Lite kort om biblioteksdidaktik

Ofta är lärarna säkra på sin didaktik, Man samlar in kunskap via instrumentella metoder och det är ofta dessa som man vill göra lite roligare med hjälp av bibliotekarien. Bibliotekariens roll blir att lätta upp stämningen, att visa det roliga med skönlitteratur men även att ta hjälp av tekniska hjälpmedel som inte alltid lärarna är uppdaterade på , såsom boktrailers, kahoot osv.

Jag tycker dock att det är viktigt att man som bibliotekarie själv har kunskap och möjlighet att planera efter läroplanen och framförallt vårt biblioteksuppdrag.

En av didaktikens grundfrågor är ”Hur ska eleverna lära sig”. I den didaktiska triangeln så kanske den frågan kan översättas till metod och det är ofta den vi bibliotekarier rör oss kring.  

 Jag gjorde min första lektionsplanering med den utgångspunkten i metoden och med en övertro till att sätta läroplanen i syfte och att jag själv skulle kunna fylla innehållet. Som ni ser på bilden så står eleven i centrum, men är verkligen så den bibliotekariska didaktiska triangeln ser ut?  Man talar ofta om att sätta eleven i centrum men jag tror att eleverna bör vara tydligare sammankopplade med syftet och det är här man bör uppmärksamma skillnaden mellan bibliotekarie och lärare. Lärarna har ett praktisk funktion när det gäller ”Varför”. Man får lättare att klara sin utbildning om man känner till målen.

Bibliotekets varför kan vara något helt annat och något man kan behöva fundera på innan man ger sig ut bland eleverna. Vårt demokratiska uppdrag, skönlitteraturens kraft att visa på olika perspektiv. Möjligheten att utvecklas utanför den formella utbildningen. Allt detta är viktigt att förmedla för biblioteket och det är också viktigt att göra det i diskussion där eleverna är delaktiga,

Det finns inte någon objektiv sann kunskap. Även läroplanen står för ett perspektiv. Att sätta elevernas delaktighet i centrum, att byta ut skolan syfte mot bibliotekets syfte är steg ett i en pedagogisk biblioteksbaserad lektion.  För bibliotekarien ges möjlighet för eleven att närma sig syftet ännu tydligare.  

 Jag fastnade lite för en formulering på skolverkets webbsida:

” Undervisningen påverkas alltså av elevernas och lärarnas identiteter, erfarenheter och samhällssyn. Därmed handlar didaktiska frågor både om att få en förståelse av de erfarenheter som personer som ingår i lärandemiljöer (läroboksförfattare, lärare och elever) har och av deras åsikter om undervisningens innehåll. ”

Biblioteksdidaktik och traditionell didaktik som sker på skolan har inga motsättningar. Däremot bidrar man som bibliotekarie med ett unikt perspektiv i sin funktion som icke betygsättande Det demokratiska perspektivet kräver interaktion med eleverna. Än en gång så skulle jag vilja slå ett slag för den metod jag kallar inverterat bokprat, eller i alla fall öppna upp för mer personligt förhållningssätt till bibliotekspedagogik. 

Kort sagt ett tydligare fokus på syfte inom biblioteksdidaktiken och inte hoppa in på metoddelen per automatik.