Petrozavodsk bibliotek

Jag fick åka på en fantastisk resa till Umeås vänskapsort Petrozavodsk. Där fick jag möjlighet att berätta både om projektet och se att deras motsvarighet till seriesatsning. Inte helt oväntat så ser man möjligheter med serier och det stora intresset för ungdomskultur även i Ryssland.  Man är såklart också intresserad av de nya digitala möjligheterna och i Petrozavodsk hade man bland annat en 3d skrivare samt film och seriesatsning som verkar väldigt genomtänkt och bra. Med humor och värme lockade man besökare, bland annat med en reklamfilm med Iron man, och en särskilt kunnig och kulturellt insatt ungdomsbibliotekarie. Jag skrev lite om resan för biblioteksbladet:


http://biblioteksbladet.se/redaktionellt/ryskt-samarbete-med-varme-och-tilltro/

Jag hoppas förstås på vidare samarbete och kunskapsutbyten

Attityden mot/på biblioteket.

”I och med projektet så upplever vi att det blivit en förändrad attityd till biblioteket.”

Attityd är ett intressant ord, också ett ord som gärna förknippas med läsning. Attityden till läsning, särskilt skönlitteratur, sägs vara dålig hos ungdomarna. För någon som jobbar aktivt med läsfrämjande så krävs det att man reflekterar över attityden till läsningen och biblioteket. Särskilt om den anses vara negativ.

Läsningen påverkas av många faktorer. Det som vi har jobbat med inom projektet och med inköp är delvis att använda sig av ungdomars eget intresse så att man lättare ska finna rätt bok.
Personligen menar jag att biblioteket måste vara mer aktivt delaktig, och öppna upp för delaktighet, i det kulturella samtalet. Man måste skapa en plats där det förs en dialog, ta vara på intresset som föds och jobba som en katalysator för läsningen.
När vi upplever att det blivit en attitydförändring på biblioteket så är det främst det vi menar.

Lässvårigheter, samt att vissa barn och ungdomar är ovana läsare är en annan fråga. Bakgrund, genus många faktorer bidrar till attityden till läsning men den största negativa åverkan på nöjesläsningen är faktiskt att den sker i klassrummet och inom skolan som institution. Många vuxna som studerar läser mindre skönlitteratur, man kan vara både skoltrött och lästrött på grund av att man läser så mycket i skolan. Det biblioteken behöver göra är att distansera sig lite från skolan, särskilt inför loven. Detta både i skyltning och på sociala medier. I vår ambition att stå upp för läsningen och nyttan med den så glömmer vi ibland att stå upp för nöjesläsningen. 

Att jobba med attityder kan innebära att försöka överraska både låntagarna och en själv. Man kan göra det både i stort och smått.  Om man försöker ha en en skyltning i månaden där överraskar besökarna så är man på god väg, även om det bara skulle vara serietips där hantverksutställningen brukar vara.  

Ungdomslitteratur, kokboksyndromet och användarstyrning.

Användarstyrning innebär att det är efterfrågan från låntagarna som styr inköpen, det skulle vara intressant att se hur pass stor del av seriebeståndet, eller ungdomslitteraturen för den delen, som är styrda efter de kriterierna. Ibland ställs detta i motsatsförhållande till ”teologisyndromet” där man istället styrs av recensioner eller goda omdömen. När det gäller fantasy speciellt så ser jag ibland att biblioteken styrs av vad Höglund och Klingberg kallar ”kokboksyndromet” där man helt enkelt köper allting inom en viss genre utan att ta hänsyn till andra urvalskriterium.

Jag strävar alltid efter att få ingång de kulturella samtalet och omvärldsbevaka låntagarens intressen men samtidigt så tycker jag att det är bibliotekariens roll att vara litteraturexpert. I den bästa av världar så skulle vi vara de som hade arbetstid och möjlighet att tillskaffa oss den kunskap som jag upplever att man som låntagare faktiskt eftersöker. Jag tycker att man ska ställa krav på viss expertis på biblioteket, en slentrian omvärldsbevakning reducerar behovet av bibliotekarie.

Jag har tidigare nämnt metoden spegling när man ska köpa in serier. Det man eftersträvar då är balans i beståndet. Syftet med att fylla ut luckorna är skapa en balans som bland annat kan ha att göra med representativiteten. Man kan inte heller strunta i den potentiella efterfrågan, att köpa in litteratur som inte alls utlånas eller låntagarna inte har något intresse av hjälper inte biblioteket.

Därför behövs en omvärldsbevakning, att helt förlita sig på BTJ:s recensioner och lektörsomdömen blir också felaktigt och därför behövs en aktivt deltagande bibliotekarie som för den sakens skull kan uppmuntra barn och ungdomar att vara deltagande i urvalsprocessen. 

Varför det är viktigt med genusperspektiv när man jobbar med serier.

Stereotypiseringen av genus samt hur hetronormen framställs i bild är av särskilt intresse när man jobbar med ungdomskultur och serier. De serier vi som är födda på sjuttiotalet är uppväxta med är barn av sin tid, ett vanligt förekommande exempel på något som kanske skulle se annorlunda ut idag är smurfan, där själva genus blir en egenskap på samma nivå som att vara sportintresserad.

De flesta av oss är medvetna om att representationen i barn och ungdomslitteratur formar värderingar hos barn och att det är där en stor del av våra attityder och värderingar kommer ifrån.

Detta gäller även attityden till Icke-binära genusidentiteter, i boksamlingen samt i samhället som stort är HBTQ- och intersexpersoner ofta marginaliserade. Vi som jobbar med serier har dock en ganska unik chans att snabbt gå igenom och uppdatera vårt bestånd. 

Till en början så är ofta beståndet inte så omfattande, man har en möjlighet att genus och queergranska sina serier och använda bildspråket i serierna (omslag till exempel) i uppställning och skyltning.

”Spegling” som jag tidigare beskrivit är särskilt intressant då det gäller serier då vem som helst egentligen har möjlighet att kommentera kulturen vilket gör att det ofta finns mer att välja på för serieälskaren. Ett spontat exempel är till exempel Kolbeinn Karlssons berättelser där sagoväsen, cowboys och popkulturella ikoner får ett eget liv i hans serie Trollkungen eller Markus Linda lindmarks bok Trans:it  som , på olika sätt, är samhällskommentarer.

Serier är inte lika omfattande som romaner eller film (varken att läsa eller skapa) och ger möjlighet till uttryck i bild. Därför är det särskilt viktigt att vi som jobbar med dessa tar tillvara på den möjlighet som mediet ger.

Läser du Fantomen?

Det gjorde kanske farfar också?

Seriehjälten Fantomen har kämpat mot grymhet och orättvisor ända sedan 1936 och är faktiskt en av våra äldsta seriehjältar och ett del av vårt kulturarv.

Fantomens skapare Lee Falk inspirerades av myter som exempelvis Kung Arthur men säkerligen också av Tarzan, Zorro och inte minst Mowgli. Till Sverige kom Fantomen 1940 och fick på grund av ett feltryck en blå dräkt, i USA är dräkten lila. Färgen är inte det enda som blev fel, i Svenska Dagbladet fick figuren heta Dragos på grund av en enkel förväxling men det rättades till under tidigt 80-tal. Tidningen Norra Västerbotten gav sig dock inte så lätt utan behöll namnet Dragos ända tills 2003.

Kärt barn har många namn och många är vi genom åren som förlorat oss i de spännande äventyren som liksom dödskalleringen tycks gå i arv från generation till generation.

På biblioteket är Fantomen en källa till möte mellan generationerna (alla 21 generationer till och med) och ett bra tips i tidningshyllan.  

koppla tv-spel med bok (del 2)

Om man som bibliotek använder sig av tv-spel till utlåning så tycker jag att man både bör ha viss kännedom om spelen och spelkulturen samt faktiskt kunna koppla det enkelt med litteratur. Jag skulle vilja se mer tips på våra webbsatsningar. Detta enkla och lite avslappnade boktips är skrivet efter följande mall:

 

Ingress: Genreorientering

Information om spelet/spelserien

berättelsen

max två rader om spelsystemet (den informationen läser man hellre i recensioner)

koppla till litteratur

 

Assassins Creed 4 Black Flag

Ingress: När Guybrush Threepwood 1990 presenterade sig med orden ” hi my name is guybrush threepwood and i want to be a pirate” i äventyrsspelet the secret of monkey island satte han orden på den ungdomsfantasin som många spelutvecklare tagit fasta på, fantasin om att får leva rövare på det karibiska havet. Om du snöat in på filmerna med Johnny Depp, Robert Louis Stevenson bok Skattkammarön eller minns Tintins äventyr med Rackham den rödes skatt med glädje bör du titta på Assassins Creed 4. 

Assassins creed 4 är en del av spelserien Asssassins Creed där man återuppväcker genetiska minnen av tidigare anfäder av en lönnmördarorder (om man har sådana i släkten förstås). Fyran är lite missvisande då det finns fem tidigare spel i serien (och några mindre spinnoffs). Spelen utspelar sig i olika tidsåldrar och har ett liknande spelsystem och koncept där man rör sig i en öppen värld, samlar på sig utrustning, jagar.

