1 + 1 är = 2 ?

Partille bibliotek verkar ha en synnerligen duktig bibliotekarie som skriver:

 I takt med de ökade inköpen av serier så har vi på biblioteket kunna se hur utlånen på detta område har ökat dramatiskt. Utlåningstalen har stigit med ca 300% de senaste åren. Det tycker vi är strålande! Det är roligt att allt fler upptäcker hur otroligt mångfacetterad seriegenren är och vilken styrka det faktiskt finns i att kombinera text och bild för att berätta en historia.


https://bibliotek.partille.se/web/arena/personalens-boktips/-/blogs/mangder-med-nyinkopta-serier-pa-biblioteket

I skenet av debatten kring minskad läsning och intresse för biblioteket bland ungdomarna så tycker jag att matematiken blir relativt enkel. Viktigt är att uppmärksamma att serier på Partille bibliotek inte bara är en lockvara, specialkompetens finns hos bibliotekarien , inte hos vikarien eller pryon som man ibland ser får ta hand om serietipsen. Denna har också en expertkompetens och en analys av sitt speciella inköpsområde, detta är värdefullt för biblioteken och dessvärre en bristvara. 

Framförallt är det viktigt att kombinera detta med att skriva om serier på nätet. Inte bara för att vi ska ha en öppen verksamhet utan också för att bibliotekarien tillför något med sin analys.

En önskan vore att bibliotekens webbsidor gjorde en ordentlig uppdatering bland artiklar och boktips så att vi kommer ikapp, både seriehistoriskt och tipsar om lite nyare serier. 

En del av projektet är just detta, det finns också planer på att utöka just den biten men mer om detta i ett senare inlägg. Same bat-time same bat-chanel 

https://www.minabibliotek.se/sv/review/batman-the-dark-knight-returns

Teknik och framtid: en grovskiss

Skönlitteratur på temat teknik och framtiden

”All tillräckligt avancerad teknologi är omöjlig att särskilja från magi.” Arthur C Clarke

Till läraren: Detta är en grovskiss att klippa och klistra i. Texten är riktad till elever. Det är snarare en liten historik om man nu har uppgiften att undersöka vad som tidigare nämnts i litteraturen, jag skulle rekommendera lite nyare boktips men detta är en bra början.  Bilden på framsidan är från spelet Horizon Zero Dawn som utforskar ett av Arthur C Clarks teman beskrivet i ovanstående citat. 

Detta är lite av en grovskiss. 

Fantasi och framtiden.

Människan kan fantisera och tänka kring framtiden. Det är det som skiljer oss från djuren. Det och frånvaron av hår på en massa ställen och närvaron av hår på andra ställen. Vår fantasi och kreativitet speglas i vår kultur. Hamstrar har till exempel ingen kultur, om dom hade någon skulle den säkert kretsa kring hur man tar sig ur den där jäkla buren.

Mycket av skönlitteraturen handlar om att i fantasin testa saker som teknik och samhällssystem. Det genre som främst är kopplad till framtiden är science fiction. Vetenskap och fiktion alltså. Det betyder egentligen inte att man försökt förutspå framtiden, men ibland har fantasierna lett till regelrätta uppfinningar. Mobiltelefonen som sägs vara inspirerad av Star Trek. Det roligaste exemplet är kanske att ett en sån där ”Taser pistol”, som skjuter ut en elektrisk laddning som får folk att skaka roligt i film (men kanske inte är så kul IRL) är döpt efter en science fiction karaktär (Thomas Swift Electric Rifle). Många författare var själva vetenskapsmän, eller intresserade av vetenskap. Inför uppgiften ”teknik och framtiden” bör man veta att det är skillnad på mjuk science fiction och hård science fiction. Mjuk science fiction är berättelser som baseras på samhällsvetenskapliga aspekter. Hungerspelen skulle nog platsa som ”mjuk” science fiction, även Scott Westerfelds ”ful”. Hård science fiction är den som är mer baserad på teknik.

