Skobiblioteksmöte V8 området

Jag fick äran att prata kring projektet på skolbiblioteksmötet för barn och skolbibliotekarier inom v8 området, något som visade sig vara ett väldigt givande samtal, eftersom jag oftast träffar mina kollegor i Umeå området fick jag försöka sammanfatta lite av vad jag upplever som förbättringsområden för biblioteken. När nu året börjar närma sig sitt slut tänkte jag ta upp lite av feedbacken från det mötet, lite av vad jag anser vara problemen kring hur vi arbetar med fantasy, serier och spel på biblioteket. Nu gäller detta givetvis inte alla bibliotek utan vi diskuterade i väldigt generella termer. Det är skillnad på stora bibliotek och små bibliotek men det är frågor som jag vill väcka och som jag vill att vi ska ta ställning till. Det är också mycket förkortat med det kan i sammanhanget vara en fördel.


Litteraturen:

Vi behöver ha en diskussion kring fantasy, science fiction och seriernas status på biblioteket. Seriernas status har alltid varit ett diskussionsämne på biblioteket men när serierna börjar nå framgång på kultursidorna (och framförallt genererar dom ett ökat intresse hos ungdomar) så kan man fråga sig om biblioteken verkligen tar tillvara på detta?

Ofta skrivs serietips på bibliotekens webbsidor av praktikanter eller ungdomar (unga tipsar unga). Fantasy och science fiction har ofta felaktiga placeringar, eller i alla fall har man inte någon motivation till varför man ställer Star Wars under science fiction (bild). Allt som allt ger det intryck av att biblioteken fortfarande inte tar litteraturen på allvar.

Bibliotekens databaser som Alex skulle må bra av en liten uppdatering (där kommer det förhoppningsvis några väldigt positiva nyheter snart)

En del små bibliotek har ett förvånansvärt bra bestånd av tillexempel manga, ofta är det enskilda bibliotekarier som står bakom dessa. Dessa specialkompetenser bör värderas högre och man bör samarbeta bättre.

 

Nya medier konkurrens eller samspel

Min åsikt är att man bör inte ser nya medier som tv-spel som en direkt konkurrent till läsningen utan det intermediala förhållandet till läsning en mer komplex fråga.

Jag ifrågasätter att man tagit in tv-spel på biblioteken av flera anledningar. En är att utlåningen riktar sig till de som har tillgång till de dyra konsolerna och man sprider inte spelkulturen till de som inte har tillgång till den. Detta står också i kontrast med att man i kulturella arrangemang sällan använder tv-spel eller brädspel då detta borde vara ett ypperligt tillfälle att koppla en del av spel och brädspelskulturen till just böcker.

Vi bör titta på kulturlivet som rör t.ex. tv-spel och se hur vi som bibliotek förhåller oss till detta snarare än att blint hoppa på trender samt förlita oss ,och utnyttja,  kopplingen till litteraturen.

 
Lösningar:

Dialog och diskussion

 
Utbildningar är en sak som jag hoppas kunna erbjuda. Både då det gäller själva litteraturen och arbetssätt. Kan man utnyttja databasen novelist när man söker litteratur som är kopplad till andra medier? Hur kan man konkret arbeta med serier normkritiskt? Vad händer på seriemarknaden och hur påverkar det oss?

Få igång ett bättre samarbete med aktörer som sverok, nordsken och ideella kulturellt intresserade grupper som Umeås förening för science fiction. Det behövs också bättre samarbete bibliotekarierna emellan.

På chefsnivå måste också frågan om bibliotekariernas köns och åldersfördelning tas upp.

Det råder stora skillnader i könsfördelningen och många utbildade män upplever det som svårt att ta sig in i biblioteksbranschen. Serier och fantasy är enligt mig könsneutralt men man kan utgå från att en väldigt homogen grupp får en enkelriktad syn på arbetssätt och kulturen. Ett stort problem är att vår inläsning sker ideellt, inför ett bokprat så tar man gärna böcker som man själv läst, detta skulle kunna vara förklaringen på att jag upplever att bokpraten och arrangemangen kan sakna bredd. Att ha en strategisk syn på läsning och motivera den med att man läser på jobbet vore en enkel lösning inte bara för denna specifika litteratur utanför bredd på biblioteksarbetet generellt.


 

Trollkarlen från övärlden boksamtal

Detta blogginlägg rör sig kring skolbibliotekariens betydelse för svensklärarundervisningen. Hur vi samarbetar i ett bokcirkelprojekt kring boken ”Trollkarlen från övärlden”. När bokcirkeln är klar tänker jag lägga ut en lärarhandledning till boken här på bloggen men tills vidare är det ett pågående projekt och inte riktigt färdigt, det slår mig dock att det är ett bra exempel både på lärarsamarbetet samt hur man kan se på fantasy som litteratur. Att exemplet som tas upp är just fantasy hör till projektets natur och blir ett tydligt exempel på hur viktigt det är med en insatt litteraturförmedlare i skolan.

