Lite om Pegi (åldersmärkning)

Dagens barn leker mindre och då dom gör det så är det organiserat. Ett tema för min föreläsning är hur man med kulturen vågar se i sitt inre, upptäcka och utforska delar av sig själv och omvärlden. Ett tema på en föreläsning som jag höll i var just hur den organiserade leken och ett mindre barn och lekanpassat samhälle får många att utforska detta digitalt.

Psykologiskt så tror jag att man ”leker” och utforskar i dom öppna digitala världarna. Jag vet att jag tagit en bild från ett spel som kom på 80-talet men principen är en samma och likheterna med det första Zelda och det senaste (när detta skrivs) breath of the wild är just i den öppna berättarstrukturen och utforskandet. Det är inte bara en önskan om att fly till en enklare förindustriell värld, dagens ungdomar sitter inte och läser ”skogsliv vid Walden” istället för att göra läxan och vara ute och röra på sig. Det handlar om att utforska och uppleva berättelser och för barnen av idag så är det lika självklart att göra detta i deras egen arena – den digitala.

Jag kanske ska tillägga att jag egentligen inte sätter så stor värdering i valet av lekplats annat än att jag tycker att det är bedrövligt att det inte finns några alternativ. Vissa problem uppstår när vuxenvärlden inte har koll på åldersgränser och vad samt varför barnen spelar. Detta gör att det blir en barnkulturfråga och således en biblioteksfråga. En insatt bibliotekarie som lånar ut spelen på sitt bibliotek bör kunna sätta spel i en teoretisk kulturteori. Vara införstådd med vad man lånar ut, samt ska kunna ge alternativ till barn och föräldrar när man funderar kring åldersmärkningar.

Ett annat känt spel som rör sig i en öppen värld och som har en lös berättarstruktur är t.ex. GTA5 som kanske inte är lämpligt för din 10 åring. Jag är fullt medveten om att en 10-åring som vill låna detta spel inte nöjer sig med ett annat öppet spel med liknande funktioner, men man bör vara medveten om att alternativ finns. Man bör även som förälder sätta sig in i hur åldersmärkningen fungerar och varför skulle inte en bibliotekarie kunna hjälpa till med det?

 

Problemet är att märkningen inte är konsekvent med annan kultur och det gör att föräldrar inte heller kan vara det. Som för att några exempel:

 

 

Här har vi fått en märkning på 16 år. Få 15 åringar tror jag är så skyddade i sin kulturkonsumtion att dom skulle förvägras att spela ett hockeyspel. man bör känna till att Pegi märkningen tar större hänsyn till språk och "spel om pengar" än vad vi i Sverige kanske gör.

 

När jag blir rådfrågad så betonar jag alltid att det är förälderns ansvar men jag kan förklara lite mer hur Pegi märkningen fungerar och man kan som förälder fundera på om man sätter samma höga ribba på motsvarande barnkultur. Jag kan också förklara bakgrunderna till varför man ser just identifikationen i spel som problematiskt jämfört med film och böcker samt visa på forskningsrapporter som stödjer båda  antaganden. Mitt råd är att vara konsekvent och fantastiskt respektera sitt barns kulturintresse inom ramen för vad man själv tycker är vettigt. Om barnet i 10-11 årsålder har tillgång till filmer med Spider-man så bör det tas med i beslutet. Man kan i alla fall fundera om våldet i de barntillåtna tecknade filmerna som visas på tv skiljer sig så mycket från våldet i spelet.

Ibland så blir det rent av löjligt:

Det finns ingen som helst anledning att detta spel kan få den här åldersmärkningen.

Som förälder blir man dessutom osäker när åldersmärkningarna urvattnas och då förlorar dom sin funktion, detta med ganska tråkiga konsekvenser. Jag tror själv att biblioteken skulle kunna vara till hjälp, vi som ändå jobbar med barn och ungdomskultur. Har man spel på biblioteket så förväntas det nästan att man ska kunna dom här sakerna, precis som att det förväntas att vi ska ha en ganska bra koll på de böcker som vi förmedlar.