Titta bakåt för att se framåt.

Science fiction är alltså en genre som utforskar tekniken, hur den påverkar oss hur hur den kan komma att påverka oss. Den första science fiction boken var faktiskt Frankenstein. I den så skriver författaren, Mary Shelly, om den då nya uppfinningen elektricitet och fantiserar kring vad som skulle kunna hända om man med den skulle kunna ge liv till död materia. Det är faktiskt en trend som är ganska vanlig inom science fiction: Rädslan för vad den nya tekniken kan ställa till med.

Om vi nu lever i framtiden så måste man titta lita på hur science fiction författare förr såg på framtiden. De tidiga författarna jobbade gärna efter en ide´och fantiserade hur den skulle påverka människan. En känd författare är Jules Verne som gärna tog till sig ny teknik och använde dem i sina berättelser. Han brukar ibland påstås ha uppfunnit ubåten, det är tyvärr lite ”fake news” Redan på 1830-talet började man experimentera med u-båtar. Forskare som Petit Villeroi och Payerne De Montgery byggde prototyper och 1859 byggdes en rätt rejäl U-båt. Jules Vernes bok , världsomsegling under havet, kom inte förrän 1870, men ändå har skönlitteraturen påverkat tekniken och framförallt inspirerat till den. En känd modern bok som använder sig av samma koncept är Ensam på Mars som är skriven av Andy Weir , i boken så lämnas en botaniker kvar på Mars och han måste överleva med den teknik som besättningen lämnat kvar. Om man har läst illustrerad vetenskap så känner man nog igen tekniken, det är teknik som finns men man ofta är i experimentstadiet. Ensam på Mars är en riktigt bra bok och som nu också finns på film.

Världarnas krig är en science fiction berättelse som är skriven av H G Wells 1897 och den finns också på film med Tom Cruise. Det var ett tag sedan jag läste den men jag tror att Tom Cruise finns med i boken också, han åldras verkligen med värdighet. Boken är är egentligen en historia om vad som skulle hända om en civilisation som var mycket mer avancerad än oss försökte ta över vårt land och Tom Cruise. Egentligen var det en berättelse som var kritisk mot hur England behandlade andra länder och vända på steken. I boken finns strålvapen beskrivet för första gången (det finns nu och fungerar på liknande sätt som i boken)

En bok som blivit populär nu är 1984 som skrevs 1948. Författaren , George Orwell, skrev den 1948 men kastade om de sista sidorna. Den handlar om en framtid där människan är extremt övervakad. Det är egentligen en bok som använder sig av samhällsaspekterna men det finns lite intressanta tankar kring övervakning. Den svenska författaren Karin Boye skrev en bok , Kallokain, på samma tema (och som jag tycker är lite bättre faktiskt).

Några viktiga författare

Undrar var karaktären i tv-spelet dead space fått sitt namn ifrån?

Arthur C Clarke:

Kanske den science fiction författare som mest kopplas samman med att förutsäga framtiden. Han var t.ex. den som väckte iden med satellitkommunikationer. Det finns både en rymdsond, en dinosaurie och en asteroid uppkallad efter honom.

Mina favoriter: 2001 en rymdodyssee samt novellen ”Paradisets fontäner” som handlar om en snubbe som försöker bygga en rymdhiss utan arbetsgivarens tillåtelse. Tydligen finns det ett företag som försöker göra verklighet av den idén nu.

Isaac Asimov: Lärare och biokemist som skrev väldigt många böcker (över 500 tror jag). Han är mest känd för robot-böckerna som tex. ”Jag Robot”. I den formulerar han robotlagarna som i stort sett alla filmer och spel apat efter. Asimovs robotar är bland de första exemplen på Ai som inte var skrivna som skräck exempel. Fortfarande aktuell och bra.

