den är skriven av Mark Waid och Fiona Staples, två duktiga serieskapare. Givetvis vill jag köpa in den och serieläsarna vill såklart läsa den, dock kan man med lite undersökning snabbt hitta den här:

 

Kevin Keller är en öppet gay karaktär som har egna utgivna album som finns att köpa på adlibris.

Eller varför inte köpa ett album med Chuck Clayton som också är en del av Acke universumet.

 

Spegling handlar om att lägga till, inte ta bort. Arbetssättet handlar om att alltid göra en medveten omvärldsbevakning då man köper in.

Bara en liten notis: Acke var ett enkelt exempel för att visa hur jag tänker. Dom nya serierna är medvetna och moderna i en intervju med IGN så frågade man Mark Waid  om Kevin Keller kommer att vara en del av Riverdales persongalleri. Mark Waid svarade:

Waid: Kevin will absolutely be a part of the main cast, as will several other familiar non-Caucasian faces--it’s imperative to all of us that the Archie cast reflect the racial and cultural diversity that’s a reality of 21st century high school

Vi kan alltså vara ganska säkra på att både Chuck Clayton och Kevin Keller kommer att finnas i dom nya albumen, dock kostar det inte mycket pengar att lägga till ett lite extra seriealbum (eller barnbok) på biblioteket.

Inverterat bokprat och bemötande av människor med aspbergers syndrom

Inverterat bokprat är en bra metod för att kartlägga specialintressen. Inom autismspektrumet är ofta specialintressena väldigt uttalade. Några små saker man måste tänka på i bemötandet är dock:

1.      Ge personen tid att förbereda sig. Tillsammans med assistenten tog vi en bild för att förbereda för samtalet.

2.      Väl en trygg miljö. Vi flyttar oss från biblioteket till klassrummet

3.      Kom i tid. En svårighet för bibliotekarien som är rätt så uppbokad men det är viktigt att prioritera struktur.

4.      Ge tid för samtalet. Det är inte alltid nödvändigt med ögonkontakt fokusera hellre på tydlighet.

5.      Ge extra tid för svar

Elever med aspbergers syndrom behöver konkreta uppgifter och har lättare att förstå faktatexter.

 Tv-spel och dataspel är ett vanligt intresse och många böcker som vi kunde jobba med fanns på biblioteket (tack vare projektet) men det gjordes också en specialbeställning.  Viktigt är dock att när eleverna får hjälp med att hitta litteratur från sitt specialintresse (detta för att det ska bli lättare att analysera texterna) så är det viktigt att pedagogen är insatt i texterna och där är det viktigt med en insatt bibliotekarie som kan hjälpa till med feedback så att eleverna får hjälp med att förstå vad man läser.

Populärkultur och elever med neuropsykiatriska funktionshinder

Att jobba med skönlitteraturen och populärkulturen ger en möjlighet att ge eleverna inträde till andra människors tankar. Såsom det uttrycks i kursplanen så är det tänkt att det ska utmana till nya tankesätt och öppna för olika perspektiv.

Biblioteket har förutom samarbetet med skolan §4 i bakhuvudet: 

4 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna
särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning,
bland annat genom att utifrån deras olika behov och
förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel
för att kunna ta del av information.

Denna text ska handla om elever som har svårigheter med social interaktion, kommunikation och central koherens, d.v.s. hur man uppfattar sammanhang och helheter. Individer med stora svårigheter inom dessa områden får ofta diagnosen Aspbergers syndrom. Med det kan också medfölja en begränsad föreställningsförmåga och hos vissa individer har man utöver detta stora problem med perceptionen och kan vara känslig för ljud, beröring osv..

Detta är alltså en prioriterad målgrupp för biblioteken vars uppgift är att stärka dessa individer utöver det arbete som sker i skolan. Personer med Neuropsykiatriska funktionshinder är svåra att upptäcka, ett samarbete med skolan är här nödvändigt och också naturligt. Litteraturen man arbetar med bör väljas med omsorg då läroböckerna kräver att eleverna ska kunna generalisera och läsa med inferens vilket är det som man har svårigheter med då man har den här sjukdomen.

Här är det extra viktigt att möta eleverna på deras egna arena. Utan några större studier som uppbackning är jag säker på att eleverna befinner sig på nätet, att eleverna spelar, att eleverna undersöker sina sociala förmågor även på nätet och i onlinespel.

En kort guide hur man bemöter personer med aspbergers syndrom beskrivs i morgon på bloggen, men det är viktigt att biblioteken har kunskap om de speciella förutsättningarna. Meningen med detta samarbete är göra en kulturell kartläggning av en person med aspbergers syndrom för att i första hand hjälpa till med den egna skönlitterära läsningen, i andra hand ge skolan tips på metoder och litteratur samt att undersöka om man kan jobba med skönlitteraturen utifrån elevens intresse för att diskutera socialt samspel.

Litteraturförmedling på nätet

Om biblioteken ska ha livslångt lärande som ledstjärna samt ge möjligheten till att fördjupa barn och ungdomars utveckling och läsintresse så behövs både kunskap och förtroende. Se tidigare inlägg om litteraturkännedom.

Viktigast är kanske hur vi signalerar detta på nätet.

En bra mer övergripande artikel på mina bibliotek som guidar låntagaren i svensk arbetarlitteratur:

http://www.minabibliotek.se/120759/svensk-arbetarlitteratur

En fantastisk artikel om man mer specifikt riktar in sig på slavisk litteratur:

http://www.minabibliotek.se/139567/sjalvstandighet-och-sanning-i-slavisk-litteratur

Dock så saknas det både övergripande och mer specifika artiklar om serier. Faktum är att boktipsen är ganska skrala med tanke på intresset som finns i Västerbotten. Både en serieskola i Skellefteå och en populär seriebutik i Umeå skvallrar om ett stort intresse och på vår webbplats minabibliotek.se kommer det inom kort att dyka upp både serietips och en och annan artikel.

Jag ska försöka länka till dem i bloggen men i första hand är det två artiklar kring mer specifika litteraturorienterade företeelser samt boktips som tar upp den mest basala seriehistorien såsom The Dark Knight returns, Watchmen osv..  (tidigare har jag skrivit om Maus samt fables) samt några boktips kring serier som finns på netflix som till exempel Alias, Green Arrow, the flash osv..

Nästa steg är förhoppningsvis att plocka upp det specifikt västerbottniska intresset som rör sig kring skaparna här samt Dylan Dog som ges ut i Skellefteå och givetvis nya intressanta serier som Acke, Hinterlands osv..