koppla tv-spel med bok (del 2)

Om man som bibliotek använder sig av tv-spel till utlåning så tycker jag att man både bör ha viss kännedom om spelen och spelkulturen samt faktiskt kunna koppla det enkelt med litteratur. Jag skulle vilja se mer tips på våra webbsatsningar. Detta enkla och lite avslappnade boktips är skrivet efter följande mall:

 

Ingress: Genreorientering

Information om spelet/spelserien

berättelsen

max två rader om spelsystemet (den informationen läser man hellre i recensioner)

koppla till litteratur

 

Assassins Creed 4 Black Flag

Ingress: När Guybrush Threepwood 1990 presenterade sig med orden ” hi my name is guybrush threepwood and i want to be a pirate” i äventyrsspelet the secret of monkey island satte han orden på den ungdomsfantasin som många spelutvecklare tagit fasta på, fantasin om att får leva rövare på det karibiska havet. Om du snöat in på filmerna med Johnny Depp, Robert Louis Stevenson bok Skattkammarön eller minns Tintins äventyr med Rackham den rödes skatt med glädje bör du titta på Assassins Creed 4. 

Assassins creed 4 är en del av spelserien Asssassins Creed där man återuppväcker genetiska minnen av tidigare anfäder av en lönnmördarorder (om man har sådana i släkten förstås). Fyran är lite missvisande då det finns fem tidigare spel i serien (och några mindre spinnoffs). Spelen utspelar sig i olika tidsåldrar och har ett liknande spelsystem och koncept där man rör sig i en öppen värld, samlar på sig utrustning, jagar.

Assassins creed 4 utspelar på 1700-talet (alltså före Assasins creed 3) under piraternas guldålder. Nu kan man således köpa lite kanoner och liknade till sitt alldeles egna piratskepp. Man kan också fiska. Den bakomliggande historien om en historiskt pågående konflikt mellan lönnmördarorden och tempelriddare kommer knappast att gå till historien som något som drivit spelmediet framåt, den är också nedtonad i den fjärde delen. Istället fokuseras det på piratlivet och utforskande.  Historien är skriven på så sätt att den kombinerar sökandet efter de artefakter som står i centrum av spelserien med en klassik hederlig skattjakt. 

Spelarens pirat-persona heter Edward Kenway och är en riktig rackare. Efter att ha jobbat som skeppare lockas han av piratlivet och det är när han själ en lönnmördares identitet som han dras in i konflikten mellan lönnmördare och tempelriddare. Assasins creed serien har faktiskt bemödat sig med en viss historisk korrekthet, kanske lite mer ambitiöst än vad man kan tro vid första anblick. Under historiens gång så träffar man många historiskt korrekt beskrivna pirater, särskilt piraten  Svartskägg är mästerligt porträtterad. Man har också samlat autentiska sjömansvisor som man har tonsatt och, trots att många av dem är nedtecknade hundra år efter det att spelet utspelar sig, bidrar det till känslan av att faktiskt befinna sig i karibien på 1700-talet.

Trots att spelserien dras med lite repetitiv uppdragsstruktur och ett lite ytligt stridssystem så kan jag hjärtligt rekommendera detta. Det är helt enkelt roligt, riktigt roligt faktiskt och min absoluta favorit i spelserien. Serien finns också i bokform och är man intresserad så kan man läsa Bowden Olivers bok med samma namn som spelet.

 

 

Koppla tv-spel med en bok.

Jag blev via mail ombedd att ge ett exempel på hur man kan koppla tv-spel till litteratur, klassisk sådan för att vara precis. Mitt svar är att det kanske man inte kan om inte kunskapen finns. Så här tänkte jag i ett bokprat där jag utgick från tv-spelet Assasins creed och boken före Adam Av jack London. Förutsättningen var att ungdomarna skulle läsa en bok, eller delar av en bok, som hade lite äldre språkbruk.

Assasins creed är en tv-spels serie  som är skapad av bland andra Jade Raymond. Serien utspelas i olika historiska tidpunkter och man har lagt mycket fokus på forskningen och har ofta erfarna kända historiker med i utvecklingsteamen.  Spelen är mycket populära och kommer är dessutom nu bioaktuell. Utgångspunkten för serien är en, i och för sig historisk vagt förankrad, lite rörig historia om en grupp lönmördare som genom historien kämpar mot tempelriddare. Spelen startar i nutid och man kan genom en maskin åka bakåt i sina förfäders minnen för att ta reda på information om tidigare konflikter.

Spelen utspelar sig under olika tidsperioder som tex. under 1100-talet (Jerusalem), hos Borgiafamiljen i rom i början av 1500-talet, amerikanska inbördeskriget mm.

 

Jag läste i en intervju med Jade Raymond att hon inspirerats bland annat av Jack London och boken ”Före Adam”. Den har nämligen ett liknade tema, en ung man lever två liv. På dagarna lever han ett normalt liv som en modern människa men på nätterna så återupplever han sin primitiva förfaders liv. Detta är en av jack Londons mer okända böcker. Temat är bekant, om man är bekant med författaren. Precis som i skriet från vildmarken eller Varg Larssen så handlar det om konflikten mellan det moderna och det primitiva. Boken är har publicerats tillsammans med ”hans fäders gud” men det har inte gjorts så många nyöversättningar och den översättningen härstammar nog från 20-talet.

Skattkammarbiblioteket har publicerat den som ungdomslitteratur. Den översättningen är nog i alla fall från slutet av 50-talet och ganska modern.

 

Eftersom boken och spelet har samma tema och genre, och ungdomarna förhoppningsvis vill utforska historien i äventyrsform även litterärt, så tror jag att det skulle passa som handen, eller det gömda bladet, i handsken.

Vill man ha stenåldersliv som tema så är tv-spelet far cry primal en bra ingång. Barna Hedenhös är kanske inte intressant för målgruppen men spontant så tänker jag mig Grottbjörnens folk av Jean M. Auel, Åsa Storck har skrivit några ungdomsböcker och Jan Åke Winqvist är en författare jag känner till. Om du vill ha en bok skriven kring 50-talet så finns en barn/ungdomsbok bok som heter "Björnklo berättelse från stenåldern  av Bernhard Stokke den är skriven  1947.

 

Skriva som Lovecraft (för barn)

(Även yngre barn kan bli intresserade av att skriva som Lovecraft, utan att man för den sakens skull behöver läsa hans noveller. Om man som pedagog vill förklara mer om författaren kan man använda sig av den här texten)


Författaren H P Lovecraft var en skräckförfattare som skrev skräck med starka inslag av fantasy och Science fiction. Lovecraft var född 1890 och det finns många myter både om honom och om hans böcker. Redan på sin tid var Lovecraft kritiserad för att han skrev lite konstigt, han använde ofta väldigt beskrivande ord (adjektiv och adverb) för att få fram en särskild känsla och ofta försöker han beskriva saker som inte kan beskrivas.

Dessa saker hade rätt ofta tentakler och många nuvarande skräckförfattare och konstnärer har blivit inspirerade av honom.

Han skrev många korta berättelser (noveller) men alla noveller hade samma bakgrund, Lovecraft hade skapat en fantasivärld där universum styrs av monstervarelser och jorden och människan är bara en liten parantes för snart kommer monstervarelsernas tid igen. Lovecrafts berättelser handlar ofta om att man hittat rester av monster, gärna i på uråldriga platser som i gamla ruiner eller djupt på havets botten.

Ett annat tema som Lovecraft skriver mycket om är drömmar. I Lovecraft värld är drömmar ett sätt att färdas till andra platser och han blandade ofta science fiction med skräck.

 Något som är speciellt med Lovecraft är att hans värld som novellerna utgår ifrån känns så verklig, man brukar säga att hans noveller känns mitt emellan det påhittade och mytologiska. Det betyder att bakgrunden som Lovecraft använde till sina berättelser känns som något som skulle kunna vara riktiga myter och ju mer vi använder dem desto mer verkliga känns det.

Ett bra exempel på detta är boken ”Necronomicon” som enligt Lovecraft är en bok skriven av den ”galne araben” Abdul Alhazred är en otäck bok som ofta är med i Lovecrafts skräckberättelser. Den boken är ofta med i skräckfilmer som tillexempel ”the evil dead” och i boken "Necronomicon i Sverige" där man kan läsa att det finns en svensk översättning av Necronomicon  (vilket det förståss inte gör).

Lovecraft skriver ofta i jagform, det vill säga att huvudpersonen själv berättar historien och kanske är det också ett sätt att göra sina fantasifulla berättelser mera trovärdiga?

Hursomhelst så har hans noveller påverkat vår kultur och numera kan se hans ”äldre gudar” både i Tv-spel och på t-shirtar.

 

Skrivlust på nätet

 

Nu finns vår webbsida för dem som vill skriva som Lovecraft uppe på nätet. Under parollen:

”Kosmisk skräck är också en känsla ” uppmanar vi ungdomar att skicka in sina teckningar och berättelser där vi utgår från Lovecrafts berättande.

Lovecraft är en viktig symbol för det fria skrivandet när han aldrig varit ansedd som någon stor författare utan snarare kanske mer känd för sin mytologi och fantasi. Något vi vill uppmuntra då det inte ska kännas som skola, skrivandet och skapandet har sitt eget värde och det behöver få frodas utanför skolan.  

http://skugga-over-vindeln.webnode.se/

nu finns det ett expertnätverk för tecknade serier på biblioteket

Svensk biblioteksförenings nätverk för tecknade serier på biblioteket.

Nätverkets syfte är främst att hjälpa biblioteken med omvärldsbevakning av tecknade serier på biblioteket. Serier anses generellt ha en låg status jämfört med andra konstformer och det övergripande målet med nätverket är att vara en arena för kunskapsutbyte för att främja kvaliteten och mångsidigheten i bibliotekets samling och att lyfta serien som konstform. Nätverket vill vara en resurs för inköp samt öppna för dialog och erfarenhetsutbyte kring aktiviteter och pedagogiskt arbete med serier.

http://www.biblioteksforeningen.org/om/natverk/

Jag hoppas att så många som möjligt går med i detta nätverk, även om man kanske inte är så jätteintresserad av serier (eller kanske särskilt om man inte är så jätteintresserad av serier). Det är en möjlighet till omvärldsbevakning och inköpsförslag om inte annat. 

Omvärldsbevakning av barnkultur

Inför en kommande skrift gjorde jag ett litet experiment med en timmes tittande på cartoon network och skrev efter detta ner följande anteckningar:

Att tala om barnperspektivet har fått en ideologisk klang. I FN:s konversion om barns rättigheter betonade man barnens rätt till att göra sin röst hörd och få sina synpunkter beaktade men begreppet är mångtydigt. Att tala om barnperspektiv har fått en retoriskt tyngd men vad innebär det i praktiken för oss litteraturarbetere.

Som nybliven bibliotekarie så fick jag snabbt tipset att ha stenkoll på boktipsen som presenterades på nyhetsmorgon, de böckerna kommer snabbt att bli reserverade. Dock funderade jag på om jag inte som barnbibliotekarie snarare borde hålla koll på barnprogrammen? Barnens kultur har en unik aspekt i att de sällan är barnen själva som skapar kulturen utan det är vi vuxna som skapar den åt dem och särskilt i barnens fall så kan det vara intressant att titta på konsumtionen och försöka analysera vad den beror på.

Till sist hamnar det i en frågeställning om kulturens funktion.  Religionsforskaren Karen Armstrong skriver i sin bok Myternas historia att myterna har utformats ”till att hjälpa människan att komma tillrätta med sina problematiska villkor i världen” och jag tror att myten och kulturen är av samma ursprung och har samma funktion. Det är ingen slump att deckargenren är en av den mest populära, den talar till den undermedvetna oron över en ökad brottslighet och i ett samhälle där många andra faror lyckligtvis bleknat är det ett sätt att i säker läsfåtölj vaccinera rädslan.

På samma sätt ser jag barns fascination över de öppna spelvärldarna som ett uttryck för en från vuxenvärlden allt för organiserad lek, kanske har barndomens fria lek på ängarna byts ut mot äventyr i Hyrules skogar?

Behov uppstår aldrig utan grund och att därför inte låta barn välja sin egen kultur tillintetgör syftet med kulturen som ett hjälpmedel att bearbeta konflikter, både inre och yttre. Bruno Bettelheim skriver kritiskt i sin bok Sagans förtrollade värld om att censurerad barnlitteratur inte har förmåga att ”ge näring åt de resurser som barnen behöver allra bäst för att komma tillrätta med sina svåra problem” och just därför är det viktigt att man har ett kulturellt barnperspektiv, särskilt om man senare ska koppla detta till läsning.

Lika självklart som det är att följa nyhetsmorgon så är det för mig som barnbibliotekarie självklart att följa barnprogrammen och spela tv-spelen. Att verkligen sätta sig ner framför cartoon network ger insikter. Precis som Pippi Långstrump en gång i tiden lyckades utmana vuxenvärlden genom att hoppa i sängen och klara sig utan föräldrar så är merparten av barnens hjältar av idag just antihjältar, barn som inte är duktiga i skolan och som inte har perfekta familjer. En timmes barntv en torsdagskväll ger insikt.  När barnen i den tecknade barnserien ”Gumballs äventyr” upptäcker att juicen innehåller äkta apelsin och inte siffror så uppdagas det att mamman i familjen av misstag fått med sig fel matkassar, rika människors matkassar. Det visar sig också att barnens mp3 spelare är en miniräknare som pappa Richard har tejpat hörlurar på. Barnen börjar undersöka varför dom är så fattiga och trots humorn och den skruvade berättelsen så är det inte ett helt ovanligt tema i tecknade amerikanska barnserier, antagligen är det ett utslag av den försämrade amerikanska ekonomin.

När sedan jag sedan får följa Timmy i barnserien  ”fairy odd parents ” är det heller inte svårt att dra paralleller med  barns livsituation i det moderna samhället. Timmys föräldrar (som passande nog heter  Timmys mamma och Timmys pappa) tar inte egentligen själva sitt vuxenansvar utan gör roliga saker och lämnar ofta Timmy i händerna på en av seriens antagonister, den onda barnvakten Vicky. Att barn och deras kultur också speglar vuxenvärldens våndor blir tydligt då hjälten Fin i serien ”äventyrsdags” kämpar mot skurken ”iskungen” som utan svårigheter (annat än att han är tecknad) skulle kunna göra en Crossover men den svenska tv-serien Stalker.

Exemplen blir många och för mig som jobbar med barn och barnlitteratur är det viktigt att ta avstamp i barnens egen kultur, våga se och analysera tecknat på tv och faktiskt läsa de böcker som barnen lånar och inte rädas för den svärta som dyker upp i barnlitteraturen eller på catroon network.

Populära böcker som dem om syskonen boulevards olycksaliga liv av Lemony Snicket eller Tvillingarna Thornthwaites testamente av Gareth P. Jones tror jag är typiska barn av sin tid. Trender som överlevnadsböcker i skolan som tex. tv serien ned's declassified har ofta direkta litterära motsvarigheter (Gregs bravader av Jeff Kinney är ett typiskt exempel).

Min slutats är att bibliotekarien har mycket att hämta i omvärldsbevakning av barnkultur och att det är något som bör lyftas fram då den antagligen inte är lika självklar som omvärldsbevakningen av vuxenkultur.

Några fördelar med spelarrangemang på biblioteket

På biblioteket breddas kulturen och många nyare besökare lockas. Samarbete med spelföreningar som sverok och lokala organisationer som tex ABF stärks men det är i samspelet mellan barn och ungdomar som jag tycker att man har den största vinsten.

En annan sak som jag tycker mig se är att tanken på biblioteket som vardagsrum där människor möts stärks och eftersom jag jobbar läsfrämjande så ser jag också positivt på delaktigheten på biblioteket med ett ökat engagemang som följd. Biblioteket i sig samt att man skapar förutsättningarna för det kulturella samtalet bidrar till ökat intresse för läsning. En bibliotekarie men rätt kompetens och som jobbar aktivt läsfrämjande i sitt bemötande har stora möjligheter och chanser till boksamtal. Det finns dock utvecklingsmöjligheter som man inte tänker på.  

Caroline Lidberg ger en teoretisk bakgrund i sin text ”elevernas läs och skrivutveckling” där hon nämner vikten av elevernas inställning till läsning samt förkunskaper till ämnet och att uppgifternas form och innehåll ska vara relevant för eleverna. Som alltid ligger biblioteksarbetet nära pedagogerna och vill man så kan man få pedagogisk draghjälp av detta på samma sätt som vi jobbat tidigare i projektet. Skolan har alltså möjlighet att få hjälp med litteratur om den här speciella kulturen.

Vi kommer under 2017 att jobba mer aktivt med tillgänglighet, deltagande och integration. Spelarrangemangen ger oss möjligheter till detta. Överlag kan man se att ekonomi, etnicitet och även könstillhörighet begränsar möjligheterna för många att delta i tillexempel idrottsföreningar. Biblioteken har både en skyldighet och en möjlighet i att vara en av de få möjligheterna för dem som kämpar med ekonomin.

Vi hoppas att fler uppmärksammar vårt arbetsätt och den positiva tillströmmingen av låntagare och att fler bibliotek vågar jobba efter den här modellen.