 

Lärare och rektorer har inte alltid en självklar syn på vilka möjligheter en skolbibliotekarie innebär, dock så är skönlitteraturen och undervisning i den fast förankrat i kursplanen. Man uttrycker det som att det är en central källa kring kunskap och vår värd, skönlitteraturen främjar den empatiska förmågan och att det kan hjälpa eleverna med sina funderingar kring de stora livsfrågorna.

Lärare jobbar efter kursplanen och tillsammans med skolbibliotekarien så kan man börja med att utgå från läroplanen och sammanfatta ett tydligt syfte med undervisningen

 

 

Om man ser till bedömningen så är det ganska självklart att det krävs en viss typ av texter för att kunna ge eleverna något att jobba med, om man vill jobba med aktuella populärkulturella strömningar kan det som lärare vara väldigt svårt att välja relevant litteratur.

Just nu är fantasy väldigt populärt och jag tycker att det är ett mycket bra verktyg för att reflektera kring sin egen värld och sin egen plats i den. Min utgångspunkt har alltid varit att kulturella strömningar uppstår ur ett behov, dock följer det ofta med en bitter bismak. Det kommer väldigt mycket nya böcker, en del faktiskt massproducerade, som ibland kan tjäna som inkörsport till läsning men som inte alls har några litterära kvalitéer. Med utgångspunkt i läroplanen så blir det extra viktigt att jobba med en insatt bibliotekarie.

När det gäller just den här boken så är det en bok som väldigt lätt skapar funderingar och tankar och inför kommande boksamtal förbereds diskussion och frågeställningar av skolbibliotekarien.

 

 

Boksamtal som metod.

Det bör nämnas att boksamtal som metod är något underskattad.

Jag har tidigare använt mig av en med djuplodad metod där dialogen kring kulturen står i centrum. En sorts intertextuellt intermedialt bok/kultursamtal där eleverna inte bara får tips på läsning efter  hur man orienterar sig i andra medier utan också reflekterar och funderar kring det man läser/sett.

Eleverna för redan samtal kring kultur och det är i det samtalet vi vill slå ett slag för litteraturen.

Jag har tillsammans med en fantastiskt duktig svenskalärare tillsammans jobbat med boken ”trollkarlen från övärlden” med förhoppning om att vi i samtalet ska får en speciell förståelse för den boken och även finna lite lust när man tillsammans får en djupare förståelse kring tolkning och symboler än vad man som enskild elev gör.

 

Att kombinera detta med filmatiseringen av boken ger också eleverna en känsla för fördelar och nackdelar av de olika medierna, något som jag hoppas leder till litteraturens favör.

Unik uppdelning av serier.

Vissa samtalsämnen är fortlöpande på biblioteket: Vår diskussion kring låntagarnas önskemål i förhållande till gallring och hur detta på lång sikt skulle kunna minska kvalitén på vårt bokbestånd eller vårt nya klassifikationssystem förhållande till hylluppsättning är ett ämne som alltid tycks hålla oss sysselsatta men ibland blir exemplen både lokala och konkreta. Eftersom de intresserade låntagarna själva är fullt medvetna om det och efter en förfrågan efter "Marvel" av en asylsökande så har jag helt sonica delat upp seriehyllan efter förlag. Mest troligt är denna lösning unik för svenska bibliotek. Jag hoppas verkligen att asylboendet kommer att bli ett praktexempel på hur positivt det är med nya idéer och människor, den ibland absurda fascinationen för DC gör att det ibland är svårt att få böckerna på bild…. Men som ni ser köper vi in Marvel också, det var visst det där med kvalité och bredd på bokbeståndet.  

Ett lyckat boksamtal

Vad har Tom Cruise med Mats Wahls bok krigarna att göra? Om kopplingen inte är självklar så handlar det om att fördjupa och läsningen och reflektera över texten.

 Science fiction är ett utmärkt sätt att närma sig texten på ett kritiskt och empatiskt sätt. Som utgångspunkt i en fördjupad bokdiskussion så pratade vi i om världarnas krig och filmatiseringen av denna (därav Tom Cruise) och hur en text kan handla om något annat (här koloniseringen) och hur overkliga världar kan göras verkliga genom vår empati för karaktärerna. Eftersom vi jobbat med Mats Wahls bok tidigare och eleverna fick själva diskutera texten och sätta sig själva i olika perspektiv. En ganska intressant diskussion utbröt kring om detta skulle kunna vara något som egentligen handlade om Vindeln.

Detta blir ett kort inlägg men ibland så imponeras man över hur delaktig eleverna blir i undervisningen när ingångsporten är vardaglig, tolkningsmöjligheter blir ofta något djärvare när man har en avväpnande inledning och det blev verkligen ett lyckat möte där varje elev oavsett förutsättningar kunde vara med.

En intermedial utgångspunkt öppnar också för diskussion kring andra texter och böcker, här världarnas krig som trots allt är skriven i slutat av 1800-talet och är en textyp som eleverna kanske inte naturligt är så familjär med.

 

Spel, läsning och bibliotek

Vi jobbar med att framställa en broschyr för en informationsträff för bibliotekarierna i Umeåområdet, och när det gäller kopplingen mellan serier och läsning så tror jag att alla förstår ingången men sällan varför man ska blanda in spel. Själv så anser jag att biblioteken spelar en viktig roll som kulturförmedlare i länet men vår syn på kulturen behöver nyanseras och vidgas, inte minst då det gäller vårt läsfrämjande uppdrag. Därför är det viktigt att vi lyfter både frågan om läsning och spelkulturen hos bibliotekarierna.

Biblioteken arbetar ofta med kortsiktiga läsprojekt (varav mitt eget är ett av dessa) där utomstående aktörer och ungdomsförbund är en otrolig tillgång men vi behöver lyfta spel och seriekulturen som konstform och upplevelse och se den som en väg till bildning i ett långsiktigt strävande. Vi måste se att möjligheterna att hitta litteratur av hög kvalitet som är kopplad till den här kulturen finns. Vi måste skapa en kulturell sfär som ger möjlighet att bredda läsningen och ta draghjälp av den och nå de som inte läser. 

Detta behöver också lyftas på chefsnivå, när man inte arbetar långsiktigt med tydliga mål, och i hög grad förlitat sig på arbetsgrupper bestående av ideella kulturarbetare får man en allt för tydlig inriktning och det är också detta vi ser hända på många bibliotek. Detta är inte bara ett problem för detta specifika område utan kultur i allmänhet, för även om man lyfter in ideella aktörer inom detta område så saknas det en djupare förståelse för kulturen.  Man tycker det är jättekul att praktikanten får skriva en bokrecension på en manga , men man rekryterar inte aktivt efter någon med djupare kunskap inom detta särskilda kulturella område.

 Detta är underligt med tanke på hur populär den är och hur mycket den kan ge.

Ett levande bibliotek

Barnen i Tvärålund har läst Petter Lidbecks bok "Världens elakaste fröken" och skapat en egen serieutställning på biblioteket. Biblioteket i Tvärålund har en bemanning på ca 5 timmar i veckan, ändå är ambitionen att skapa ett levande bibliotek där man träffas och skapar och där samarbetet med bibliotekarien och läraren står i centrum. En litet men ack så viktigt steg.

Det magiska orden

 

 

 

Poesin kan sägas vara ett verk av magi, eller i alla fall så trollar man med orden. En dikt kan beröra ditt inre men när man jobbar med barn och ungdom så krävs det också att man använder sig av den moderna poesin, den som bryter nya vägar, utmanar och är relevant. Poesi är ett mycket intressant område för en bibliotekarie att jobba på, många lärare har stort intresse av att få hjälp med just detta.

Vi har jobbat med poesi på folkhögskolan och i en 6:a på renforsskolan, bilden ovan är en dikt som talar till serienörden, och som inte är särskilt modern,  men man kan lika gärna ha den här som utgångspunkt:

Three Rings for the Elven-kings under the sky,
Seven for the Dwarf-lords in their halls of stone
Nine for Mortal Men doomed to die,
One for the Dark Lord on his dark throne
In the Land of Mordor where the Shadows lie.
One Ring to rule them all, One Ring to find them,
One Ring to bring them all and in the darkness bind them
In the Land of Mordor where the Shadows lie.


Meningen med den ingången är att visa att posi kan vara så många olika saker, det är inte ett självändamål att relatera precis allt till serier och fantasy men det är en ingång som kan fungera om intresset är stort, det är också ett bra sätt att avdramatisera poesin.

På folkhögskolan hade vi en workshop med estradpoeten Anita Jacobson, med väldigt lyckat resultat. Inte bara för eleverna men också för att också för projektet. Det finns ett stort intresse av att hitta nya samarbetsformer mellan skola och bibliotek och att uppmuntra eleverna att utveckla sitt eget berättande.

Vi kunde överföra den positiva effekten av Anitas workshop och besök på eleverna på renforskolan och det hade också kunnat överföras på yngre elever.