Spel, läsning och bibliotek

Vi jobbar med att framställa en broschyr för en informationsträff för bibliotekarierna i Umeåområdet, och när det gäller kopplingen mellan serier och läsning så tror jag att alla förstår ingången men sällan varför man ska blanda in spel. Själv så anser jag att biblioteken spelar en viktig roll som kulturförmedlare i länet men vår syn på kulturen behöver nyanseras och vidgas, inte minst då det gäller vårt läsfrämjande uppdrag. Därför är det viktigt att vi lyfter både frågan om läsning och spelkulturen hos bibliotekarierna.

Biblioteken arbetar ofta med kortsiktiga läsprojekt (varav mitt eget är ett av dessa) där utomstående aktörer och ungdomsförbund är en otrolig tillgång men vi behöver lyfta spel och seriekulturen som konstform och upplevelse och se den som en väg till bildning i ett långsiktigt strävande. Vi måste se att möjligheterna att hitta litteratur av hög kvalitet som är kopplad till den här kulturen finns. Vi måste skapa en kulturell sfär som ger möjlighet att bredda läsningen och ta draghjälp av den och nå de som inte läser. 

Detta behöver också lyftas på chefsnivå, när man inte arbetar långsiktigt med tydliga mål, och i hög grad förlitat sig på arbetsgrupper bestående av ideella kulturarbetare får man en allt för tydlig inriktning och det är också detta vi ser hända på många bibliotek. Detta är inte bara ett problem för detta specifika område utan kultur i allmänhet, för även om man lyfter in ideella aktörer inom detta område så saknas det en djupare förståelse för kulturen.  Man tycker det är jättekul att praktikanten får skriva en bokrecension på en manga , men man rekryterar inte aktivt efter någon med djupare kunskap inom detta särskilda kulturella område.

 Detta är underligt med tanke på hur populär den är och hur mycket den kan ge.