Ray Bradbury: Är en känd författare som ofta gränsar till fantasy och skräck. Bradbury var kanske mindre intresserad av teknik och hans böcker brukar ibland räknas till ”mjuk” science fiction, men jag tar med honom ändå.

Robert A Heinlein är en av mina favoritförfattare. I boken vintergatans son så beskriver han för övrigt en miniräknare innan dessa fanns. I novellen ”Mannen som sålde månen” så beskrivs en månlandning och i novellen ”let there be light” så beskrivs hur en solcell fungerar.

Nutiden.

Det jag älskar med science fiction är att det är den är paketerad på ett lättsamt sätt. Det är äventyr och spänning blandat med viktiga tankar om hur vår framtid ska komma att påverkas. Många handlar om hur vårt samhälle kan komma att påverkas och därför är science fiction aktuellt. Nutida science fiction behandlar ämnen som hur artificiell intelligens kan komma att påverka oss. Där kan man nästan säga att mjuk scifi och hård scifi blandas. Jag skulle vilja slå ett slag för Philip K Dick som filmatiserats i till exempel ”Minority Report” eller ”Bladrunner” (fast novellerna är såklart bättre) Bladrunner som finns som novell (Do Androids Dream of Electric Sheep) handlar om automatiserade människor och ställer frågan vad det egentligen är som gör en till människa.

Cyberpunk är en genre inom science fiction där man utgår ifrån informationsteknik och datorer. Även Ai , dvs. artificiell intelligens brukas tas upp. Den mest kända författare där är såklart William Gibson som är suverän. Kan vara lite krånglig dock. Det finns en helt underbar ljudbok (på engelska) där författaren själv läser sin bok ”Neuromancer”, den är helt fantastisk.

Lite övriga boktips 

Eftersom man kan paketera ganska svåra eller intellektuella ämnen i lättsam förpackning så brukar barn ungdomsböcker brukar vara rätt bra även för vuxna läsare. Till och med Jan Guillou har skrivit en science fiction bok för ungdomar. Den heter Gudarnas Berg och ….. det kanske inte är det bästa exemplet. En bra ungdomsbok är Universums Öde av George Johansson , den har dock några år på nacken och kan vara lite svår att få tag på. Förra årets bästa science fictionbok tycker jag var ”Ensam på Mars” och den är lättläst men dock full av... tja tekniska termer. Min absoluta favorit finns bara på engelska : The long way to a small, angry planet av Becky Chambers som dock kanske gränsar till mjuk science fiction. I boken får man följa följa besättningen på det inte så luxuösa skeppet Wayfarer, vars uppgift är att bygga start- och slutstationen för resor genom universum. Det handlar mycket om besättningens förhållande till varandra men också mycket kring tekniken, främst artificiell intelligens.

Omvärldsbevakning med intermedial utgångspunkt.

Nu kommer texten som följer rubriken att ge den en pretentiös ton, men trots enkelheten så misstänker jag att fler skulle kunna ta del av det här arbetsättet. Många kanske gör det själva men i sådana fall så tror jag att det saknas spridning och delning.
I början av projektet så gjorde jag en liten undersökning hos 8:orna för att uppdatera våra klassuppsättningar. Initialt upplevde jag dem som ganska negativa till läsning (samt bibliotek). Att ha ett intermedialt tänk i ,vad som jag brukar kalla det litterära samtalet, gör att man kan utgå för deras eget intresse kring kultur. Film och spel är lättillgängliga och även om jag kanske utgick lite för mycket från intresset för x-men så valde jag klassuppsättning efter något som stod i samklang med 8:ornas eget kulturintresse och som tog draghjälp av film.


Jag köpte in ”Miss Peregrines hem för besynnerliga barn”som klssuppsättning. Det var under produktionstiden av filmen men det fanns en bra boktrailer:

X-men kopplingen är uppenbar om man läst boken, kort sagt så är det viktigt att bibliotekarien läser boken så att man kan delta i samtalet, se likheter med närliggande kultur och ge tips på vidare läsning.

Såhär två år senare så vet jag att dom gick vidare i läsningen. Att en bok är bra och intressant är en sak, men att ungdomarna blir förvånade över både val av litteratur och att ”läsa kan vara kul” är det bästa betyget man kan få.

En ,på den tiden mindre läsintresserad,  elev som nu gått ut kom förbi på biblioteket och lånade böcker av Anders Fager. Med hans egna ord, ”det finns lite wierd shit på biblioteket” och klart att det värmde.

Ett bra tips: Lägg ner lite tid på omvärldsbevakning och titta lite på vad som planeras i filmvärlden och på netflix. Ta hjälp av ungdomarna i din omvärldsbevakning. Viktigast av allt: Läs boken! Jobba med texten och kontexten. Jobba med bra litteratur, det är dina expertiskunskaper som bibliotekarie som ger mervärde till läsupplevelsen.

Detta för mig till böcker som jag planerar att jobba med i framtiden.

Drömgångare  av Samantha Shannon

Ready Player One  av Ernest Cline

Allt behöver inte vara storfilmer men man kan dra nytta av lite ” Wierd shit” i form av trailers på youtube ändå:

Häxa av Celia Reese

Skulle gärna skriva lite mer kring varje bok men tiden tryter. I morgon ska jag försöka lägga upp en lektionsunderlag för ett arbete kring teknik och framtid ... där skulle också Redy player one kunna passa in rätt bra.

Edit: Jag ser att jag glömde en bok som jag jobbat lite med:
http://www.imdb.com/title/tt3022458/?ref_=nm_flmg_act_1
Skämmerskans dotter. svensk trailer finns. Boken är skriven av Lene Kaaberböl som är en fantastiskt bra författare. Den här boken har varit väldigt populär:
https://www.minabibliotek.se/sv/review/eldprovet-1

Alla barn behöver känna sig representerade

Självklart är det bra och billig reklam för marvel att skicka lite serietidningar till den lilla killen som råkat ut för en olycka och hävdar att hans spindel-sinne räddat honom: 

Men det visar också vikten av representation och för oss som jobbar på bibliotek så kan den här bilden på spindel-mannen vara bra att känna till:

Jag ser mycket positivt och intressant i populärkulturen, hjälteidealet lever och jag tror att det är viktigt att det uppmärksammas och att man har ett medvetet förhållningssätt även till denna litteratur.


Känner man att man att man har noll koll på vad som händer i serievärlden så får man fundera kring sin omvärldsbevakning, i alla fall om man jobbar med barn och ungdom.



Tyvärr så finns det inte så jättemycket forskning kring hjälteideal i populärkultur men här är några av böckerna som har inspirerat mig:

Jacobi Jolandes arbete "Complex Archetype Symbol in the Psychology of C. G. Jung" där han studerar tre centrala begrepp inom den analytiska psykologin (den dynamiska symbolen, det individuella komplexet och den universala arketypen) Jungs teorier , om att arketyper är begravda i vårt omedvetna, och dyker upp i form av kultur, religion, och sagor är oerhört fascinerande.

Bruno Bettelheim är en annan favorit , som använder sig av Freuds teorier om detet, jaget och överjaget. Han är mer inne på kultur och litteratur men i form av folksagor som han menar har samma funktion som psykoanalysen. Här är hjältens resa betydande för barnets utveckling. "Sagans förtrollande värld" använder jag mig av väldigt mycket och är en av anledningarna att jag ville bli bibliotekarie.

The Hero with a Thousand Faces skriven av Joseph Cambell diskuterar också resans betydelse och den hjälte arketypen.

The hero, A study in tradition, myth and drama skriven av Lord Raglan undersöker mytbildningar kring historiska personer, vad som skiljer de fiktiva hjältarna från de historiska och vad som händer i processen mellan historia och myt.

