Under styrgruppsmötet tog beslut om
att fortsätta bibliotekets och lärarnas samrådssamtal. Hittills
har tre samrådssamtal skett under lärarnas planeringstid samt ett
öppet där föräldrar var inbjudna. Syftet var initialt att sprida
information om projektet och att utöver styrelsemötet ge lärare
och berörda en insyn i processen så man på ett tidigt stadium kan
vara med och påverka.
Under samrådssamtalen har också
samarbetet mellan bibliotek och skola diskuterats, i generella
termer, inte specifikt för just Renforsskolan. På många ställen
upplever man samarbetet mellan skola och bibliotek har ganska stora
möjligheter att förbättras och utvecklas. Problemet är att det är
två olika yrkeskompetenser som ska mötas och viss förståelse
saknas från båda hållen. Bibliotekarien kan uppleva att lärarna
saknar förståelse för vad bibliotekarien egentligen gör och
uppfattar denna som en överbetald ica kassör. Lärarna tycker att
bibliotekarien saknar förståelse för den planering som krävs samt
stress och arbetsbördan som lärarna faktiskt har. Bibliotekarien
upplever att man erbjuder och att lärarna är sena på att ”nappa”
osv osv.
Lösningen på detta är nästan banalt
enkel, billig och okomplicerad men samtidigt är det kanske den
viktigaste insikten som jag kommer att skriva i den här bloggen.
Samarbetet är beroende på
bibliotekariens delaktighet i skolan och planeringen.
För att få denna delaktighet krävs en
dialog.
Genom samrådssamtalen så har jag
fått inblick i planeringen på skolan samtidigt som lärarna fått
en förståelse för hur vi arbetar och vad vi vill arbeta med.
Precis som med projektet så kan arbetssättet och metod byta
riktning med det är också det som får samarbete mellan skola och
bibliotek att blomstra. Svaret på gåtan är egentligen något så
enkelt som dialog och en viss arbetstid avsatt till möten. Att som
skolbibliotekarie hålla sig uppdaterad om vad som sker i
undervisningen är A och O.
En del kanske har märkt att jag bytt
prefix i texten, skol bibliotek och folk bibliotek kan ses om två olika saker? Det finns såklart en skillnad mellan folkbibliotek
och skolbibliotek men den här texten riktar sig åt de om nu vill
utveckla den pedagogiska verksamheten och personligen så ser jag det
som en mycket viktigt del av bibliotekens framtid, särskilt
folkbiblioteken i närområdet. Jag vill utveckla min roll för att
kunna stödja eleverna på skolan. För att jag ska göra detta krävs
det att jag drar åt samma håll som övrig pedagogisk personal. För
att jag ska få insikt om detta kräv delaktighet. Nästan som 1+1=2
I ett vidare perspektiv så kan jag se
att ansvarsfördelning och, den ständiga elefanten i rummet,
ekonomin kan komma att skapa problem men innan man målar fan på
väggen måste man först ha en vägg. Många bibliotek ligger i
riskzonen för att reduceras till de primära basfunktionerna, vad
detta beror på blir ett annat blogginlägg, men personligen har jag
med hjälp av kulturrådet fått den lilla extra arbetstiden och
medlen för att visa skolan och politiker hur ett vidare
bibliotekssamarbete skulle kunna se ut.
Ett konkret exempel på samarbete är
nu när jag tillsamman med en lärare har hand om en liten grupp som
behöver extra hjälp med skolarbetet, motivation och läsning. Ett
annat är bokprat och inspirationssamtal för eleverna. Vad jag inte
trodde det skulle finnas intresse för är boksamtal och
vidareutbildning för lärarna men detta har också blivit inbokat.
För varje sak jag väljer att göra finns det andra viktiga förlag
som måste väljas bort. När man pratar om bibliotekens framtid är
det dessa andra förslag som ibland kommer mig till sinnes, det finns
en enorm utvecklingspotential för biblioteken och vill vi så finns
också en blomstrande framtid i samarbetet mellan skola och
bibliotek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar