Spel, läsning och bibliotek

Vi jobbar med att framställa en broschyr för en informationsträff för bibliotekarierna i Umeåområdet, och när det gäller kopplingen mellan serier och läsning så tror jag att alla förstår ingången men sällan varför man ska blanda in spel. Själv så anser jag att biblioteken spelar en viktig roll som kulturförmedlare i länet men vår syn på kulturen behöver nyanseras och vidgas, inte minst då det gäller vårt läsfrämjande uppdrag. Därför är det viktigt att vi lyfter både frågan om läsning och spelkulturen hos bibliotekarierna.

Biblioteken arbetar ofta med kortsiktiga läsprojekt (varav mitt eget är ett av dessa) där utomstående aktörer och ungdomsförbund är en otrolig tillgång men vi behöver lyfta spel och seriekulturen som konstform och upplevelse och se den som en väg till bildning i ett långsiktigt strävande. Vi måste se att möjligheterna att hitta litteratur av hög kvalitet som är kopplad till den här kulturen finns. Vi måste skapa en kulturell sfär som ger möjlighet att bredda läsningen och ta draghjälp av den och nå de som inte läser. 

Detta behöver också lyftas på chefsnivå, när man inte arbetar långsiktigt med tydliga mål, och i hög grad förlitat sig på arbetsgrupper bestående av ideella kulturarbetare får man en allt för tydlig inriktning och det är också detta vi ser hända på många bibliotek. Detta är inte bara ett problem för detta specifika område utan kultur i allmänhet, för även om man lyfter in ideella aktörer inom detta område så saknas det en djupare förståelse för kulturen.  Man tycker det är jättekul att praktikanten får skriva en bokrecension på en manga , men man rekryterar inte aktivt efter någon med djupare kunskap inom detta särskilda kulturella område.

 Detta är underligt med tanke på hur populär den är och hur mycket den kan ge.

Ett levande bibliotek

Barnen i Tvärålund har läst Petter Lidbecks bok "Världens elakaste fröken" och skapat en egen serieutställning på biblioteket. Biblioteket i Tvärålund har en bemanning på ca 5 timmar i veckan, ändå är ambitionen att skapa ett levande bibliotek där man träffas och skapar och där samarbetet med bibliotekarien och läraren står i centrum. En litet men ack så viktigt steg.

Det magiska orden

 

 

 

Poesin kan sägas vara ett verk av magi, eller i alla fall så trollar man med orden. En dikt kan beröra ditt inre men när man jobbar med barn och ungdom så krävs det också att man använder sig av den moderna poesin, den som bryter nya vägar, utmanar och är relevant. Poesi är ett mycket intressant område för en bibliotekarie att jobba på, många lärare har stort intresse av att få hjälp med just detta.

Vi har jobbat med poesi på folkhögskolan och i en 6:a på renforsskolan, bilden ovan är en dikt som talar till serienörden, och som inte är särskilt modern,  men man kan lika gärna ha den här som utgångspunkt:

Three Rings for the Elven-kings under the sky,
Seven for the Dwarf-lords in their halls of stone
Nine for Mortal Men doomed to die,
One for the Dark Lord on his dark throne
In the Land of Mordor where the Shadows lie.
One Ring to rule them all, One Ring to find them,
One Ring to bring them all and in the darkness bind them
In the Land of Mordor where the Shadows lie.


Meningen med den ingången är att visa att posi kan vara så många olika saker, det är inte ett självändamål att relatera precis allt till serier och fantasy men det är en ingång som kan fungera om intresset är stort, det är också ett bra sätt att avdramatisera poesin.

På folkhögskolan hade vi en workshop med estradpoeten Anita Jacobson, med väldigt lyckat resultat. Inte bara för eleverna men också för att också för projektet. Det finns ett stort intresse av att hitta nya samarbetsformer mellan skola och bibliotek och att uppmuntra eleverna att utveckla sitt eget berättande.

Vi kunde överföra den positiva effekten av Anitas workshop och besök på eleverna på renforskolan och det hade också kunnat överföras på yngre elever.

 

Det är inte helt ovanligt med Starwars-tema på biblioteket i Vindeln, få saker genererar så mycket intresse hos de yngre barnen samtidigt som både pappor och mammor som förälskat sig i de "gamla filmerna" gärna är delaktiga. Inför Star-wars dagen på Stadsbiblioteket så skrev jag ner mina funderingar för eventuell publicering på mina bibliotek. 

 

 

Starwars på biblioteket

 

 

Just nu sitter jag och filar på en liten text om varför kultur är så viktigt, varför vi behöver ha ett brett och rikt kulturliv och framförallt: vilka har rätt till kultur?

