Samarbete mellan skola och bibliotek

Under styrgruppsmötet tog beslut om att fortsätta bibliotekets och lärarnas samrådssamtal. Hittills har tre samrådssamtal skett under lärarnas planeringstid samt ett öppet där föräldrar var inbjudna. Syftet var initialt att sprida information om projektet och att utöver styrelsemötet ge lärare och berörda en insyn i processen så man på ett tidigt stadium kan vara med och påverka.

Under samrådssamtalen har också samarbetet mellan bibliotek och skola diskuterats, i generella termer, inte specifikt för just Renforsskolan. På många ställen upplever man samarbetet mellan skola och bibliotek har ganska stora möjligheter att förbättras och utvecklas. Problemet är att det är två olika yrkeskompetenser som ska mötas och viss förståelse saknas från båda hållen. Bibliotekarien kan uppleva att lärarna saknar förståelse för vad bibliotekarien egentligen gör och uppfattar denna som en överbetald ica kassör. Lärarna tycker att bibliotekarien saknar förståelse för den planering som krävs samt stress och arbetsbördan som lärarna faktiskt har. Bibliotekarien upplever att man erbjuder och att lärarna är sena på att ”nappa” osv osv.

Lösningen på detta är nästan banalt enkel, billig och okomplicerad men samtidigt är det kanske den viktigaste insikten som jag kommer att skriva i den här bloggen.

Samarbetet är beroende på bibliotekariens delaktighet i skolan och planeringen.

För att få denna delaktighet krävs en dialog.

Genom samrådssamtalen så har jag fått inblick i planeringen på skolan samtidigt som lärarna fått en förståelse för hur vi arbetar och vad vi vill arbeta med. Precis som med projektet så kan arbetssättet och metod byta riktning med det är också det som får samarbete mellan skola och bibliotek att blomstra. Svaret på gåtan är egentligen något så enkelt som dialog och en viss arbetstid avsatt till möten. Att som skolbibliotekarie hålla sig uppdaterad om vad som sker i undervisningen är A och O.

En del kanske har märkt att jag bytt prefix i texten, skol bibliotek och folk bibliotek kan ses om två olika saker? Det finns såklart en skillnad mellan folkbibliotek och skolbibliotek men den här texten riktar sig åt de om nu vill utveckla den pedagogiska verksamheten och personligen så ser jag det som en mycket viktigt del av bibliotekens framtid, särskilt folkbiblioteken i närområdet. Jag vill utveckla min roll för att kunna stödja eleverna på skolan. För att jag ska göra detta krävs det att jag drar åt samma håll som övrig pedagogisk personal. För att jag ska få insikt om detta kräv delaktighet. Nästan som 1+1=2

I ett vidare perspektiv så kan jag se att ansvarsfördelning och, den ständiga elefanten i rummet, ekonomin kan komma att skapa problem men innan man målar fan på väggen måste man först ha en vägg. Många bibliotek ligger i riskzonen för att reduceras till de primära basfunktionerna, vad detta beror på blir ett annat blogginlägg, men personligen har jag med hjälp av kulturrådet fått den lilla extra arbetstiden och medlen för att visa skolan och politiker hur ett vidare bibliotekssamarbete skulle kunna se ut.

Ett konkret exempel på samarbete är nu när jag tillsamman med en lärare har hand om en liten grupp som behöver extra hjälp med skolarbetet, motivation och läsning. Ett annat är bokprat och inspirationssamtal för eleverna. Vad jag inte trodde det skulle finnas intresse för är boksamtal och vidareutbildning för lärarna men detta har också blivit inbokat. För varje sak jag väljer att göra finns det andra viktiga förlag som måste väljas bort. När man pratar om bibliotekens framtid är det dessa andra förslag som ibland kommer mig till sinnes, det finns en enorm utvecklingspotential för biblioteken och vill vi så finns också en blomstrande framtid i samarbetet mellan skola och bibliotek.