Strukturer i sagor, normer och annat

Så här kan det se ut på skrivbordet när man förbereder att prata om strukturer i berättandet. Under en lektion med klass sex har vi pratat om vissa typiska strukturer som sagor, skrönor och spökhistorier. Vi har också pratat om normer och hur berättelsernas funktion lever kvar i form av till exempel creepy pasta. 

Uppgiften som följer är att själva levandegöra en saga genom att skriva en egen modern version där man också har möjlighet att ändra på normerna så att dom ska bli aktuella. Eleverna tycker det är intressant med skrönor och spökhistorier, ett fåtal klickade till då det gällde sagans funktion och kom själva med förslag. Man kan jobba på liknade sätt med att använda skrönan och spökhistorier är ett bra utgångsläge om man vill jobba med vad som är sant eller inte i en berättelse.

 Berättarkraft 

Berättarkraft är ett stipendium med syfte att utveckla berättarkulturen i Västerbotten. Som bibliotekarie jobbar jag med berättandet i både litterär och muntlig form. De låntagare och elever som har ett annat modersmål än svenska är en väldigt tacksam grupp att jobba med när det gäller det muntliga berättandet. I projektform kan jag undersöka nya metoder för läsfrämjande arbete där det muntliga berättandet, fast kanske hellre i form av poddar och framträdanden, faktiskt är en viktig del. 

Målsättningen, att uppmuntra och stimulera framtidens läsare och berättare, delar jag med både Västerbottensteatern och Skellefteå Kraft (som är initiativtagarna till berättarkraft) och därför blev fortbildningen i muntligt berättande lite av en lyckoträff för mig.

Ni som följer bloggen vet hur jag gärna jobbar med sagor som något levande och interaktivt. Mitt bidrag, som sätter samisk föreställningsvärld i fantasymiljö och ramar in den i en populär litterär stil, skulle kunna vara ett typiskt exempel för hur man blåser liv i de gamla berättelserna. Under fortbildningen fick jag både inspiration för nya uttrycksformer som teater men också själv uppleva mötet mellan generationer, berättarstilar och genrer. Flera fantastiska berättare från helt olika kultursfärer möttes under en engagerande och lärorik helg. Vi fick vi jobba med våra texter under ledning av en engagerande dramapedagog och mycket kommer jag att kunna ta med mig till mitt arbete på biblioteket. 

Till er bibliotekarier som följer bloggen kan jag rekommendera att man funderar kring möjligheterna till att ta hjälp av en dramapedagog för att stärka både berättelserna och sig själv som utövare. 

Vi måste också värna om de krafter som kämpar, inte bara för att bevara vårt kulturarv, men också för att utveckla det. 

Träskmannen lever

Kanske känner man till honom från filmen från 1982 av Wes Craven eller så har man mött honom i svenska gigant?

Träskmannen eller Swamp Thing som han heter på engelska har fascinerat ungdomar senan karaktären kom på 70-talet. Som en arketyp då ät han betydligt äldre än , särskilt Alan Moores version som tog inspiration från det engelska folktromotivet "The Green Man". Som seriefigur så har han fått lite olika funktioner, nu senast som en bifigur i Hellblazer, men att det börjar vakna ett intresse för honom märks bland annat av hans medverkan i det nya tv-spelet Injustice 2

Hur kommer miljöaspekten att påverka denna gräsrotsaktivist blir det spännande att ta del av. Kanske får vi se Trump vs Swamp Thing? Det kommer i alla fall vara ett tv-spel som jag vill köpa.

Aktuell eller inte så är den seriehistoriske Swap Thing intressant, särskilt Alan Moores tolkning, och förtjänar sin plats på biblioteket. Om man vill använda sig av berättandeformen när man pratar om mijlö i skolan så kan det väl ändå inte finnas ett tuffare sätt att göra det på?

Nu måste denna bibliotekarie träska.. jag menar traska vidare. Jag ska läsa den senaste versionen av Swamp Thing som vi förstås har på biblioteket.