Att bredda kulturbegreppet tror jag är min viktigaste uppgift här på biblioteket i Vindeln och framförallt (men inte endast) barnens kultur. När jag sitter i mitt fina kontor och använder de fina orden drar jag mig till minnes en kulturupplevelse som för några år sedan kanske inte räknats som finkultur och framförallt inget man kunnat ha på biblioteket men som haft en djup påverkan på mitt eget kulturliv.

 

För en herrans många år sedan var det jag som lekte på skolgården, vi som inte hade den senaste tekniken (VHS-bandspelare), fick endast via ryktesvägen höra talas om den spännande historien om den otäcke svarta figuren som var hälften man och hälften robot. Med fasa fantiserade vi om hur hans svarta hjälm satt fastskruvad i hans mänskliga kött och teorierna om vem han var och vad han kom ifrån var många. Planer smeds, någon vars föräldrar kunde hyra en videobox lokaliserades och projekt övernattning med StarWars iscensattes.

Att titta på video på 80-talet kunde ibland vara en gemensam kulturell upplevelse, hade man tur eller otur (beroende på våldet) kunde mormor och andra släktingar dyka upp, i detta fallet minns jag att det var många äldre barn som dök upp på filmtittningen.

 

Jag har starka minnen av min första upplevelse av Star Wars, den inledande texten ignorerades nu som då. Som barn hade man en tydlig föreställning om vem som var hjälten och vem som var skurken. Star wars är faktiskt inte science fiction som många tror utan en typisk moraliserande saga, eller fantasy. Det är en tydlig kamp mellan det onda och det goda och det finns magi i form av ”kraften”. Star wars är egentligen väldigt närbesläktat med sagan och skrönan och täcker ett behov hos oss som nästan är lika gammalt som mänskligheten själv. Bäst av allt, både sagan och filmerna har förstått att göra den mörka sidan lockande, både kraften hos antagonisten i Star Wars och sagan måste vara lockande för att hjältens val ska bli något att eftersträva. Detta är också det centrala temat i filmerna.

Det är kanske svårt för dagens ungdom att förstå (svänger man sig med de termerna så är man bevisligen gammal) hur dramatisk den inledande scenen med det stora rymdskeppet är om ens referensram bestod av ”lillstrumpa och syster yster”. En stor del av just fantasy är förmågan att skapa unika nya världar och att sätta läsaren (eller åskådaren) mitt i dessa och detta låter oss också bearbeta känslor och rädslor på ett tryggt sätt.

 

När ångan skingras, efter den inledande attacken, och den mörka hotfulla karaktären tar sig in i rymdskeppet gick en kollektiv rysning genom våra kroppar.  Darth Vader, nu på var och varannan skolväska, var för mig en otroligt skrämmande figur och hoppar man fram i berättelsen (nu blir det ”spoiler alert” för dem som bott i en garderob sedan 1982) så har jag ett tydligt minne hur jag försökte dölja mina tårar för att inte killkompisarna skulle märka hur otroligt berörd man blev när det visar sig att denna mörka trollkarl är hjältens egen far.

 

Själv så älskar jag fantasy mest för dess förmåga att inspirera till både konstnärlig verksamhet, studier men även läsning. Som bibliotekarie ser jag det komplexa användningsmönster som läsning ingår i. Medierna konkurrerar och samverkar med varandra och därför är jag stolt över att verka mot det senare genom att ha  Star Wars på mitt bibliotek. Både för att slå ett slag för sagan, barnens egen kultur och för ett modernt biblioteksarbete som är förankrat i den kulturform som jag upplever barnen behöver mest just nu.

Science fiction och fantasy mot rasism

Science fiction och fantasy har aldrig relevantare.

 

Jag kan se likheter i kampen om jobben, hur det ser ut på arbetsmarknaden för ungdomarna ,  och böcker som hungerspelen där man bokstavligt talat måste kämpa mot varandra så jag tror inte att det är någon slump att det finns ett extra stort behov av den här typen av litteratur just nu.

 

Science fiction och fantasy har aldrig varit viktigare.

 

Från bibliotekens sida är det viktigt att man både erbjuder relevant litteratur samt att man kopplar den till vårt uppdrag. Särskilt nu när det finns ett stort intresse tycker jag att det är viktigt att man når ut med kvalitetslitteratur och att man kopplar det till vårt demokratiska uppdrag.

Vi har alltså världens chans att nå ungdomarna med den här litteraturen, både genom boksamtal och på webben.

