Detta blogginlägg rör sig kring
skolbibliotekariens betydelse för svensklärarundervisningen. Hur vi
samarbetar i ett bokcirkelprojekt kring boken ”Trollkarlen från övärlden”. När
bokcirkeln är klar tänker jag lägga ut en lärarhandledning till boken här på
bloggen men tills vidare är det ett pågående projekt och inte riktigt färdigt,
det slår mig dock att det är ett bra exempel både på lärarsamarbetet samt hur
man kan se på fantasy som litteratur. Att exemplet som tas upp är just fantasy
hör till projektets natur och blir ett tydligt exempel på hur viktigt det är
med en insatt litteraturförmedlare i skolan.
Lärare och rektorer har inte alltid en
självklar syn på vilka möjligheter en skolbibliotekarie innebär, dock så är
skönlitteraturen och undervisning i den fast förankrat i kursplanen. Man uttrycker
det som att det är en central källa kring kunskap och vår värd,
skönlitteraturen främjar den empatiska förmågan och att det kan hjälpa eleverna
med sina funderingar kring de stora livsfrågorna.
Lärare jobbar efter kursplanen och
tillsammans med skolbibliotekarien så kan man börja med att utgå från
läroplanen och sammanfatta ett tydligt syfte med undervisningen
Om man ser till bedömningen så är det
ganska självklart att det krävs en viss typ av texter för att kunna ge eleverna
något att jobba med, om man vill jobba med aktuella populärkulturella strömningar
kan det som lärare vara väldigt svårt att välja relevant litteratur.
Just nu är fantasy väldigt populärt och
jag tycker att det är ett mycket bra verktyg för att reflektera kring sin egen
värld och sin egen plats i den. Min utgångspunkt har alltid varit att
kulturella strömningar uppstår ur ett behov, dock följer det ofta med en bitter
bismak. Det kommer väldigt mycket nya böcker, en del faktiskt massproducerade, som
ibland kan tjäna som inkörsport till läsning men som inte alls har några litterära
kvalitéer. Med utgångspunkt i läroplanen så blir det extra viktigt att jobba
med en insatt bibliotekarie.
När det gäller just den här boken så är
det en bok som väldigt lätt skapar funderingar och tankar och inför kommande
boksamtal förbereds diskussion och frågeställningar av skolbibliotekarien.
Boksamtal som metod.
Det bör nämnas att boksamtal som metod
är något underskattad.
Jag har tidigare använt mig av en med
djuplodad metod där dialogen kring kulturen står i centrum. En sorts
intertextuellt intermedialt bok/kultursamtal där eleverna inte bara får tips på
läsning efter hur man orienterar sig i
andra medier utan också reflekterar och funderar kring det man läser/sett.
Eleverna för redan samtal kring kultur
och det är i det samtalet vi vill slå ett slag för litteraturen.
Jag har tillsammans med en fantastiskt
duktig svenskalärare tillsammans jobbat med boken ”trollkarlen från övärlden”
med förhoppning om att vi i samtalet ska får en speciell förståelse för den
boken och även finna lite lust när man tillsammans får en djupare förståelse
kring tolkning och symboler än vad man som enskild elev gör.
Att kombinera detta med filmatiseringen
av boken ger också eleverna en känsla för fördelar och nackdelar av de olika
medierna, något som jag hoppas leder till litteraturens favör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar