En annan sak som jag tycker mig se
är att tanken på biblioteket som vardagsrum där människor möts stärks och
eftersom jag jobbar läsfrämjande så ser jag också positivt på delaktigheten på
biblioteket med ett ökat engagemang som följd. Biblioteket i sig samt att man
skapar förutsättningarna för det kulturella samtalet bidrar till ökat intresse
för läsning. En bibliotekarie men rätt kompetens och som jobbar aktivt
läsfrämjande i sitt bemötande har stora möjligheter och chanser till boksamtal.
Det finns dock utvecklingsmöjligheter som man inte tänker på.
Caroline Lidberg ger en teoretisk
bakgrund i sin text ”elevernas läs och skrivutveckling” där hon nämner vikten
av elevernas inställning till läsning samt förkunskaper till ämnet och att
uppgifternas form och innehåll ska vara relevant för eleverna. Som alltid
ligger biblioteksarbetet nära pedagogerna och vill man så kan man få pedagogisk
draghjälp av detta på samma sätt som vi jobbat tidigare i projektet. Skolan har
alltså möjlighet att få hjälp med litteratur om den här speciella kulturen.
Vi kommer under 2017 att jobba mer
aktivt med tillgänglighet, deltagande och integration. Spelarrangemangen ger
oss möjligheter till detta. Överlag kan man se att ekonomi, etnicitet och även
könstillhörighet begränsar möjligheterna för många att delta i tillexempel idrottsföreningar.
Biblioteken har både en skyldighet och en möjlighet i att vara en av de få
möjligheterna för dem som kämpar med ekonomin.
Vi hoppas att fler uppmärksammar vårt arbetsätt och den positiva tillströmmingen av låntagare och att fler bibliotek vågar jobba efter den här modellen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar