En text inför internationella kvinnodagen

Den brittiska filmteoretikern Laura Mulvey myntade begreppet ”the male gaze” i essän "Visual Pleasure and Narrative Cinema". Feministisk filmanalys  är inte helt ointressant om man jobbar med serier.  Många serier som till synes kan använda sig av starka kvinnliga karaktärer faller ofta när det kommer till en djupare analys. Vi har en hel del bra svenska feministiska serieförfattare, Nina Hemmingsson, Åsa Grenvall, Liv strömquist men också duktiga serieskapare som rör sig mot populärkulturen som Lise Myhre (från Norge iof) och min personliga favorit Malin Biller, vars delvis självbiografiska kvinnoporträtt ifrågasätter den kvinnliga normen på ett mer bullrigt och effektivt sätt än de serier som riktar sig mot en tydlig redan frälst publik.

När det gäller superhjältegenren så kan man behöva beväpna sig med lite tålamod, vinsten är dock ett litterärt verk där huvudfokus inte är feminism men där man kommer ifrån ”the male gaze”. Det finns en tradition av sexualisering, ibland med ursäkten att man har en tradition av tajta kläder och överdriven anatomin av tekniska skäl. Många av mina förslag på normbrytande serier har ofta en till exempel en stark kvinnlig protagonist men samtidigt är det vanligt att de kvinnliga sidokaraktärerna inte presenters som starka kvinnor.

På internationella kvinnodagen skulle jag vilja hylla serier som Y: The last man av Brian K. Vaughan. Strangers in Paradise av Terry Moore och tipsa om att förutom dessa herrar hålla lite koll på kvinnliga serieskapare istället för kvinnliga karaktärer.

Bra exempel är Trina Robbins (hon har både Fantomen och Daredevil på sin resumé, plus några uttalat feministiska serier) en annan favorit är Gail Simone  (http://herocomplex.latimes.com/comics/gail-simone-batgirl-movement-red-sonja-women/#/0) som bland annat gjort batgirl.

Fler behöver kritisera kroppsidealet i superhjälteserier. Det är intressant att ta del av cosplay utövarnas reaktioner och tankar. Även där behöver vi på biblioteken vara lyhörda och medvetna om den debatt som förs av kulturutövarna.

Angående detta så ligger följande på min omvärldsbevakningslista:

 

Jem and the holograms

http://www.huffingtonpost.ca/2015/03/12/jem-and-the-holograms-body-diversity_n_6855612.html

Serien Bitch planet för de lite äldre:

 

 samt Booms Lumberjanes om det någonsin kommer en svensk översättning på det.

 

Helgens läsning var förresten  Swampthing där huvudpersonen i och för sig delvis är en växt (vegetariskt normbrytande?) och jag gillar bikaraktären och avslutar inlägget med en stark kvinna med hagelbössa (från just Swampthing):