Assassins creed 4 utspelar på 1700-talet (alltså före Assasins creed 3) under piraternas guldålder. Nu kan man således köpa lite kanoner och liknade till sitt alldeles egna piratskepp. Man kan också fiska. Den bakomliggande historien om en historiskt pågående konflikt mellan lönnmördarorden och tempelriddare kommer knappast att gå till historien som något som drivit spelmediet framåt, den är också nedtonad i den fjärde delen. Istället fokuseras det på piratlivet och utforskande.  Historien är skriven på så sätt att den kombinerar sökandet efter de artefakter som står i centrum av spelserien med en klassik hederlig skattjakt. 

Spelarens pirat-persona heter Edward Kenway och är en riktig rackare. Efter att ha jobbat som skeppare lockas han av piratlivet och det är när han själ en lönnmördares identitet som han dras in i konflikten mellan lönnmördare och tempelriddare. Assasins creed serien har faktiskt bemödat sig med en viss historisk korrekthet, kanske lite mer ambitiöst än vad man kan tro vid första anblick. Under historiens gång så träffar man många historiskt korrekt beskrivna pirater, särskilt piraten  Svartskägg är mästerligt porträtterad. Man har också samlat autentiska sjömansvisor som man har tonsatt och, trots att många av dem är nedtecknade hundra år efter det att spelet utspelar sig, bidrar det till känslan av att faktiskt befinna sig i karibien på 1700-talet.

Trots att spelserien dras med lite repetitiv uppdragsstruktur och ett lite ytligt stridssystem så kan jag hjärtligt rekommendera detta. Det är helt enkelt roligt, riktigt roligt faktiskt och min absoluta favorit i spelserien. Serien finns också i bokform och är man intresserad så kan man läsa Bowden Olivers bok med samma namn som spelet.

 

 

Koppla tv-spel med en bok.

Jag blev via mail ombedd att ge ett exempel på hur man kan koppla tv-spel till litteratur, klassisk sådan för att vara precis. Mitt svar är att det kanske man inte kan om inte kunskapen finns. Så här tänkte jag i ett bokprat där jag utgick från tv-spelet Assasins creed och boken före Adam Av jack London. Förutsättningen var att ungdomarna skulle läsa en bok, eller delar av en bok, som hade lite äldre språkbruk.

Assasins creed är en tv-spels serie  som är skapad av bland andra Jade Raymond. Serien utspelas i olika historiska tidpunkter och man har lagt mycket fokus på forskningen och har ofta erfarna kända historiker med i utvecklingsteamen.  Spelen är mycket populära och kommer är dessutom nu bioaktuell. Utgångspunkten för serien är en, i och för sig historisk vagt förankrad, lite rörig historia om en grupp lönmördare som genom historien kämpar mot tempelriddare. Spelen startar i nutid och man kan genom en maskin åka bakåt i sina förfäders minnen för att ta reda på information om tidigare konflikter.

Spelen utspelar sig under olika tidsperioder som tex. under 1100-talet (Jerusalem), hos Borgiafamiljen i rom i början av 1500-talet, amerikanska inbördeskriget mm.

 

Jag läste i en intervju med Jade Raymond att hon inspirerats bland annat av Jack London och boken ”Före Adam”. Den har nämligen ett liknade tema, en ung man lever två liv. På dagarna lever han ett normalt liv som en modern människa men på nätterna så återupplever han sin primitiva förfaders liv. Detta är en av jack Londons mer okända böcker. Temat är bekant, om man är bekant med författaren. Precis som i skriet från vildmarken eller Varg Larssen så handlar det om konflikten mellan det moderna och det primitiva. Boken är har publicerats tillsammans med ”hans fäders gud” men det har inte gjorts så många nyöversättningar och den översättningen härstammar nog från 20-talet.

Skattkammarbiblioteket har publicerat den som ungdomslitteratur. Den översättningen är nog i alla fall från slutet av 50-talet och ganska modern.

 

Eftersom boken och spelet har samma tema och genre, och ungdomarna förhoppningsvis vill utforska historien i äventyrsform även litterärt, så tror jag att det skulle passa som handen, eller det gömda bladet, i handsken.

Vill man ha stenåldersliv som tema så är tv-spelet far cry primal en bra ingång. Barna Hedenhös är kanske inte intressant för målgruppen men spontant så tänker jag mig Grottbjörnens folk av Jean M. Auel, Åsa Storck har skrivit några ungdomsböcker och Jan Åke Winqvist är en författare jag känner till. Om du vill ha en bok skriven kring 50-talet så finns en barn/ungdomsbok bok som heter "Björnklo berättelse från stenåldern  av Bernhard Stokke den är skriven  1947.