 

Så här kan kopplingen "dystopier mot rasism" se ut på webben:

http://www.minabibliotek.se/151142/postapokalyps-mot-rasism

 

 

Biblioteket uppgraderar till "bibblan 2.0"

 

  Inlägg och bild Christer Andersson


Skolans värld skiljer sig på många sätt från Bibliotekets. Vi har helt enkelt väldigt olika uppdrag. Därför är det desto roligare då beröringspunkter kan hittas bortom de uppenbara boklånen. På vår skola har vi svensklärare ett litet extra fokus på det muntliga och skriftliga berättandet det här läsåret. Det vi vill utveckla är elevernas förmågan att kommunicera allt från vardagliga händelser till rena äventyr på ett nyanserat och intresseväckande sätt. Kommunen satsar i år även på läslyftet, med början i de lägre årskurserna.
Från bibliotekshåll pågår projektet ”det magiska ordet”, med ambitionen att lyfta fram litteratur som kanske inte alltid anses som ”rätt”, sett ur ett rent skolperspektiv, men som kan intressera och inkludera ovana läsare i ordens förtrollande värld och därigenom bjuda in till givande och utvecklande litteratursamtal. Ett berömvärt initiativ enligt min mening.

Genom att låta dessa olika satsningar mötas, bilda en gemensam yta att samverka utifrån, hoppas vi på att nå väldigt fina synergieffekter för alla parter. Man kan, med användande av datatermer, se det som en uppgradering av samarbetet bibliotek - skola till version 2.0.

Som lärare känns det verkligen bra att det här samarbetet lyfts till en ny nivå. Förutom litteraturtips och inspirerande boksamtal, har i alla fall jag funnit en givande samtalspartner i ungdomsbibliotekarien, även då det gäller planering av nya arbetsområden och lektioner. Det är märkligt vad mycket goda tankar och idéer som kan födas genom möten människor och professioner emellan.

 Här kommer ett exempel på ovanstående. För ett par veckor sedan fick jag en ”lös” undervisningsidé som jag och Tommy spånade kring. En stund senare hade vi stommen till följande upplägg:
Det scenario vi skissat upp går i stort ut på att eleverna tillsammans skall skriva en enkel ”hindersaga”, fast i formen av en äventyrsberättelse som skall utgöra grunden för ett tänkt datorspel.

In mot ett framtida och ödelagt Vindeln Kommer en ensam flicka vandrande med ett hemligt uppdrag. Hon skall försöka finna och erövra de magiska orden som finns på pränt i gamla tidens fysiska böcker. Vad som orsakat ödeläggelsen är osagt. Hur framtiden ter sig lika så. Det hon vet är att någonstans under jorden, i de katakombliknande gångarna, finns dessa biblioteksböcker bevarade i ett säkert valv. I det valvet finns med andra ord all den kunskap som behövs för en framtida överlevnad.

 Utifrån den ramen är tanken att eleverna bygger vidare på berättelsen och huvudpersonen kommer antagligen stöta på stora svårigheter och svåra umbäranden innan hon äntligen får tag på den eftertraktade skatten. Det här känns som ett väldigt spännande upplägg och vi ser verkligen fram
mot att se hur fortsättningen växer fram.
För oss inblandade svensklärare känns det som vi i detta projekt täcker in väldigt mycket av läroplanens intentioner både då det gäller syftet med ämnet, dess centrala innehåll och de olika förmågor vi är satta att utveckla hos eleverna. Att vi låter arbetsområdet ta avstamp i elevernas värld av dataspel, serier och dystopier och dessutom är förlagt det till en känd miljö känns även det helt rätt. Jag återkommer med ytterligare inlägg då  projektet tagit lite fart.

Att utgå från berättandet i dataspel

Projektets mål är att stärka ungdomars läsförståelse, att ge dem verktyg att förstå sig själva och både den lilla världen och den stora som dom lever i. Biblioteket har tillsammans med lärarna skapat ett ganska unikt sammarbetsprojekt där man använder sig av spelmekaniken i rollspel i ett läs och skrivprojekt. Sammarbetet är i sin linda men nya metoder och funderingar kring hur man kan använda rollspelens uppbyggnad av "main quest", sidouppdrag och NPC:s (none playeble charachters ) har visat sig vara både roligt och något som öppnar oanade möjligheter. Både att skräddarsy skrivövningar samt att använda sig av rollspelens förmåga att skapa sig en identifierbar karaktär som sugs in i berättelsen är två fördelar med att jobba med just rollspel som förlaga.  Att bibliotekarien kan gå in som både inspiratör och motiverare  är roligt, men sammarbetet slutar inte där. Skivprojektet är både kopplat till litteraturen, informationssök och biblioteket själv, både i berättelsen och i verkligheten. En grund för berättelsen kommer att vara en modell vi skapar av ett dystopiskt Vindeln som också kommer att ställas ut på biblioteket.

Vi är många som jobbar lite extra med detta nu och än en gång har bloggen blivit lite eftersatt men jag har bett en av lärarna att kortfattat skriva ett inlägg på bloggen och detta kommer att läggas ut i morgon.